Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Processuell edition inom skiljedomsrätten

Dahlén, Nathalie (2003)
Department of Law
Abstract
Frågan om bevisning utgör en viktig fråga även i skiljeförfaranden. I synnerhet skriftlig bevisning är viktig då den överlag anses vara mer tillförlitlig än muntlig sådan. Det är därför av vikt att part får tillgång till all skriftlig bevisning, även sådan som motpart eller annan kan tänkas inneha. Om dessa dokument frivilligt företes av part eller tredje man uppstår inga problem. Problemen börjar först då dessa dokument inte företes frivilligt. Frågan om under vilka förutsättningar en part i ett skiljeförfarande kan erhålla editionsföreläggande blir då viktig. Att skiljenämnden har befogenhet att utfärda ett editionsföreläggande råder inget tvivel om. Denna befogenhet följer av LSF 25 §. Det krävs dock att de begärda dokumenten har viss... (More)
Frågan om bevisning utgör en viktig fråga även i skiljeförfaranden. I synnerhet skriftlig bevisning är viktig då den överlag anses vara mer tillförlitlig än muntlig sådan. Det är därför av vikt att part får tillgång till all skriftlig bevisning, även sådan som motpart eller annan kan tänkas inneha. Om dessa dokument frivilligt företes av part eller tredje man uppstår inga problem. Problemen börjar först då dessa dokument inte företes frivilligt. Frågan om under vilka förutsättningar en part i ett skiljeförfarande kan erhålla editionsföreläggande blir då viktig. Att skiljenämnden har befogenhet att utfärda ett editionsföreläggande råder inget tvivel om. Denna befogenhet följer av LSF 25 §. Det krävs dock att de begärda dokumenten har viss bevisbetydelse för att inte skiljemännen skall avslå ansökan. Det krävs också att part på ett tillräckligt sätt identifierar vilka handlingar han avser, ett alltför obestämt yrkande kan medföra svårigheter för den förelagde att veta vad det är han förväntas prestera. Om företeende av dokument inte sker frivilligt har skiljemännen inga tvångsåtgärder att tillgå. I dessa fall har dock den sökande möjlighet att, med skiljemännens tillstånd, ansöka om bevisupptagning under medverkan av domstol enligt LSF 26 §. För att tillstånd skall ges krävs även här att de begärda dokumenten har viss bevisbetydelse och att part på ett tillräckligt sätt identifierat de begärda handlingarna. För det fall den förelagde inte heller nu frivilligt efterkommer föreläggandet kan domstolen vidta tvångsåtgärder. Skulle inte skiljenämnden ge tillstånd finns i vissa fall möjlighet för sökanden att förbehålla sig rätten att klandra en kommande skiljedom. Eftersom skiljeförfarande även är en vanlig internationell tvistlösningsmetod finns anledning att se på olika internationella frågeställningar. I framställningen diskuteras olika möjligheter att överbrygga de skilda synsätt på bevisning och dess förebringande som kan existera i internationella skiljeförfaranden med parter och skiljemän från olika rättskulturer. I civil law- systemet existerar t.ex. inte den vidsträckta möjlighet att erhålla discovery som finns i många common law- länder. En annan mycket viktig fråga inom internationell skiljedomsrätt är frågan om verkställighet av editionsförelägganden utfärdade av skiljenämnder i internationella skiljeförfaranden. Trots att skiljeförfarande är en internationellt erkänd tvistlösningsmetod existerar idag ingen möjlighet att få ett sådant föreläggande verkställt utanför landet där skiljeförfarandet äger rum. En något unik lösning på detta problem finns dock i den svenska LSF. Enligt 50 § denna lag finns, under vissa förutsättningar, möjlighet för part i ett skiljeförfarande som äger rum utomlands att, med skiljenämndens tillstånd, söka bevisupptagning under medverkan av svensk domstol. Utfärdar domstolen ett föreläggande om edition kan detta även verkställas här om den förelagde har hemvist i Sverige. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dahlén, Nathalie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt
language
Swedish
id
1556837
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556837,
  abstract     = {Frågan om bevisning utgör en viktig fråga även i skiljeförfaranden. I synnerhet skriftlig bevisning är viktig då den överlag anses vara mer tillförlitlig än muntlig sådan. Det är därför av vikt att part får tillgång till all skriftlig bevisning, även sådan som motpart eller annan kan tänkas inneha. Om dessa dokument frivilligt företes av part eller tredje man uppstår inga problem. Problemen börjar först då dessa dokument inte företes frivilligt. Frågan om under vilka förutsättningar en part i ett skiljeförfarande kan erhålla editionsföreläggande blir då viktig. Att skiljenämnden har befogenhet att utfärda ett editionsföreläggande råder inget tvivel om. Denna befogenhet följer av LSF 25 §. Det krävs dock att de begärda dokumenten har viss bevisbetydelse för att inte skiljemännen skall avslå ansökan. Det krävs också att part på ett tillräckligt sätt identifierar vilka handlingar han avser, ett alltför obestämt yrkande kan medföra svårigheter för den förelagde att veta vad det är han förväntas prestera. Om företeende av dokument inte sker frivilligt har skiljemännen inga tvångsåtgärder att tillgå. I dessa fall har dock den sökande möjlighet att, med skiljemännens tillstånd, ansöka om bevisupptagning under medverkan av domstol enligt LSF 26 §. För att tillstånd skall ges krävs även här att de begärda dokumenten har viss bevisbetydelse och att part på ett tillräckligt sätt identifierat de begärda handlingarna. För det fall den förelagde inte heller nu frivilligt efterkommer föreläggandet kan domstolen vidta tvångsåtgärder. Skulle inte skiljenämnden ge tillstånd finns i vissa fall möjlighet för sökanden att förbehålla sig rätten att klandra en kommande skiljedom. Eftersom skiljeförfarande även är en vanlig internationell tvistlösningsmetod finns anledning att se på olika internationella frågeställningar. I framställningen diskuteras olika möjligheter att överbrygga de skilda synsätt på bevisning och dess förebringande som kan existera i internationella skiljeförfaranden med parter och skiljemän från olika rättskulturer. I civil law- systemet existerar t.ex. inte den vidsträckta möjlighet att erhålla discovery som finns i många common law- länder. En annan mycket viktig fråga inom internationell skiljedomsrätt är frågan om verkställighet av editionsförelägganden utfärdade av skiljenämnder i internationella skiljeförfaranden. Trots att skiljeförfarande är en internationellt erkänd tvistlösningsmetod existerar idag ingen möjlighet att få ett sådant föreläggande verkställt utanför landet där skiljeförfarandet äger rum. En något unik lösning på detta problem finns dock i den svenska LSF. Enligt 50 § denna lag finns, under vissa förutsättningar, möjlighet för part i ett skiljeförfarande som äger rum utomlands att, med skiljenämndens tillstånd, söka bevisupptagning under medverkan av svensk domstol. Utfärdar domstolen ett föreläggande om edition kan detta även verkställas här om den förelagde har hemvist i Sverige.},
  author       = {Dahlén, Nathalie},
  keyword      = {Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Processuell edition inom skiljedomsrätten},
  year         = {2003},
}