UDRP - en kritisk studie
(2003)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats kommer att behandla domännamnskonflikter på Internet. Efterhand som Internet utvecklats har också de kommersiella intressena inom mediumet ökat, och därmed behovet av att rättsligt skydda olika typer av rättigheter som varumärke eller firma. Ur varumärkesrättslig skyddssynpunkt var domän-namnen ursprungligen i sig själva inte särskilt intressanta, men så snart de började associeras med ett varumärke förvandlades de till ett värdefullt kommersiellt verktyg. Eftersom domännamn då plötsligen både blev individualiserande och marknadsstyrande kom de alltmer att behöva skyddas som immateriella varumärkesrättigheter, vilka i sin tur skyddas genom registrering och inarbetning. Om man registrerat eller inarbetat en varumärkesrätt, bör... (More)
- Denna uppsats kommer att behandla domännamnskonflikter på Internet. Efterhand som Internet utvecklats har också de kommersiella intressena inom mediumet ökat, och därmed behovet av att rättsligt skydda olika typer av rättigheter som varumärke eller firma. Ur varumärkesrättslig skyddssynpunkt var domän-namnen ursprungligen i sig själva inte särskilt intressanta, men så snart de började associeras med ett varumärke förvandlades de till ett värdefullt kommersiellt verktyg. Eftersom domännamn då plötsligen både blev individualiserande och marknadsstyrande kom de alltmer att behöva skyddas som immateriella varumärkesrättigheter, vilka i sin tur skyddas genom registrering och inarbetning. Om man registrerat eller inarbetat en varumärkesrätt, bör man även registrera varumärket som domännamn under lämplig toppdomän. Vid registrering av domännamn gäller principen "&semicförst till kvarn"&semic hos de flesta registraturer, vilka är de instanser som styr utdelningen av domännamn. Detta innebär att om det existerar fler rättmätiga innehavare av ett varumärke, kan endast en registrera domännamnet hos önskad registratur. En sådan situation ger ofta upphov till en tvist om rättigheterna till domännamnet. Då en tvist uppstår kan man som part välja att vända sig till olika rättsliga instanser. En av dessa instanser är WIPO - ett tvistlösningscentrum under FN:s regi. Syftet med WIPO var att erbjuda medlings- och tvistlösnings-system för internationella tvister mellan privata parter. WIPO utvecklades med hjälp av framstående experter på internationella tvistlösnings-procedurer, och de tjänster som centrumet erbjuder anses vara några av de mest välfungerande med hänsyn till 1) teknik, 2) underhållning och 3) andra liknande områden som har en immaterialrättslig grund. WIPO:s tvistlösningscentrum är genom sin specialinriktning internationellt erkänd som den ledande instansen för domännamns- och varumärkestvister. I denna uppsats kommer även att återge hur förfarandet vid en domännamnstvist är utformat och att ge en helhetsbild av WIPO:s tvistlösningssystem. Jag kommer även att beskriva hur WIPO:s administrativa panel är uppbyggd och fungerar. Panelen består av ett antal juridiska experter, så kallade panelister, inom immaterialrättens område. Till stöd för mina resonemang har jag analyserat relevanta rättsfall avgjorda via UDRP, Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy, vilket är det regelverk som tillämpas av den administativa panelen vid domännamnstvister. Slutligen kommer jag att belysa de svagheter som jag anser mig ha funnit i UDRP och dess tillämpning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556502
- author
- Brendestam, Cornelia
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556502
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:19
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:19
@misc{1556502,
abstract = {{Denna uppsats kommer att behandla domännamnskonflikter på Internet. Efterhand som Internet utvecklats har också de kommersiella intressena inom mediumet ökat, och därmed behovet av att rättsligt skydda olika typer av rättigheter som varumärke eller firma. Ur varumärkesrättslig skyddssynpunkt var domän-namnen ursprungligen i sig själva inte särskilt intressanta, men så snart de började associeras med ett varumärke förvandlades de till ett värdefullt kommersiellt verktyg. Eftersom domännamn då plötsligen både blev individualiserande och marknadsstyrande kom de alltmer att behöva skyddas som immateriella varumärkesrättigheter, vilka i sin tur skyddas genom registrering och inarbetning. Om man registrerat eller inarbetat en varumärkesrätt, bör man även registrera varumärket som domännamn under lämplig toppdomän. Vid registrering av domännamn gäller principen "&semicförst till kvarn"&semic hos de flesta registraturer, vilka är de instanser som styr utdelningen av domännamn. Detta innebär att om det existerar fler rättmätiga innehavare av ett varumärke, kan endast en registrera domännamnet hos önskad registratur. En sådan situation ger ofta upphov till en tvist om rättigheterna till domännamnet. Då en tvist uppstår kan man som part välja att vända sig till olika rättsliga instanser. En av dessa instanser är WIPO - ett tvistlösningscentrum under FN:s regi. Syftet med WIPO var att erbjuda medlings- och tvistlösnings-system för internationella tvister mellan privata parter. WIPO utvecklades med hjälp av framstående experter på internationella tvistlösnings-procedurer, och de tjänster som centrumet erbjuder anses vara några av de mest välfungerande med hänsyn till 1) teknik, 2) underhållning och 3) andra liknande områden som har en immaterialrättslig grund. WIPO:s tvistlösningscentrum är genom sin specialinriktning internationellt erkänd som den ledande instansen för domännamns- och varumärkestvister. I denna uppsats kommer även att återge hur förfarandet vid en domännamnstvist är utformat och att ge en helhetsbild av WIPO:s tvistlösningssystem. Jag kommer även att beskriva hur WIPO:s administrativa panel är uppbyggd och fungerar. Panelen består av ett antal juridiska experter, så kallade panelister, inom immaterialrättens område. Till stöd för mina resonemang har jag analyserat relevanta rättsfall avgjorda via UDRP, Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy, vilket är det regelverk som tillämpas av den administativa panelen vid domännamnstvister. Slutligen kommer jag att belysa de svagheter som jag anser mig ha funnit i UDRP och dess tillämpning.}},
author = {{Brendestam, Cornelia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{UDRP - en kritisk studie}},
year = {{2003}},
}