Integritetsskyddet i grundlagsskyddade medier - Tillräckligt eller otillräckligt?
(2008)Department of Law
- Abstract
- I media pågår ständigt en konflikt mellan å ena sidan tryck- och yttrandefriheten och å andra sidan respekt och skydd för människors privatliv. Den första frågeställningen, som behandlas i denna uppsats är vilket integritetsskydd som finns i svensk rätt inom området för grundlagsskyddade medier. Vidare undersöks hur regleringen gällande respekt för privatlivet i Radio- och TV lagen (RTL), i TV4:s sändningsstillstånd och i de pressetiska reglerna efterlevs. Fortsättningsvis utreds huruvida befintlig reglering är tillräcklig samt om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt artikel 8 och artikel 10 i Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) på området för... (More)
- I media pågår ständigt en konflikt mellan å ena sidan tryck- och yttrandefriheten och å andra sidan respekt och skydd för människors privatliv. Den första frågeställningen, som behandlas i denna uppsats är vilket integritetsskydd som finns i svensk rätt inom området för grundlagsskyddade medier. Vidare undersöks hur regleringen gällande respekt för privatlivet i Radio- och TV lagen (RTL), i TV4:s sändningsstillstånd och i de pressetiska reglerna efterlevs. Fortsättningsvis utreds huruvida befintlig reglering är tillräcklig samt om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt artikel 8 och artikel 10 i Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) på området för grundlagsskyddade medier. I Sverige tilldelas yttrandefriheten, historiskt sett, en stark roll och genom detta begränsas integritetsskyddet. Det kan dock konstateras att tryck- och yttrandefrihetsbrotten, förtal och förolämpning, är en viktig del av det som begränsar yttrandefriheten och som därmed skapar ett integritetsskydd i svensk rätt på området för grundlagsskyddade medier. Vidare utgör även förbudet mot utnyttjande av annans namn eller bild i kommersiell reklam ett skydd av den personliga integriteten. I RTL och i sändningstillstånden regleras ytterligare bestämmelser om den personliga integriteten samt i de etiska reglerna för pressen. Skyddet för privatlivet regleras även i artikel 8 i den, i svensk lag inkorporerade, Europakonventionen. Det finns således integritetsskydd av skilda slag och på olika håll i svensk rätt inom området för grundlagsskyddade medier. I uppsatsen utreds TV4:s åtaganden enligt RTL och dess sändningstillstånd och det kan konstateras att TV4 bryter mot uppställda regler emellanåt. Jag är av uppfattningen att programföretaget försöker att undvika snedsteg, men att avvägningen mellan respekt för privatlivet och syftet att förmedla information till allmänheten är svår att göra, vilket innebär att fel lätt kan begås. Dock anser jag även att man bör diskutera om ytterligare åtgärder borde införas på detta område. För att förbättra nuvarande system skulle en lösning kunna vara ett införande av ett schablonbelopp, vilket skulle betalas ut till den kränkte varje gång Granskningsnämnden för radio och TV (Granskningsnämnden) meddelade ett fällande beslut. I Sverige finns sedan länge ett privatfinansierat pressetiskt system för tidningsbranschen. Här i inryms pressetiska regler och två granskningsorgan i form av Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens opinionsnämnd (PON). Av granskad praxis från PO och PON kan det fastslås att det förekommer kränkningar av den personliga integriteten i pressen. Jag är av uppfattningen att pressen försöker att undvika misstag, men att, som jag även diskuterat ovan, avvägningen mellan respekt för privatlivet och syftet att förmedla information till allmänheten är svår att göra, vilket innebär att fel lätt kan begås. Dock anser jag att man även bör diskutera om ytterligare åtgärder borde införas för att förbättra rådande system. En tänkbar lösning skulle kunna vara ett införande av någon typ av ekonomisk kompensation till den kränkte. Frågan huruvida det befintliga integritetsskyddet i svensk rätt är tillräckligt är svår att besvara och många olika aspekter måste tas med i bedömningen. I Sverige har debatten avseende lagstiftat skydd för den personliga integriteten pågått under flera år. Flertalet undersökningar har även företagits på detta område. Förändringar har kommit till stånd, såsom införandet av lag om allmän kameraövervakning och lagen om namn och bild i reklam. Det senaste tillskottet i debatten avseende integritetsskyddet är betänkandet Skyddet för privatlivet - Bedömningar och förslag (SOU 2008:3). I detta betänkandet förs två förslag fram dels en bestämmelse i Regeringsformen (RF) och dels ett stadgande om olovlig fotografering i Brottsbalken (BrB). Det kan konstateras att svaret på frågan huruvida det befintliga integritetsskyddet i svensk rätt är tillräckligt skiljer sig åt. Vissa förespråkar förändringar och andra inte. Detta bör således utredas vidare. Det förhåller sig på samma sätt med frågan om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt Europakonventionen. Här har speciellt rättsfallet von Hannover mot Tyskland diskuterats. Vissa menar att detta mål innebär att Sverige bör stärka sitt integritetsskydd medan andra menar att så inte är fallet. Jag anser att den befintliga regleringen av integritetsskyddet i svensk rätt på många sätt är bra. Dock menar jag att det bör genomföras en övergripande undersökning på detta område. Man måste ta ett helhetsgrepp på problemen med integritetskränkningar i media och våga ifrågasätta tryck- och yttrandefriheten. I utredningen anser jag att man skall se över de nationella reglerna på detta område och överväga förändringar. Vidare menar jag att man skall utreda Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen och då gå igenom relevanta domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen) för att säkra att Sverige verkligen följer den praxis som skapas där. Det är en svår uppgift att genomföra denna utredning, men det är av största vikt att så sker för att det skall kunna säkerställas att Sverige har en god avvägning mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1556849
- author
- Dahlqvist, Karin
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Statsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1556849
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1556849,
abstract = {{I media pågår ständigt en konflikt mellan å ena sidan tryck- och yttrandefriheten och å andra sidan respekt och skydd för människors privatliv. Den första frågeställningen, som behandlas i denna uppsats är vilket integritetsskydd som finns i svensk rätt inom området för grundlagsskyddade medier. Vidare undersöks hur regleringen gällande respekt för privatlivet i Radio- och TV lagen (RTL), i TV4:s sändningsstillstånd och i de pressetiska reglerna efterlevs. Fortsättningsvis utreds huruvida befintlig reglering är tillräcklig samt om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt artikel 8 och artikel 10 i Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) på området för grundlagsskyddade medier. I Sverige tilldelas yttrandefriheten, historiskt sett, en stark roll och genom detta begränsas integritetsskyddet. Det kan dock konstateras att tryck- och yttrandefrihetsbrotten, förtal och förolämpning, är en viktig del av det som begränsar yttrandefriheten och som därmed skapar ett integritetsskydd i svensk rätt på området för grundlagsskyddade medier. Vidare utgör även förbudet mot utnyttjande av annans namn eller bild i kommersiell reklam ett skydd av den personliga integriteten. I RTL och i sändningstillstånden regleras ytterligare bestämmelser om den personliga integriteten samt i de etiska reglerna för pressen. Skyddet för privatlivet regleras även i artikel 8 i den, i svensk lag inkorporerade, Europakonventionen. Det finns således integritetsskydd av skilda slag och på olika håll i svensk rätt inom området för grundlagsskyddade medier. I uppsatsen utreds TV4:s åtaganden enligt RTL och dess sändningstillstånd och det kan konstateras att TV4 bryter mot uppställda regler emellanåt. Jag är av uppfattningen att programföretaget försöker att undvika snedsteg, men att avvägningen mellan respekt för privatlivet och syftet att förmedla information till allmänheten är svår att göra, vilket innebär att fel lätt kan begås. Dock anser jag även att man bör diskutera om ytterligare åtgärder borde införas på detta område. För att förbättra nuvarande system skulle en lösning kunna vara ett införande av ett schablonbelopp, vilket skulle betalas ut till den kränkte varje gång Granskningsnämnden för radio och TV (Granskningsnämnden) meddelade ett fällande beslut. I Sverige finns sedan länge ett privatfinansierat pressetiskt system för tidningsbranschen. Här i inryms pressetiska regler och två granskningsorgan i form av Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens opinionsnämnd (PON). Av granskad praxis från PO och PON kan det fastslås att det förekommer kränkningar av den personliga integriteten i pressen. Jag är av uppfattningen att pressen försöker att undvika misstag, men att, som jag även diskuterat ovan, avvägningen mellan respekt för privatlivet och syftet att förmedla information till allmänheten är svår att göra, vilket innebär att fel lätt kan begås. Dock anser jag att man även bör diskutera om ytterligare åtgärder borde införas för att förbättra rådande system. En tänkbar lösning skulle kunna vara ett införande av någon typ av ekonomisk kompensation till den kränkte. Frågan huruvida det befintliga integritetsskyddet i svensk rätt är tillräckligt är svår att besvara och många olika aspekter måste tas med i bedömningen. I Sverige har debatten avseende lagstiftat skydd för den personliga integriteten pågått under flera år. Flertalet undersökningar har även företagits på detta område. Förändringar har kommit till stånd, såsom införandet av lag om allmän kameraövervakning och lagen om namn och bild i reklam. Det senaste tillskottet i debatten avseende integritetsskyddet är betänkandet Skyddet för privatlivet - Bedömningar och förslag (SOU 2008:3). I detta betänkandet förs två förslag fram dels en bestämmelse i Regeringsformen (RF) och dels ett stadgande om olovlig fotografering i Brottsbalken (BrB). Det kan konstateras att svaret på frågan huruvida det befintliga integritetsskyddet i svensk rätt är tillräckligt skiljer sig åt. Vissa förespråkar förändringar och andra inte. Detta bör således utredas vidare. Det förhåller sig på samma sätt med frågan om Sverige uppfyller sina åtaganden enligt Europakonventionen. Här har speciellt rättsfallet von Hannover mot Tyskland diskuterats. Vissa menar att detta mål innebär att Sverige bör stärka sitt integritetsskydd medan andra menar att så inte är fallet. Jag anser att den befintliga regleringen av integritetsskyddet i svensk rätt på många sätt är bra. Dock menar jag att det bör genomföras en övergripande undersökning på detta område. Man måste ta ett helhetsgrepp på problemen med integritetskränkningar i media och våga ifrågasätta tryck- och yttrandefriheten. I utredningen anser jag att man skall se över de nationella reglerna på detta område och överväga förändringar. Vidare menar jag att man skall utreda Sveriges åtaganden enligt Europakonventionen och då gå igenom relevanta domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen) för att säkra att Sverige verkligen följer den praxis som skapas där. Det är en svår uppgift att genomföra denna utredning, men det är av största vikt att så sker för att det skall kunna säkerställas att Sverige har en god avvägning mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten.}},
author = {{Dahlqvist, Karin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Integritetsskyddet i grundlagsskyddade medier - Tillräckligt eller otillräckligt?}},
year = {{2008}},
}