Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Frivillig likvidation som substitut för skalbolagstransaktioner?

Björnsdotter Lundgren, Charlotte (2003)
Department of Law
Abstract
Handeln med skalbolag ökade kraftigt under 90-talet, trots tidigare försök att stävja transaktionerna. Även transaktioner med utländska förvärvare ökade. På initiativ av Riksskatteverket bestämde sig därför regeringen för att vidta lagstiftningsåtgärder mot handeln. De nya skalbolagsreglerna, gällande fysiska personer, trädde i kraft den 1 juli 2002 och skall tillämpas på avyttringar från och med 4 april 2002. Dessa regler har i år följts av nya skalbolagsregler gällande juridiska personer, vilka dock inte behandlas här. Ett typiskt skalbolag är ett aktiebolag som avslutat sin verksamhet och därmed inte innehåller några reella rörelsetillgångar utan endast likvida medel, vilka ofta utgörs av obeskattade vinstmedel. Det är dessa obeskattade... (More)
Handeln med skalbolag ökade kraftigt under 90-talet, trots tidigare försök att stävja transaktionerna. Även transaktioner med utländska förvärvare ökade. På initiativ av Riksskatteverket bestämde sig därför regeringen för att vidta lagstiftningsåtgärder mot handeln. De nya skalbolagsreglerna, gällande fysiska personer, trädde i kraft den 1 juli 2002 och skall tillämpas på avyttringar från och med 4 april 2002. Dessa regler har i år följts av nya skalbolagsregler gällande juridiska personer, vilka dock inte behandlas här. Ett typiskt skalbolag är ett aktiebolag som avslutat sin verksamhet och därmed inte innehåller några reella rörelsetillgångar utan endast likvida medel, vilka ofta utgörs av obeskattade vinstmedel. Det är dessa obeskattade medel en köpare av ett skalbolag önskar förvärva, för att sedan kunna kvitta sitt bolags skulder mot det förvärvade bolagets tillgångar. På detta vis kan bolagsskatten som normalt utgår elimineras. Detta leder till att köparen är villig att betala ett mycket högt pris för skalbolaget, närmare 85-90 procent av obeskattade medel. Säljaren får således ett högre pris för sitt bolag och köparen erhåller ett bolag med likvida medel. Det är dessa transaktioner som lagstiftaren har velat förhindra genom de nya reglerna. Den höga skatt som de nya reglerna leder till gör att det inte längre lönar sig att genomföra en sådan traditionell transaktion. Det finns dock även seriösa skalbolagstransaktioner och dessa riskerar också att omfattas av reglerna. För att så inte skall ske har en ''ventil'' införts i lagen vilken skall täcka in dessa situationer. Denna utformning kan dock lätt leda till brister i rättssäkerheten och lagens förutsebarhet, speciellt med tanke på att uppräkningen inte är uttömmande. Likvidationer, både frivilliga och tvångslikvidationer, är också undantagna skalbolagreglernas tillämpning. Att frivilliga likvidationer omfattas av undantaget kan anses diskutabelt, då en frivillig likvidation kan beslutas av aktieägarna på en bolagsstämma. Vidare kan en frivillig likvidation när som helst avbrytas efter beslut av stämman. Detta innebär att aktieägarna kan undgå beskattning genom att påbörja en likvidation och sedan avbryta denna efter avyttring av aktierna. Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida frivilliga likvidationer kan användas som substitut för skalbolagstransaktioner i skatteundandragande syfte. Vidare utvärderas de nya skalbolagsreglerna för att se om det finns ''luckor'' som lagstiftaren borde undvika genom en revision av lagen. En kort analys huruvida skatteflyktslagen kan bli tillämplig på skalbolagstransaktioner görs också. Syftet med skalbolagsreglerna är att oskäliga skatteförmåner inte skall uppnås. Skulle så ske utan att skalbolagsreglerna blir tillämpliga, borde generalklausulen mot skatteflykt kunna bli tillämplig istället. Detta eftersom en skalbolagstransaktion kan uppfattas som ett förfarande för att skapa sig skattefördelar och undandra sig lagen. En domstol borde kunna bedöma dessa fall som skatteflykt, speciellt med tanke på att regeringen i förarbetena uttalat att huvudregeln är att avyttringar av andelar i skalbolag skall beskattas. En jämförelse mellan en skalbolagstransaktion som omfattas av ventilen och en likvidation visar att skatteskillnaden mellan de två förfarandena är väldigt liten. Görs en skalbolagstransaktion kan säljaren få ut en ersättning för bolaget som motsvarar högst 75 procent av bolagets obeskattade medel, vilket skall jämföras med de 72 procent som utskiftas till aktieägarna efter betald bolagsskatt vid en likvidation. Således är det fortfarande mer fördelaktigt att genomföra en skalbolagstransaktion, men skillnaden är inte så stor. Denna skillnad kan dessutom minska ytterligare om det finns ett ovillkorat aktieägartillskott som tillförts bolaget innan det var på obestånd. Ett sådant tillskott får nämligen, enligt Regeringsrättens uttalande i ''decembermålen'', ingå i aktiernas omkostnadsbelopp och blir således avdragsgillt vid en likvidation. Skatten som utgår vid en likvidation minskar härmed ytterligare. En fördel med likvidation, jämfört med en skalbolagstransaktion inom ventilen, är att förfarandet automatiskt undantas skalbolagsreglerna, utan att några rekvisit behöver vara uppfyllda. Likvidation skulle därmed kunna fungera som ett substitut till skalbolagstransaktioner under ventilen, med ungefär samma skattemässiga konsekvens. En sådan transaktion är dock inget missbruk av reglerna då inget skatteundandragande sker. Ett missbruk kan dock uppstå om bolagsstämman beslutar om frivillig likvidation och under detta förfarande istället avyttrar aktierna. Köparen kan sedan avbryta likvidationen och fortsätta verksamheten och ett kringgående av bolagsskatten kan på detta vis ske. Detta gör att köparen är villig att betala ett högre pris för aktierna, vilket leder till att samma förmånliga skattesituation som med de gamla skalbolagsreglerna kan uppstå. En frivillig likvidation kan således även användas som ett substitut för skalbolagstransaktioner i skatteundandragande syfte. Frivillig likvidation borde således inte utgöra ett undantag till de nya skalbolagsreglerna, i alla fall inte med dagens utformning av undantaget. Med skattejuristers intresse av att hitta ''luckor'' i lagen torde det bara vara en tidsfråga innan denna lucka utnyttjas. Lagstiftaren borde således revidera skalbolagsreglerna snarast. Detta kan exempelvis göras genom att införa en karensperiod innan en avyttring av aktierna är tillåten vid en frivillig likvidation. Även alternativa utformningar till skalbolagsreglerna borde övervägas. Exempelvis kan reglerna kompletteras av straffrättsliga regler, alternativt ökad neutralitet mellan de olika inkomstslagen. Skulle möjligheten att samla obeskattade reserver i bolagen tas bort, eller det höga skattetrycket sänkas, skulle även incitamenten för att utföra skalbolagstransaktioner försvinna, vilket borde leda till minskad handel med skalbolag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Björnsdotter Lundgren, Charlotte
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1556329
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556329,
  abstract     = {Handeln med skalbolag ökade kraftigt under 90-talet, trots tidigare försök att stävja transaktionerna. Även transaktioner med utländska förvärvare ökade. På initiativ av Riksskatteverket bestämde sig därför regeringen för att vidta lagstiftningsåtgärder mot handeln. De nya skalbolagsreglerna, gällande fysiska personer, trädde i kraft den 1 juli 2002 och skall tillämpas på avyttringar från och med 4 april 2002. Dessa regler har i år följts av nya skalbolagsregler gällande juridiska personer, vilka dock inte behandlas här. Ett typiskt skalbolag är ett aktiebolag som avslutat sin verksamhet och därmed inte innehåller några reella rörelsetillgångar utan endast likvida medel, vilka ofta utgörs av obeskattade vinstmedel. Det är dessa obeskattade medel en köpare av ett skalbolag önskar förvärva, för att sedan kunna kvitta sitt bolags skulder mot det förvärvade bolagets tillgångar. På detta vis kan bolagsskatten som normalt utgår elimineras. Detta leder till att köparen är villig att betala ett mycket högt pris för skalbolaget, närmare 85-90 procent av obeskattade medel. Säljaren får således ett högre pris för sitt bolag och köparen erhåller ett bolag med likvida medel. Det är dessa transaktioner som lagstiftaren har velat förhindra genom de nya reglerna. Den höga skatt som de nya reglerna leder till gör att det inte längre lönar sig att genomföra en sådan traditionell transaktion. Det finns dock även seriösa skalbolagstransaktioner och dessa riskerar också att omfattas av reglerna. För att så inte skall ske har en ''ventil'' införts i lagen vilken skall täcka in dessa situationer. Denna utformning kan dock lätt leda till brister i rättssäkerheten och lagens förutsebarhet, speciellt med tanke på att uppräkningen inte är uttömmande. Likvidationer, både frivilliga och tvångslikvidationer, är också undantagna skalbolagreglernas tillämpning. Att frivilliga likvidationer omfattas av undantaget kan anses diskutabelt, då en frivillig likvidation kan beslutas av aktieägarna på en bolagsstämma. Vidare kan en frivillig likvidation när som helst avbrytas efter beslut av stämman. Detta innebär att aktieägarna kan undgå beskattning genom att påbörja en likvidation och sedan avbryta denna efter avyttring av aktierna. Det främsta syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida frivilliga likvidationer kan användas som substitut för skalbolagstransaktioner i skatteundandragande syfte. Vidare utvärderas de nya skalbolagsreglerna för att se om det finns ''luckor'' som lagstiftaren borde undvika genom en revision av lagen. En kort analys huruvida skatteflyktslagen kan bli tillämplig på skalbolagstransaktioner görs också. Syftet med skalbolagsreglerna är att oskäliga skatteförmåner inte skall uppnås. Skulle så ske utan att skalbolagsreglerna blir tillämpliga, borde generalklausulen mot skatteflykt kunna bli tillämplig istället. Detta eftersom en skalbolagstransaktion kan uppfattas som ett förfarande för att skapa sig skattefördelar och undandra sig lagen. En domstol borde kunna bedöma dessa fall som skatteflykt, speciellt med tanke på att regeringen i förarbetena uttalat att huvudregeln är att avyttringar av andelar i skalbolag skall beskattas. En jämförelse mellan en skalbolagstransaktion som omfattas av ventilen och en likvidation visar att skatteskillnaden mellan de två förfarandena är väldigt liten. Görs en skalbolagstransaktion kan säljaren få ut en ersättning för bolaget som motsvarar högst 75 procent av bolagets obeskattade medel, vilket skall jämföras med de 72 procent som utskiftas till aktieägarna efter betald bolagsskatt vid en likvidation. Således är det fortfarande mer fördelaktigt att genomföra en skalbolagstransaktion, men skillnaden är inte så stor. Denna skillnad kan dessutom minska ytterligare om det finns ett ovillkorat aktieägartillskott som tillförts bolaget innan det var på obestånd. Ett sådant tillskott får nämligen, enligt Regeringsrättens uttalande i ''decembermålen'', ingå i aktiernas omkostnadsbelopp och blir således avdragsgillt vid en likvidation. Skatten som utgår vid en likvidation minskar härmed ytterligare. En fördel med likvidation, jämfört med en skalbolagstransaktion inom ventilen, är att förfarandet automatiskt undantas skalbolagsreglerna, utan att några rekvisit behöver vara uppfyllda. Likvidation skulle därmed kunna fungera som ett substitut till skalbolagstransaktioner under ventilen, med ungefär samma skattemässiga konsekvens. En sådan transaktion är dock inget missbruk av reglerna då inget skatteundandragande sker. Ett missbruk kan dock uppstå om bolagsstämman beslutar om frivillig likvidation och under detta förfarande istället avyttrar aktierna. Köparen kan sedan avbryta likvidationen och fortsätta verksamheten och ett kringgående av bolagsskatten kan på detta vis ske. Detta gör att köparen är villig att betala ett högre pris för aktierna, vilket leder till att samma förmånliga skattesituation som med de gamla skalbolagsreglerna kan uppstå. En frivillig likvidation kan således även användas som ett substitut för skalbolagstransaktioner i skatteundandragande syfte. Frivillig likvidation borde således inte utgöra ett undantag till de nya skalbolagsreglerna, i alla fall inte med dagens utformning av undantaget. Med skattejuristers intresse av att hitta ''luckor'' i lagen torde det bara vara en tidsfråga innan denna lucka utnyttjas. Lagstiftaren borde således revidera skalbolagsreglerna snarast. Detta kan exempelvis göras genom att införa en karensperiod innan en avyttring av aktierna är tillåten vid en frivillig likvidation. Även alternativa utformningar till skalbolagsreglerna borde övervägas. Exempelvis kan reglerna kompletteras av straffrättsliga regler, alternativt ökad neutralitet mellan de olika inkomstslagen. Skulle möjligheten att samla obeskattade reserver i bolagen tas bort, eller det höga skattetrycket sänkas, skulle även incitamenten för att utföra skalbolagstransaktioner försvinna, vilket borde leda till minskad handel med skalbolag.},
  author       = {Björnsdotter Lundgren, Charlotte},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Frivillig likvidation som substitut för skalbolagstransaktioner?},
  year         = {2003},
}