Brukskonst - hur skyddas verkligt unika alster?
(2009) JURM01 20082Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Eftersom det immaterialrättsliga brukskonstskyddet varit mycket uppmärksammat den senaste tiden, inte minst genom att högsta domstolen beviljat prövningstillstånd i tvisten mellan Mag Instruments och IKEA, väcktes hos mig en fundering över hur en designer skall skydda sina produkter på bästa sätt. I denna uppsats presenteras därför hur skyddet för brukskonst ser ut enligt upphovsrättslagen, marknadsföringslagen och slutligen mönsterskyddslagen. Syftet är att jämföra skyddet enligt de olika rättsordningarna och därför kommer tvister som rör produkter som varit föremål för prövning i enlighet med samtliga dessa regler presenteras i största möjliga mån. För att belysa skyddets omfattning analyseras även andra relevanta avgöranden. Vidare... (More)
- Eftersom det immaterialrättsliga brukskonstskyddet varit mycket uppmärksammat den senaste tiden, inte minst genom att högsta domstolen beviljat prövningstillstånd i tvisten mellan Mag Instruments och IKEA, väcktes hos mig en fundering över hur en designer skall skydda sina produkter på bästa sätt. I denna uppsats presenteras därför hur skyddet för brukskonst ser ut enligt upphovsrättslagen, marknadsföringslagen och slutligen mönsterskyddslagen. Syftet är att jämföra skyddet enligt de olika rättsordningarna och därför kommer tvister som rör produkter som varit föremål för prövning i enlighet med samtliga dessa regler presenteras i största möjliga mån. För att belysa skyddets omfattning analyseras även andra relevanta avgöranden. Vidare presenteras Svensk Forms Opinionsnämnds yttranden i den mån ett sådant finns avseende tvisteföremålen. Brukskonst har i Sverige traditionellt skyddats genom upphovsrättslig lagstiftning. Skyddets omfattning och verkan har varierat genom tiderna och det har följaktligen kritiserats och debatterats. Svårigheten med att hitta ett lämpligt skydd för brukskonsten ligger i konflikten mellan den viktiga uppgiften att erbjuda ett tillförlitligt skydd för upphovsmän och kvinnor till ny och innovativ design och att inte skapa ett alltför konkurrensbegränsande skydd. Ett alltför omfattande skydd skulle verka konkurrensbegränsande på ett icke önskvärt sätt. Det upphovsrättsliga skyddet har genom tillämpningen i praxis kommit att bli förhållandevis verkningslöst eftersom i stort sett all brukskonst kan skyddas men omfattningen av skyddet är snävt. Konsekvensen blir att i princip endast rena plagiat åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Mönsterskyddslagen och marknadsföringslagen erbjuder ett visst kompletterande skydd, framförallt för plagiat, men ger inte ett utökat skydd för unika verk. Det största problemet som tydliggörs genom denna analys av praxis är att domstolarna blandar ihop rekvisiten i de olika lagarna samt att de är inkonsekventa i sina bedömningar. Det blir därför svårt att utvärdera hur upphovsmän skall skydda sina produkter på bästa sätt. Denna inkonsekvens, och eventuellt till och med okunskap, från domstolarnas sida leder troligtvis i förlängningen till att det blir mer attraktivt att efterbilda produkter och även mer accepterat bland företag och allmänheten. Om ny och innovativ design alltid efterföljs av en något modifierad kopia finns det snart inget ekonomiskt utrymme för nyskapande design att överleva. Sammanfattningsvis kan följande i korthet konstateras&semic ü Det är svårt att se en trend i domstolarnas avgöranden vilket bidrar till ökad osäkerhet och fler processer samtidigt som det blir mer attraktivt att kopiera andras design. ü Domstolarna sammanblandar rekvisiten i de olika lagstiftningarna. ü Kravet på särprägel är lågt i samtliga lagstiftningar samtidigt som skyddsomfånget är snävt. ü Rena plagiat erhåller ett godtagbart skydd i samtliga lagstiftningar. ü Det finns utrymme i motiven till URL för att ge brukskonst ett tydligare och mer värdefullt skydd. För att det skall kunna förverkligas krävs mer kunskap hos domstolarna. Ett tydligare uppdrag för SFO samt motiverade domar där nivån av särprägel diskuteras skulle enligt min mening kunna bidra till ökad förutsägbarhet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556656
- author
- Carlson, Anna LU
- supervisor
- organization
- course
- JURM01 20082
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556656
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-12-08 14:22:32
@misc{1556656,
abstract = {{Eftersom det immaterialrättsliga brukskonstskyddet varit mycket uppmärksammat den senaste tiden, inte minst genom att högsta domstolen beviljat prövningstillstånd i tvisten mellan Mag Instruments och IKEA, väcktes hos mig en fundering över hur en designer skall skydda sina produkter på bästa sätt. I denna uppsats presenteras därför hur skyddet för brukskonst ser ut enligt upphovsrättslagen, marknadsföringslagen och slutligen mönsterskyddslagen. Syftet är att jämföra skyddet enligt de olika rättsordningarna och därför kommer tvister som rör produkter som varit föremål för prövning i enlighet med samtliga dessa regler presenteras i största möjliga mån. För att belysa skyddets omfattning analyseras även andra relevanta avgöranden. Vidare presenteras Svensk Forms Opinionsnämnds yttranden i den mån ett sådant finns avseende tvisteföremålen. Brukskonst har i Sverige traditionellt skyddats genom upphovsrättslig lagstiftning. Skyddets omfattning och verkan har varierat genom tiderna och det har följaktligen kritiserats och debatterats. Svårigheten med att hitta ett lämpligt skydd för brukskonsten ligger i konflikten mellan den viktiga uppgiften att erbjuda ett tillförlitligt skydd för upphovsmän och kvinnor till ny och innovativ design och att inte skapa ett alltför konkurrensbegränsande skydd. Ett alltför omfattande skydd skulle verka konkurrensbegränsande på ett icke önskvärt sätt. Det upphovsrättsliga skyddet har genom tillämpningen i praxis kommit att bli förhållandevis verkningslöst eftersom i stort sett all brukskonst kan skyddas men omfattningen av skyddet är snävt. Konsekvensen blir att i princip endast rena plagiat åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Mönsterskyddslagen och marknadsföringslagen erbjuder ett visst kompletterande skydd, framförallt för plagiat, men ger inte ett utökat skydd för unika verk. Det största problemet som tydliggörs genom denna analys av praxis är att domstolarna blandar ihop rekvisiten i de olika lagarna samt att de är inkonsekventa i sina bedömningar. Det blir därför svårt att utvärdera hur upphovsmän skall skydda sina produkter på bästa sätt. Denna inkonsekvens, och eventuellt till och med okunskap, från domstolarnas sida leder troligtvis i förlängningen till att det blir mer attraktivt att efterbilda produkter och även mer accepterat bland företag och allmänheten. Om ny och innovativ design alltid efterföljs av en något modifierad kopia finns det snart inget ekonomiskt utrymme för nyskapande design att överleva. Sammanfattningsvis kan följande i korthet konstateras&semic ü Det är svårt att se en trend i domstolarnas avgöranden vilket bidrar till ökad osäkerhet och fler processer samtidigt som det blir mer attraktivt att kopiera andras design. ü Domstolarna sammanblandar rekvisiten i de olika lagstiftningarna. ü Kravet på särprägel är lågt i samtliga lagstiftningar samtidigt som skyddsomfånget är snävt. ü Rena plagiat erhåller ett godtagbart skydd i samtliga lagstiftningar. ü Det finns utrymme i motiven till URL för att ge brukskonst ett tydligare och mer värdefullt skydd. För att det skall kunna förverkligas krävs mer kunskap hos domstolarna. Ett tydligare uppdrag för SFO samt motiverade domar där nivån av särprägel diskuteras skulle enligt min mening kunna bidra till ökad förutsägbarhet}},
author = {{Carlson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Brukskonst - hur skyddas verkligt unika alster?}},
year = {{2009}},
}