Vinstandelslån
(2004)Department of Law
- Abstract
- När ett aktiebolag vill skaffa nytt kapital kan det ske på flera olika sätt, men man kan skilja mellan två huvudtyper av kapitalanskaffning. Antingen emitterar företaget nya aktier eller också tar det upp lån. Mellan dessa huvudtyper finns det ett flertal hybridinstrument som utgör en blandning mellan aktie och lån. Nyemitterade aktier kan garanteras avkastning före befintliga men i gengäld ges en svagare rösträtt (preferensaktier) och ett lån kan till exempel förses med en rörlig ränta som baseras på beslutad utdelning eller redovisad vinst (vinstandelslån). Detta arbete fokuserar på vinstandelslån och granskar den associationsrättsliga och inkomstskatterättsliga lagstiftning som finns idag rörande denna finansieringsform samt motiven och... (More)
- När ett aktiebolag vill skaffa nytt kapital kan det ske på flera olika sätt, men man kan skilja mellan två huvudtyper av kapitalanskaffning. Antingen emitterar företaget nya aktier eller också tar det upp lån. Mellan dessa huvudtyper finns det ett flertal hybridinstrument som utgör en blandning mellan aktie och lån. Nyemitterade aktier kan garanteras avkastning före befintliga men i gengäld ges en svagare rösträtt (preferensaktier) och ett lån kan till exempel förses med en rörlig ränta som baseras på beslutad utdelning eller redovisad vinst (vinstandelslån). Detta arbete fokuserar på vinstandelslån och granskar den associationsrättsliga och inkomstskatterättsliga lagstiftning som finns idag rörande denna finansieringsform samt motiven och frågeställningarna som låg till grund för reglernas utformning. Vinstandelslån är alltså en låneform där räntans storlek görs beroende av bolagets vinst eller vinstutdelningen på bolagets aktier. Ofta delas räntan upp i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen kallas vinstandelsränta. Vinstandelslånet är en finansieringsform med fördelar för både långivare och låntagare. Långivaren kan tillförsäkras en årlig avkastning i form av den fasta räntan samtidigt som vinstandelsräntan ger en möjlighet att ta del av företagets lönsamhetsutveckling. Låntagaren får med vinstandelslånet en kapitalkostnadsbörda som anpassar sig till företagets kassaflöde utan att behöva förändra ägarstrukturen. Nackdelen med vinstandelslånet är att de faktorer som är avgörande för vinstandelsräntans bestämmande - bolagets beslutade utdelning eller redovisade vinst - kan manipuleras av företaget så att räntan minskar utan att långivaren kan påverka detta. Utrymmet för företagets handlingsfrihet till nackdel för långivaren kan dock i det närmaste elimineras genom olika klausuler i låneavtalet. Lånet har likheter med röstsvaga preferensaktier men med den väsentliga skillnaden att kapitalkostnaden är avdragsgill för företaget. Eftersom således den minskade skatteavbränningen torde vara ett av huvudmotiven vid valet av vinstandelslån som finansieringsform kan man fråga sig vilken syn statsmakterna har på detta. Statsmakterna har med stor enighet accepterat låneformen som en av många alternativa sätt för aktiebolag - oavsett storlek - att tillgodose sitt finansieringsbehov. Nödvändigheten i näringslivet av låneformer med flexibel räntesättning och konformiteten med andra länder har framhållits som grund för att vilja befrämja användandet av vinstandelslån. Dock har restriktioner införts i syfte att stävja att vinstandelslån används för att kringgå de svenska dubbelbeskattningsreglerna som gäller för bolagets utdelning. Så länge långivaren inte är aktieägare eller på annat sätt i ekonomisk intressegemenskap med företaget kan dock avdragsrätten för vinstandelsräntan utnyttjas. Vad gäller fåmansföretag har särskilda restriktioner införts då man ansett att risken för missbruk är störst i företag med få delägare. Därvid har, på grund av ett förbiseende under lagstiftningsarbetet, restriktionerna blivit mer omfattande än vad som egentligen var avsett eller kan motiveras. Även fåmansföretag får dock alltid avdrag för vinstandelsräntan om lånet tecknats av personer som inte kan anses vara i ekonomisk intressegemenskap med företaget. Begreppet ekonomisk intressegemenskap får anses omfatta även situationer där låntagaren är informellt beroende av långivaren. Detta är i överensstämmelse med grunderna för dubbelbeskattningsprincipen eftersom alla personer som har ett reellt inflytande över ett aktiebolag kan sägas bedriva näringsverksamhet utan personligt ansvar och just avsaknaden av det personliga ansvaret hos delägarna utgör en förmån som använts för att motivera den extra skattekostnaden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556702
- author
- Carter, Daniel
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1556702
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1556702,
abstract = {{När ett aktiebolag vill skaffa nytt kapital kan det ske på flera olika sätt, men man kan skilja mellan två huvudtyper av kapitalanskaffning. Antingen emitterar företaget nya aktier eller också tar det upp lån. Mellan dessa huvudtyper finns det ett flertal hybridinstrument som utgör en blandning mellan aktie och lån. Nyemitterade aktier kan garanteras avkastning före befintliga men i gengäld ges en svagare rösträtt (preferensaktier) och ett lån kan till exempel förses med en rörlig ränta som baseras på beslutad utdelning eller redovisad vinst (vinstandelslån). Detta arbete fokuserar på vinstandelslån och granskar den associationsrättsliga och inkomstskatterättsliga lagstiftning som finns idag rörande denna finansieringsform samt motiven och frågeställningarna som låg till grund för reglernas utformning. Vinstandelslån är alltså en låneform där räntans storlek görs beroende av bolagets vinst eller vinstutdelningen på bolagets aktier. Ofta delas räntan upp i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen kallas vinstandelsränta. Vinstandelslånet är en finansieringsform med fördelar för både långivare och låntagare. Långivaren kan tillförsäkras en årlig avkastning i form av den fasta räntan samtidigt som vinstandelsräntan ger en möjlighet att ta del av företagets lönsamhetsutveckling. Låntagaren får med vinstandelslånet en kapitalkostnadsbörda som anpassar sig till företagets kassaflöde utan att behöva förändra ägarstrukturen. Nackdelen med vinstandelslånet är att de faktorer som är avgörande för vinstandelsräntans bestämmande - bolagets beslutade utdelning eller redovisade vinst - kan manipuleras av företaget så att räntan minskar utan att långivaren kan påverka detta. Utrymmet för företagets handlingsfrihet till nackdel för långivaren kan dock i det närmaste elimineras genom olika klausuler i låneavtalet. Lånet har likheter med röstsvaga preferensaktier men med den väsentliga skillnaden att kapitalkostnaden är avdragsgill för företaget. Eftersom således den minskade skatteavbränningen torde vara ett av huvudmotiven vid valet av vinstandelslån som finansieringsform kan man fråga sig vilken syn statsmakterna har på detta. Statsmakterna har med stor enighet accepterat låneformen som en av många alternativa sätt för aktiebolag - oavsett storlek - att tillgodose sitt finansieringsbehov. Nödvändigheten i näringslivet av låneformer med flexibel räntesättning och konformiteten med andra länder har framhållits som grund för att vilja befrämja användandet av vinstandelslån. Dock har restriktioner införts i syfte att stävja att vinstandelslån används för att kringgå de svenska dubbelbeskattningsreglerna som gäller för bolagets utdelning. Så länge långivaren inte är aktieägare eller på annat sätt i ekonomisk intressegemenskap med företaget kan dock avdragsrätten för vinstandelsräntan utnyttjas. Vad gäller fåmansföretag har särskilda restriktioner införts då man ansett att risken för missbruk är störst i företag med få delägare. Därvid har, på grund av ett förbiseende under lagstiftningsarbetet, restriktionerna blivit mer omfattande än vad som egentligen var avsett eller kan motiveras. Även fåmansföretag får dock alltid avdrag för vinstandelsräntan om lånet tecknats av personer som inte kan anses vara i ekonomisk intressegemenskap med företaget. Begreppet ekonomisk intressegemenskap får anses omfatta även situationer där låntagaren är informellt beroende av långivaren. Detta är i överensstämmelse med grunderna för dubbelbeskattningsprincipen eftersom alla personer som har ett reellt inflytande över ett aktiebolag kan sägas bedriva näringsverksamhet utan personligt ansvar och just avsaknaden av det personliga ansvaret hos delägarna utgör en förmån som använts för att motivera den extra skattekostnaden.}},
author = {{Carter, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Vinstandelslån}},
year = {{2004}},
}