Advanced

Att bruka eller missbruka? Rättssäkerhet vid tillämpning av lagen om omhändertagande av berusade personer

Dahlström, Anna and Malmqvist, Christian (2006)
Department of Law
Abstract
LOB är en vårdlag som ger polisen rätt att omhänderta den som påträffas berusad och på grund av berusningen inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för andra. Årligen genomförs omkring 50 000 omhändertaganden och huvuddelen placeras i polisarrest för tillnyktring. Syftet med uppsatsen är att granska LOB och den faktiska tillämpningen av LOB ur ett rättssäkerhets- och integritetsperspektiv. Betydelsen av begreppet rättssäkerhet är omstridd. Vi menar att begreppet rättssäkerhet omfattar rättslig förutsebarhet, rättslig likhet, rättsskydd mot integritetskränkningar och rättslig tillgänglighet. Personlig integritet är ett begrepp som för olika människor innehåller och betyder olika saker. Om en kränkning av den personliga... (More)
LOB är en vårdlag som ger polisen rätt att omhänderta den som påträffas berusad och på grund av berusningen inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för andra. Årligen genomförs omkring 50 000 omhändertaganden och huvuddelen placeras i polisarrest för tillnyktring. Syftet med uppsatsen är att granska LOB och den faktiska tillämpningen av LOB ur ett rättssäkerhets- och integritetsperspektiv. Betydelsen av begreppet rättssäkerhet är omstridd. Vi menar att begreppet rättssäkerhet omfattar rättslig förutsebarhet, rättslig likhet, rättsskydd mot integritetskränkningar och rättslig tillgänglighet. Personlig integritet är ett begrepp som för olika människor innehåller och betyder olika saker. Om en kränkning av den personliga integriteten har skett måste avgöras på ett objektivt sätt genom en avvägning mellan statens intresse att genomföra intrånget och den enskildes intresse av skydd mot integritetskränkningar. Genom tillkomsten av LOB avkriminaliserades det offentliga fylleriet och omhändertagande av berusade skulle ske med beaktande av den enskildes vårdintresse. Lagstiftarens intention är att omhändertagande skall ske med restriktivitet och att frihetsberövande skall ske endast om andra alternativ inte är möjliga. En garanti för korrekt tillämpning är förmansprövning. Förmannen skall överpröva den enskilde polismannens beslut att omhänderta en person och avgöra var personen skall placeras. Intentionen med lagen upprätthålls inte alltid av polisen. Inom poliskåren skapas istället en egen förståelse för hur lagstiftningen skall tolkas. Även förmannen tillhör poliskåren vilket innebär att den granskning som förmannen genomför blir illusorisk. Konkreta exempel finns på att LOB används i direkt bestraffande syfte gentemot personer som ger sig in i konflikt med polisen och där polisen känner att de måste visa handlingskraft för att inte förlora kontrollen över situationen. Därigenom iakttas inte de krav som ställs på polisen enligt objektivitets- och likhetsprincipen i RF. Omhändertagande av berusade tillhör inte kärnan i polisens verksamhet utan betraktas som ett ''skitjobb''. Trots detta sker ett stort antal omhändertaganden enligt LOB. 80 % av de som omhändertas frihetsberövas. Det kan därför misstänkas att LOB inte alltid används för sitt primära ändamål utan även när andra åtgärder istället skulle ha vidtagits, dvs. för uppgifter som tillhör kärnan i polisverksamheten som att upprätthålla ordning och beivra och förebygga brott. Vid en jämförelse med förhållandena i Danmark framkommer det att det är en betydligt mindre andel av befolkningen i Danmark som frihetsberövas på grund av berusning än i Sverige. Både i Sverige och i Danmark är huvudregeln att berusade skall placeras i arrest endast om andra alternativ inte finns tillgängliga men Danmark har enligt statistiken lyckats betydligt bättre än Sverige. Felaktig tillämpning av LOB möjliggörs av att rekvisiten för när omhändertagande skall ske är ytterst vagt formulerade. LOB uppfyller därmed inte de krav som följer av legalitetsprincipen, art. 5 EKMR och art. 8 EKMR eftersom rättslig förutsebarhet är ett krav. Vidare finns inte ett effektivt övervaknings- och sanktionssystem för att uppmärksamma och beivra felaktigheter i tillämpningen av LOB. Kårandan inom polisen möjliggör att felaktig tillämpning sker och att missbruk av LOB inte uppmärksammas. Endast få poliser skulle välja att ange en kollega som begår brott eller gör sig skyldig till andra oegentligheter i tjänsten trots att varje polis officiellt är skyldig att rapportera till sin förman. I Sverige finns inte någon uttrycklig rätt att få lagligheten av ett omhändertagande prövat i domstol. Att införa en sådan rätt diskuterades vid tillkomsten av LOB men infördes aldrig. Vi menar att om Sverige förvägrar den enskilde domstolsprövning av omhändertaganden skall detta betraktas som en kränkning av rätten till tillträde till rättegång enligt art. 6.1 EKMR. Utöver själva omhändertagandet kan även andra konsekvenser följa av ett omhändertagande. Ett exempel på detta är en prövning av körkortsinnehav. Risken är att bristerna vid själva omhändertagandet får konsekvenser i senare led. Ett körkortsingripande skall inte ske automatiskt efter ett visst antal omhändertaganden utan en ordentlig undersökning om personen anses olämplig att inneha körkort skall göras. Det finns även exempel på konsekvenser som inträder per automatik. Vapenlicens skall enligt polisens föreskrifter inte utfärdas till den som de senaste 24 månaderna omhändertagits enligt LOB. De rättsliga följder som kan inträda visar att det är mycket viktigt att omhändertaganden sker korrekt Att utredningar initieras på grund av omhändertaganden utgör ett rättssäkerhetsproblem om det även sker mot personer som egentligen inte omfattades av LOB men som av polisen uppfattas som LOB-bara. Vår slutsats är att LOB och hur den tillämpas är förenad med bristande rättssäkerhet och används på ett sätt som kan kränka den personliga integriteten. Det är svårt att kontrollera den praktiska tillämpningen av LOB. Polisen tillåts därför att tolka och tillämpa LOB på ett sätt som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. De brister som finns i övervaknings- och sanktionssystemet är en anledning till att tillämpningen kan ske på ett rättsosäkert sätt. Att överföra ansvaret för de omhändertagna till kommunen är en åtgärd som föreslagits. Det menar vi skulle öka den enskildes rättssäkerhet då polisens tillämpning av LOB därmed kommer att granskas av ett utomstående organ. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dahlström, Anna and Malmqvist, Christian
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt, Processrätt
language
Swedish
id
1556858
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556858,
  abstract     = {LOB är en vårdlag som ger polisen rätt att omhänderta den som påträffas berusad och på grund av berusningen inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för andra. Årligen genomförs omkring 50 000 omhändertaganden och huvuddelen placeras i polisarrest för tillnyktring. Syftet med uppsatsen är att granska LOB och den faktiska tillämpningen av LOB ur ett rättssäkerhets- och integritetsperspektiv. Betydelsen av begreppet rättssäkerhet är omstridd. Vi menar att begreppet rättssäkerhet omfattar rättslig förutsebarhet, rättslig likhet, rättsskydd mot integritetskränkningar och rättslig tillgänglighet. Personlig integritet är ett begrepp som för olika människor innehåller och betyder olika saker. Om en kränkning av den personliga integriteten har skett måste avgöras på ett objektivt sätt genom en avvägning mellan statens intresse att genomföra intrånget och den enskildes intresse av skydd mot integritetskränkningar. Genom tillkomsten av LOB avkriminaliserades det offentliga fylleriet och omhändertagande av berusade skulle ske med beaktande av den enskildes vårdintresse. Lagstiftarens intention är att omhändertagande skall ske med restriktivitet och att frihetsberövande skall ske endast om andra alternativ inte är möjliga. En garanti för korrekt tillämpning är förmansprövning. Förmannen skall överpröva den enskilde polismannens beslut att omhänderta en person och avgöra var personen skall placeras. Intentionen med lagen upprätthålls inte alltid av polisen. Inom poliskåren skapas istället en egen förståelse för hur lagstiftningen skall tolkas. Även förmannen tillhör poliskåren vilket innebär att den granskning som förmannen genomför blir illusorisk. Konkreta exempel finns på att LOB används i direkt bestraffande syfte gentemot personer som ger sig in i konflikt med polisen och där polisen känner att de måste visa handlingskraft för att inte förlora kontrollen över situationen. Därigenom iakttas inte de krav som ställs på polisen enligt objektivitets- och likhetsprincipen i RF. Omhändertagande av berusade tillhör inte kärnan i polisens verksamhet utan betraktas som ett ''skitjobb''. Trots detta sker ett stort antal omhändertaganden enligt LOB. 80 % av de som omhändertas frihetsberövas. Det kan därför misstänkas att LOB inte alltid används för sitt primära ändamål utan även när andra åtgärder istället skulle ha vidtagits, dvs. för uppgifter som tillhör kärnan i polisverksamheten som att upprätthålla ordning och beivra och förebygga brott. Vid en jämförelse med förhållandena i Danmark framkommer det att det är en betydligt mindre andel av befolkningen i Danmark som frihetsberövas på grund av berusning än i Sverige. Både i Sverige och i Danmark är huvudregeln att berusade skall placeras i arrest endast om andra alternativ inte finns tillgängliga men Danmark har enligt statistiken lyckats betydligt bättre än Sverige. Felaktig tillämpning av LOB möjliggörs av att rekvisiten för när omhändertagande skall ske är ytterst vagt formulerade. LOB uppfyller därmed inte de krav som följer av legalitetsprincipen, art. 5 EKMR och art. 8 EKMR eftersom rättslig förutsebarhet är ett krav. Vidare finns inte ett effektivt övervaknings- och sanktionssystem för att uppmärksamma och beivra felaktigheter i tillämpningen av LOB. Kårandan inom polisen möjliggör att felaktig tillämpning sker och att missbruk av LOB inte uppmärksammas. Endast få poliser skulle välja att ange en kollega som begår brott eller gör sig skyldig till andra oegentligheter i tjänsten trots att varje polis officiellt är skyldig att rapportera till sin förman. I Sverige finns inte någon uttrycklig rätt att få lagligheten av ett omhändertagande prövat i domstol. Att införa en sådan rätt diskuterades vid tillkomsten av LOB men infördes aldrig. Vi menar att om Sverige förvägrar den enskilde domstolsprövning av omhändertaganden skall detta betraktas som en kränkning av rätten till tillträde till rättegång enligt art. 6.1 EKMR. Utöver själva omhändertagandet kan även andra konsekvenser följa av ett omhändertagande. Ett exempel på detta är en prövning av körkortsinnehav. Risken är att bristerna vid själva omhändertagandet får konsekvenser i senare led. Ett körkortsingripande skall inte ske automatiskt efter ett visst antal omhändertaganden utan en ordentlig undersökning om personen anses olämplig att inneha körkort skall göras. Det finns även exempel på konsekvenser som inträder per automatik. Vapenlicens skall enligt polisens föreskrifter inte utfärdas till den som de senaste 24 månaderna omhändertagits enligt LOB. De rättsliga följder som kan inträda visar att det är mycket viktigt att omhändertaganden sker korrekt Att utredningar initieras på grund av omhändertaganden utgör ett rättssäkerhetsproblem om det även sker mot personer som egentligen inte omfattades av LOB men som av polisen uppfattas som LOB-bara. Vår slutsats är att LOB och hur den tillämpas är förenad med bristande rättssäkerhet och används på ett sätt som kan kränka den personliga integriteten. Det är svårt att kontrollera den praktiska tillämpningen av LOB. Polisen tillåts därför att tolka och tillämpa LOB på ett sätt som inte överensstämmer med lagstiftarens intentioner. De brister som finns i övervaknings- och sanktionssystemet är en anledning till att tillämpningen kan ske på ett rättsosäkert sätt. Att överföra ansvaret för de omhändertagna till kommunen är en åtgärd som föreslagits. Det menar vi skulle öka den enskildes rättssäkerhet då polisens tillämpning av LOB därmed kommer att granskas av ett utomstående organ.},
  author       = {Dahlström, Anna and Malmqvist, Christian},
  keyword      = {Förvaltningsrätt,Processrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att bruka eller missbruka? Rättssäkerhet vid tillämpning av lagen om omhändertagande av berusade personer},
  year         = {2006},
}