Advanced

Intrångsundersökning - en teoretisk och praktisk genomgång av institutet

Braun, Karolina (2009)
Department of Law
Abstract
Reglerna om intrångsundersökning infördes i de immaterialrättsliga lagarna 1 januari 1999, efter påtryckningar om att Sveriges dåvarande bevisupptagningsregler inte uppfyllde TRIPs-avtalet. Uppsatsen redogör för under vilka omständigheter en intrångsundersökning kan beviljas, hur genomförandet av en undersökning går till samt vilka praktiska tillämpningsproblem sökanden kan råka ut för. En genomgång av ett femtiotal beslut om intrångsundersökning ger läsaren en uppfattning bl.a. om hur tingsrättens beslut är utformade och inom vilket immaterialrättsligt rättighetsområde institutet framförallt har använts. Intrångsundersökning är en skyddsåtgärd som närmast kan liknas vid en civil husrannsakan. Syftet med lagstiftningen är att få fram... (More)
Reglerna om intrångsundersökning infördes i de immaterialrättsliga lagarna 1 januari 1999, efter påtryckningar om att Sveriges dåvarande bevisupptagningsregler inte uppfyllde TRIPs-avtalet. Uppsatsen redogör för under vilka omständigheter en intrångsundersökning kan beviljas, hur genomförandet av en undersökning går till samt vilka praktiska tillämpningsproblem sökanden kan råka ut för. En genomgång av ett femtiotal beslut om intrångsundersökning ger läsaren en uppfattning bl.a. om hur tingsrättens beslut är utformade och inom vilket immaterialrättsligt rättighetsområde institutet framförallt har använts. Intrångsundersökning är en skyddsåtgärd som närmast kan liknas vid en civil husrannsakan. Syftet med lagstiftningen är att få fram bevisning om ett misstänkt immaterialrättsligt intrång och dess omfattning. På sökandens begäran kan allmän domstol besluta om intrångsundersökning om det skäligen kan antas att intrång har gjorts i sökandens immateriella rättighet. Beslutet verkställs av kronofogdemyndigheten. En förutsättning för att undersökning skall beviljas är att sökanden ställer tillfredställande säkerhet. Intrångsundersökning är ett tvångsmedel och därmed skall proportionalitetsprincipen beaktas. Undersökning får med andra ord meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet som åtgärden innebär för den som drabbas av den, oavsett om övriga kriterier för undersökningen är uppfyllda. Enligt huvudregeln skall den som utsätts för undersökningen få tillfälle att yttra sig över beslutet. Undantag från huvudregeln, d.v.s. intrångsundersökning utan motpartens hörande, kan meddelas om domstolen bedömer att fara föreligger vid dröjsmål. I praktiken tas alla beslut om intrångsundersökning utan att motparten har hörts. Undersökningen kan äga rum i de lokaler som den misstänkte förfogar över, det kan vara såväl arbetsplats som privatbostad. Vid fråga om intrångsundersökning i bostäder skall dock särskild vikt läggas vid integritetsaspekten vid domstolens proportionalitetsbedömning. Det finns inga möjligheter att genomföra en undersökning hos tredje man. Samtliga föremål och handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget får eftersökas, men sökanden måste så gott det går precisera vad som skall eftersökas. Begreppet handlingar omfattar även elektroniska dokument, d.v.s. digitalt lagrad information får eftersökas. Tillämpningen av reglerna fungerar överlag bra, även om det förekommer kritik mot att kronofogdemyndigheten tolkar besluten snävt, på så vis att föremål och handlingar som kan antas ha betydelse som bevis inte eftersöks. Då de allra flesta undersökningar meddelas utan att motparten hörts, är det viktigt att beslutet verkställs så snabbt som möjligt. Detta kräver kommunikation och planering från alla tre parter, d.v.s. såväl sökanden, domstolen som kronofogdemyndigheten. Motpartens möjligheter till att stoppa ett interimistiskt beslut är väldigt små. I praktiken kan motparten inte värja sig förrän skadan är skedd, vilket naturligtvis inte är tillfredställande. En lösning på detta vore att undersökningsmaterialet inte lämnas ut förrän det interimistiska beslutet omprövats. Instituten har framförallt använts för upphovs- och varumärkesintrång. Besluten om intrångsundersökning är överlag kortfattade. Majoriteten av besluten är på tre sidor eller mindre, vilket gör det svårt att utläsa domstolens resonemang vid proportionalitetsbedömningen. Överlag har domstolen varit bra på att ange ändamålet med undersökningen och vad som får omfattas av undersökningen. När det gäller precisering av utrymmet där undersökningen skall äga rum, har dock domstolen varit mindre bra på att så precist som möjligt ange detta. I flertalet fall har inte ens adress för var undersökningen skall ske angetts. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Braun, Karolina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Civilrätt; oklassificerad, Immaterialrätt
language
Swedish
id
1556487
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556487,
  abstract     = {Reglerna om intrångsundersökning infördes i de immaterialrättsliga lagarna 1 januari 1999, efter påtryckningar om att Sveriges dåvarande bevisupptagningsregler inte uppfyllde TRIPs-avtalet. Uppsatsen redogör för under vilka omständigheter en intrångsundersökning kan beviljas, hur genomförandet av en undersökning går till samt vilka praktiska tillämpningsproblem sökanden kan råka ut för. En genomgång av ett femtiotal beslut om intrångsundersökning ger läsaren en uppfattning bl.a. om hur tingsrättens beslut är utformade och inom vilket immaterialrättsligt rättighetsområde institutet framförallt har använts. Intrångsundersökning är en skyddsåtgärd som närmast kan liknas vid en civil husrannsakan. Syftet med lagstiftningen är att få fram bevisning om ett misstänkt immaterialrättsligt intrång och dess omfattning. På sökandens begäran kan allmän domstol besluta om intrångsundersökning om det skäligen kan antas att intrång har gjorts i sökandens immateriella rättighet. Beslutet verkställs av kronofogdemyndigheten. En förutsättning för att undersökning skall beviljas är att sökanden ställer tillfredställande säkerhet. Intrångsundersökning är ett tvångsmedel och därmed skall proportionalitetsprincipen beaktas. Undersökning får med andra ord meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet som åtgärden innebär för den som drabbas av den, oavsett om övriga kriterier för undersökningen är uppfyllda. Enligt huvudregeln skall den som utsätts för undersökningen få tillfälle att yttra sig över beslutet. Undantag från huvudregeln, d.v.s. intrångsundersökning utan motpartens hörande, kan meddelas om domstolen bedömer att fara föreligger vid dröjsmål. I praktiken tas alla beslut om intrångsundersökning utan att motparten har hörts. Undersökningen kan äga rum i de lokaler som den misstänkte förfogar över, det kan vara såväl arbetsplats som privatbostad. Vid fråga om intrångsundersökning i bostäder skall dock särskild vikt läggas vid integritetsaspekten vid domstolens proportionalitetsbedömning. Det finns inga möjligheter att genomföra en undersökning hos tredje man. Samtliga föremål och handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget får eftersökas, men sökanden måste så gott det går precisera vad som skall eftersökas. Begreppet handlingar omfattar även elektroniska dokument, d.v.s. digitalt lagrad information får eftersökas. Tillämpningen av reglerna fungerar överlag bra, även om det förekommer kritik mot att kronofogdemyndigheten tolkar besluten snävt, på så vis att föremål och handlingar som kan antas ha betydelse som bevis inte eftersöks. Då de allra flesta undersökningar meddelas utan att motparten hörts, är det viktigt att beslutet verkställs så snabbt som möjligt. Detta kräver kommunikation och planering från alla tre parter, d.v.s. såväl sökanden, domstolen som kronofogdemyndigheten. Motpartens möjligheter till att stoppa ett interimistiskt beslut är väldigt små. I praktiken kan motparten inte värja sig förrän skadan är skedd, vilket naturligtvis inte är tillfredställande. En lösning på detta vore att undersökningsmaterialet inte lämnas ut förrän det interimistiska beslutet omprövats. Instituten har framförallt använts för upphovs- och varumärkesintrång. Besluten om intrångsundersökning är överlag kortfattade. Majoriteten av besluten är på tre sidor eller mindre, vilket gör det svårt att utläsa domstolens resonemang vid proportionalitetsbedömningen. Överlag har domstolen varit bra på att ange ändamålet med undersökningen och vad som får omfattas av undersökningen. När det gäller precisering av utrymmet där undersökningen skall äga rum, har dock domstolen varit mindre bra på att så precist som möjligt ange detta. I flertalet fall har inte ens adress för var undersökningen skall ske angetts.},
  author       = {Braun, Karolina},
  keyword      = {Civilrätt; oklassificerad,Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Intrångsundersökning - en teoretisk och praktisk genomgång av institutet},
  year         = {2009},
}