Öppenhet i EU - allmänhetens rätt till tillgång till instituionernas handlingar
(2002)Department of Law
- Abstract
- Under de senaste tio åren har det skett en markant utveckling på området för allmänhetens rätt till tillgång till handlingar i EU. Det som började som en politisk deklaration om ökad insyn införd i Maastrichtfördraget har i dag resulterat i fördragsfästa regler om allmänhetens rätt till tillgång för tre av gemenskapens viktigaste institutioner. Röster om ökad insyn har höjts till och från under gemenskapens historia men utvecklingen tog definitiv fart genom antagandet av uppförandekodexen om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar samt rådets och kommissionens respektive implementeringsbeslut i början av 90-talet. Från institutionernas sida var kanske inte tanken från början att detta skulle medföra några dramatiska förändringar... (More)
- Under de senaste tio åren har det skett en markant utveckling på området för allmänhetens rätt till tillgång till handlingar i EU. Det som började som en politisk deklaration om ökad insyn införd i Maastrichtfördraget har i dag resulterat i fördragsfästa regler om allmänhetens rätt till tillgång för tre av gemenskapens viktigaste institutioner. Röster om ökad insyn har höjts till och från under gemenskapens historia men utvecklingen tog definitiv fart genom antagandet av uppförandekodexen om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar samt rådets och kommissionens respektive implementeringsbeslut i början av 90-talet. Från institutionernas sida var kanske inte tanken från början att detta skulle medföra några dramatiska förändringar utan besluten skulle snarare syfta till att förbättra den interna organisationen hos institutionerna. Domstolen menade emellertid annorlunda och konstaterade snart att besluten gav rättigheter åt allmänheten och stipulerade en allmän princip om tillgång till handlingar hos de berörda institutionerna. Undantagen från denna princip skulle tolkas och tillämpas restriktivt och ett eventuellt negativt beslut skulle motiveras utförligt. Någon allmän rättsprincip gällande för samtliga gemenskapens institutioner och organ var det dock inte tal om. Trots att saken förts på tal vid ett antal tillfällen har domstolen medvetet valt att inte kommentera saken. I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som antogs nyligen har visserligen tagits med allmänhetens rätt till tillgång till handlingar, men det råder oenighet om stadgans status och det är osäkert hur denna kan komma att påverka principen om allmänhetens tillgång. Uppförandekodexen och institutionernas beslut låg till grund för artikel 255 EG om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar som fördes in i EG-fördraget genom Amsterdamfördraget. Artikel 255 EG är visserligen begränsad till europaparlamentet, rådet och kommissionen, men genom den nya regleringen har principen om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar fått högre rättslig legitimitet och den gemensamma rättsliga grunden har medfört att överskådligheten blivit bättre för allmänheten. Artikeln har därefter implementerats genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Vissa tillämpningsföreskrifter återfinns vidare i institutionernas respektive interna organisation. Den nya förordningen trädde i kraft den 3 december 2001 varför det återstår att se hur den kommer att fungera i praktiken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556777
- author
- Conradsson, Jonas
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1556777
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1556777,
abstract = {{Under de senaste tio åren har det skett en markant utveckling på området för allmänhetens rätt till tillgång till handlingar i EU. Det som började som en politisk deklaration om ökad insyn införd i Maastrichtfördraget har i dag resulterat i fördragsfästa regler om allmänhetens rätt till tillgång för tre av gemenskapens viktigaste institutioner. Röster om ökad insyn har höjts till och från under gemenskapens historia men utvecklingen tog definitiv fart genom antagandet av uppförandekodexen om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar samt rådets och kommissionens respektive implementeringsbeslut i början av 90-talet. Från institutionernas sida var kanske inte tanken från början att detta skulle medföra några dramatiska förändringar utan besluten skulle snarare syfta till att förbättra den interna organisationen hos institutionerna. Domstolen menade emellertid annorlunda och konstaterade snart att besluten gav rättigheter åt allmänheten och stipulerade en allmän princip om tillgång till handlingar hos de berörda institutionerna. Undantagen från denna princip skulle tolkas och tillämpas restriktivt och ett eventuellt negativt beslut skulle motiveras utförligt. Någon allmän rättsprincip gällande för samtliga gemenskapens institutioner och organ var det dock inte tal om. Trots att saken förts på tal vid ett antal tillfällen har domstolen medvetet valt att inte kommentera saken. I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna som antogs nyligen har visserligen tagits med allmänhetens rätt till tillgång till handlingar, men det råder oenighet om stadgans status och det är osäkert hur denna kan komma att påverka principen om allmänhetens tillgång. Uppförandekodexen och institutionernas beslut låg till grund för artikel 255 EG om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar som fördes in i EG-fördraget genom Amsterdamfördraget. Artikel 255 EG är visserligen begränsad till europaparlamentet, rådet och kommissionen, men genom den nya regleringen har principen om allmänhetens rätt till tillgång till handlingar fått högre rättslig legitimitet och den gemensamma rättsliga grunden har medfört att överskådligheten blivit bättre för allmänheten. Artikeln har därefter implementerats genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Vissa tillämpningsföreskrifter återfinns vidare i institutionernas respektive interna organisation. Den nya förordningen trädde i kraft den 3 december 2001 varför det återstår att se hur den kommer att fungera i praktiken.}},
author = {{Conradsson, Jonas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Öppenhet i EU - allmänhetens rätt till tillgång till instituionernas handlingar}},
year = {{2002}},
}