Advanced

Arbetstagarskyddet som fackligt syfte och tvingande hänsyn till allmänintresset - En studie i konflikten mellan den fria rörligheten och rätten att vidta stridsåtgärder

Bång, Johanna (2009)
Department of Law
Abstract
Syftet med min studie är att belysa och analysera den juridiska komplexiteten i konflikten mellan den fria rörligheten och rätten att vidta stridsåtgärder. Begreppet mänskliga rättigheter har med tiden utvidgats från att ursprungligen omfatta individuella frihetsrättigheter till att även inkludera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i egenskap av kollektiva rättigheter. Jag har valt att exemplifiera min problemställning genom att analysera Viking Line-domen i en jämförelse med Laval-domen där EG-domstolen i båda målen för ett resonemang kring intresseavvägningen mellan grundläggande rättigheter och den EG-rättsliga grundprincipen om fri rörlighet. Europaparlamentets och rådets direktiv (96/71/EG) om utstationering av... (More)
Syftet med min studie är att belysa och analysera den juridiska komplexiteten i konflikten mellan den fria rörligheten och rätten att vidta stridsåtgärder. Begreppet mänskliga rättigheter har med tiden utvidgats från att ursprungligen omfatta individuella frihetsrättigheter till att även inkludera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i egenskap av kollektiva rättigheter. Jag har valt att exemplifiera min problemställning genom att analysera Viking Line-domen i en jämförelse med Laval-domen där EG-domstolen i båda målen för ett resonemang kring intresseavvägningen mellan grundläggande rättigheter och den EG-rättsliga grundprincipen om fri rörlighet. Europaparlamentets och rådets direktiv (96/71/EG) om utstationering av arbetstagare har två syften, varav det ena syftet är att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster och det andra syftet är att främja en lojal konkurrens med respekt för arbetstagarnas rättigheter. Den nya vidare tolkningen av artikel 49 EG som ett förbud mot alla slags hinder i den fria rörligheten och inte enbart som ett diskrimineringsförbud har i EG-domstolens praxis medfört en tillämpning av undantag från artikel 49 EG i form av exempelvis arbetstagarskyddet som ett tvingande hänsyn till allmänintresset. För att en inskränkning i den fria rörligheten ska kunna utgöra ett undantag ska inskränkningen ha ett legitimt syfte som är förenligt med fördraget, vara motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset, säkra det syfte som eftersträvas och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet. Både i Viking Line-domen och i Laval-domen fastslår EG-domstolen rätten att vidta stridsåtgärder som en grundläggande rättighet, vilken dock kan begränsas i viss mån. Vidare konstaterar domstolen att de vidtagna stridsåtgärderna i de aktuella fallen utgör en inskränkning i den fria rörligheten. Domstolen markerar i de båda domarna att ingen av de två rättigheterna äger företräde framför den andra utan tillämpar istället en intresseavvägning för att komma fram till om inskränkningen i den fria rörligheten i form av de vidtagna stridsåtgärderna kan undantas från förbudet mot hinder i den fria rörligheten i form av arbetstagarskyddet som tvingande hänsyn till allmänintresset. I Viking Line-domen överlämnade EG-domstolen med vissa riktlinjer åt den nationella domstolen att avgöra utifall stridsåtgärderna i det aktuella fallet kan anses utgöra ett undantag i form av arbetstagarskyddet som tvingande hänsyn till allmänintresset. I Laval-domen bedömde EG-domstolen att de vidtagna stridsåtgärderna inte kunde motiveras av arbetstagarskyddet som syfte vad gällde anslutningen till Byggnads kollektivavtal eftersom de utstationerade arbetstagarna redan var skyddade av de tvingande minimiregler som följer av utstationeringsdirektivets hårda kärna. Lex Britannia underkändes av EG-domstolen i Laval-domen som en öppet diskriminerande reglering. Syftet med Lex Britannia är att motverka så kallad social dumpning som har förklarats som ett fenomen där konkurrensen mellan arbetstagare leder till att arbetstagarna bjuder under varandra vad gäller arbetsgivarens kostnader för arbetskraften. I utredningen Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen föreslås ett tillägg i utstationeringslagen för att klargöra under vilka förhållanden stridsåtgärder i syfte att teckna kollektivavtal mellan en svensk arbetstagarorganisation och en utstationerande arbetsgivare är att anse som lovliga. Utredningens lagförslag har kritiserat i remissvaret från Lunds universitets Juridiska Fakultetsstyrelse som menar att stridsåtgärder i syfte att teckna kollektivavtal aldrig kan vara förenliga med EG-rätten, men i enlighet med remissvaret utgör EG-rätten däremot inget hinder för stridsåtgärder som vidtas i syfte att förmå en utstationerande arbetsgivare att iaktta lagstadgade arbets- och anställningsvillkor. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Bång, Johanna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1556590
date added to LUP
2010-03-08 15:55:19
date last changed
2010-03-08 15:55:19
@misc{1556590,
  abstract     = {Syftet med min studie är att belysa och analysera den juridiska komplexiteten i konflikten mellan den fria rörligheten och rätten att vidta stridsåtgärder. Begreppet mänskliga rättigheter har med tiden utvidgats från att ursprungligen omfatta individuella frihetsrättigheter till att även inkludera ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i egenskap av kollektiva rättigheter. Jag har valt att exemplifiera min problemställning genom att analysera Viking Line-domen i en jämförelse med Laval-domen där EG-domstolen i båda målen för ett resonemang kring intresseavvägningen mellan grundläggande rättigheter och den EG-rättsliga grundprincipen om fri rörlighet. Europaparlamentets och rådets direktiv (96/71/EG) om utstationering av arbetstagare har två syften, varav det ena syftet är att avskaffa hindren för fri rörlighet för personer och tjänster och det andra syftet är att främja en lojal konkurrens med respekt för arbetstagarnas rättigheter. Den nya vidare tolkningen av artikel 49 EG som ett förbud mot alla slags hinder i den fria rörligheten och inte enbart som ett diskrimineringsförbud har i EG-domstolens praxis medfört en tillämpning av undantag från artikel 49 EG i form av exempelvis arbetstagarskyddet som ett tvingande hänsyn till allmänintresset. För att en inskränkning i den fria rörligheten ska kunna utgöra ett undantag ska inskränkningen ha ett legitimt syfte som är förenligt med fördraget, vara motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset, säkra det syfte som eftersträvas och inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå syftet. Både i Viking Line-domen och i Laval-domen fastslår EG-domstolen rätten att vidta stridsåtgärder som en grundläggande rättighet, vilken dock kan begränsas i viss mån. Vidare konstaterar domstolen att de vidtagna stridsåtgärderna i de aktuella fallen utgör en inskränkning i den fria rörligheten. Domstolen markerar i de båda domarna att ingen av de två rättigheterna äger företräde framför den andra utan tillämpar istället en intresseavvägning för att komma fram till om inskränkningen i den fria rörligheten i form av de vidtagna stridsåtgärderna kan undantas från förbudet mot hinder i den fria rörligheten i form av arbetstagarskyddet som tvingande hänsyn till allmänintresset. I Viking Line-domen överlämnade EG-domstolen med vissa riktlinjer åt den nationella domstolen att avgöra utifall stridsåtgärderna i det aktuella fallet kan anses utgöra ett undantag i form av arbetstagarskyddet som tvingande hänsyn till allmänintresset. I Laval-domen bedömde EG-domstolen att de vidtagna stridsåtgärderna inte kunde motiveras av arbetstagarskyddet som syfte vad gällde anslutningen till Byggnads kollektivavtal eftersom de utstationerade arbetstagarna redan var skyddade av de tvingande minimiregler som följer av utstationeringsdirektivets hårda kärna. Lex Britannia underkändes av EG-domstolen i Laval-domen som en öppet diskriminerande reglering. Syftet med Lex Britannia är att motverka så kallad social dumpning som har förklarats som ett fenomen där konkurrensen mellan arbetstagare leder till att arbetstagarna bjuder under varandra vad gäller arbetsgivarens kostnader för arbetskraften. I utredningen Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen föreslås ett tillägg i utstationeringslagen för att klargöra under vilka förhållanden stridsåtgärder i syfte att teckna kollektivavtal mellan en svensk arbetstagarorganisation och en utstationerande arbetsgivare är att anse som lovliga. Utredningens lagförslag har kritiserat i remissvaret från Lunds universitets Juridiska Fakultetsstyrelse som menar att stridsåtgärder i syfte att teckna kollektivavtal aldrig kan vara förenliga med EG-rätten, men i enlighet med remissvaret utgör EG-rätten däremot inget hinder för stridsåtgärder som vidtas i syfte att förmå en utstationerande arbetsgivare att iaktta lagstadgade arbets- och anställningsvillkor.},
  author       = {Bång, Johanna},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetstagarskyddet som fackligt syfte och tvingande hänsyn till allmänintresset - En studie i konflikten mellan den fria rörligheten och rätten att vidta stridsåtgärder},
  year         = {2009},
}