Advanced

Prekontraktuellt utomobligatoriskt skadeståndansvar - en rättsekonomisk analys

Christiansson, Fredrik (2009)
Department of Law
Abstract
Det prekontraktuella skadeståndsansvaret på utomobligatorisk grund är ett rättsområde som i princip inte är lagstiftat utan som bygger på allmänna rättsgrundsatser, principer, doktrin och rättspraxis. För att avgränsa den ersättningsskyldiga kretsen bör i första hand förekomsten av en lojalitetsplikt bedömas, eftersom detta är den mest rättsekonomiskt effektiva lösningen. Lojalitetsplikten innebär nämligen att transaktionskostnaderna minskar vilket i sig är ekonomiskt effektivt. I nästa steg måste en bedömning ske huruvida det föreligger tillräckligt utlösande faktorer för att ansvar skall kunna utgå. De utlösande faktorerna är flera till antalet, men i princip går merparten att hänföra till lojalitetsplikten eller om det förelegat befogad... (More)
Det prekontraktuella skadeståndsansvaret på utomobligatorisk grund är ett rättsområde som i princip inte är lagstiftat utan som bygger på allmänna rättsgrundsatser, principer, doktrin och rättspraxis. För att avgränsa den ersättningsskyldiga kretsen bör i första hand förekomsten av en lojalitetsplikt bedömas, eftersom detta är den mest rättsekonomiskt effektiva lösningen. Lojalitetsplikten innebär nämligen att transaktionskostnaderna minskar vilket i sig är ekonomiskt effektivt. I nästa steg måste en bedömning ske huruvida det föreligger tillräckligt utlösande faktorer för att ansvar skall kunna utgå. De utlösande faktorerna är flera till antalet, men i princip går merparten att hänföra till lojalitetsplikten eller om det förelegat befogad tillit eller inte. Av central betydelse är även huruvida det förekommit någon form av culpöst eller illojalt beteende från skadevållaren, där en mer ekonomiskt effektiv lösning hade varit att ta hänsyn till vilken av parterna som står närmast att bära risken för skadan. Genom att tillämpa ett hypotetiskt kontrakt i den rättsekonomiska analysen framstår den nuvarande tillämpningen och regleringen av det prekontraktuella skadeståndsansvaret som ekonomiskt effektiv. Det hypotetiska avtalet är det avtal som parterna hade ingått om de varit ekonomiskt rationella, fullt ut informerade och transaktionskostnaderna varit noll. I ett genomsnittligt hypotetiskt kontrakt hade kommersiella parter kommit överens om att vardera part i enlighet med vigilansprincipen fått stå sina kostnader under avtalsförhandlingarna. Det är först när någon av parterna är riskaversiv som placeringen hade sfrångått huvudregeln. Genom att införa dispositiv rätt avseende prekontraktuellt utomobligatoriskt skadestånd hade den ekonomiska effektiviteten kunnat öka genom att transaktionskostnaderna för merparten av typsituationerna minskat. Genom att de dispositiva reglerna utformas i enlighet med resultatet av det hypotetiska kontraktet uppnås ekonomisk effektivitet. Därigenom kan parterna i normalfallet underlåta att behandla denna fråga under avtalsförhandlingarna vilket sänker transaktionskostnaderna samtidigt som det sannolikt ligger i parternas intresse att slippa förhandla dessa frågor. En svårighet med att införa dispositiva regler är att de tenderar att bli alltför generella, vilket gör att rättsläget blir osäkert och den önskade effektivitetsökningen minskar. En möjlig lösning hade här varit att identifiera specifika problemområden och avgränsa lagstiftningen till dessa. Ett sådant är förhandlingssituationer med relationsspecifika investeringar. Nivån på ersättning för ett utomobligatoriskt prekontraktuellt skadeståndsansvar bör beräknas utifrån en tillitsbaserad beräkningsmetod där endast kostnader som är hänförliga till skadelidandes optimala tillit skall ersättas. I praktiken förefaller dock tillämpningen av den nuvarande schablonreglen med det negativa kontraktsintresset vara en ekonomiskt effektiv utgångspunkt för domstolarna eftersom det är svårt att bedöma de specifika kostnader och korresponderande optimal tillit i det specifika fallet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Christiansson, Fredrik
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avtalsrätt
language
Swedish
id
1556756
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556756,
  abstract     = {Det prekontraktuella skadeståndsansvaret på utomobligatorisk grund är ett rättsområde som i princip inte är lagstiftat utan som bygger på allmänna rättsgrundsatser, principer, doktrin och rättspraxis. För att avgränsa den ersättningsskyldiga kretsen bör i första hand förekomsten av en lojalitetsplikt bedömas, eftersom detta är den mest rättsekonomiskt effektiva lösningen. Lojalitetsplikten innebär nämligen att transaktionskostnaderna minskar vilket i sig är ekonomiskt effektivt. I nästa steg måste en bedömning ske huruvida det föreligger tillräckligt utlösande faktorer för att ansvar skall kunna utgå. De utlösande faktorerna är flera till antalet, men i princip går merparten att hänföra till lojalitetsplikten eller om det förelegat befogad tillit eller inte. Av central betydelse är även huruvida det förekommit någon form av culpöst eller illojalt beteende från skadevållaren, där en mer ekonomiskt effektiv lösning hade varit att ta hänsyn till vilken av parterna som står närmast att bära risken för skadan. Genom att tillämpa ett hypotetiskt kontrakt i den rättsekonomiska analysen framstår den nuvarande tillämpningen och regleringen av det prekontraktuella skadeståndsansvaret som ekonomiskt effektiv. Det hypotetiska avtalet är det avtal som parterna hade ingått om de varit ekonomiskt rationella, fullt ut informerade och transaktionskostnaderna varit noll. I ett genomsnittligt hypotetiskt kontrakt hade kommersiella parter kommit överens om att vardera part i enlighet med vigilansprincipen fått stå sina kostnader under avtalsförhandlingarna. Det är först när någon av parterna är riskaversiv som placeringen hade sfrångått huvudregeln. Genom att införa dispositiv rätt avseende prekontraktuellt utomobligatoriskt skadestånd hade den ekonomiska effektiviteten kunnat öka genom att transaktionskostnaderna för merparten av typsituationerna minskat. Genom att de dispositiva reglerna utformas i enlighet med resultatet av det hypotetiska kontraktet uppnås ekonomisk effektivitet. Därigenom kan parterna i normalfallet underlåta att behandla denna fråga under avtalsförhandlingarna vilket sänker transaktionskostnaderna samtidigt som det sannolikt ligger i parternas intresse att slippa förhandla dessa frågor. En svårighet med att införa dispositiva regler är att de tenderar att bli alltför generella, vilket gör att rättsläget blir osäkert och den önskade effektivitetsökningen minskar. En möjlig lösning hade här varit att identifiera specifika problemområden och avgränsa lagstiftningen till dessa. Ett sådant är förhandlingssituationer med relationsspecifika investeringar. Nivån på ersättning för ett utomobligatoriskt prekontraktuellt skadeståndsansvar bör beräknas utifrån en tillitsbaserad beräkningsmetod där endast kostnader som är hänförliga till skadelidandes optimala tillit skall ersättas. I praktiken förefaller dock tillämpningen av den nuvarande schablonreglen med det negativa kontraktsintresset vara en ekonomiskt effektiv utgångspunkt för domstolarna eftersom det är svårt att bedöma de specifika kostnader och korresponderande optimal tillit i det specifika fallet.},
  author       = {Christiansson, Fredrik},
  keyword      = {Avtalsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Prekontraktuellt utomobligatoriskt skadeståndansvar - en rättsekonomisk analys},
  year         = {2009},
}