Advanced

Kan mänskliga stamceller patenteras? - en granskning av WARF-avgörandet

Dahlström, Kajsa (2009)
Department of Law
Abstract
Utvecklingen inom bioteknik går ständigt framåt. Ett av de mest omdiskuterade områdena är forskningen kring stamceller. De senaste 10-15 åren har forskarna tagit fram metoder för att isolera och studera stamceller hämtade från mänskliga embryon. Det som gör dessa stamceller speciellt intressanta är deras förmåga att producera celler med specifika uppgifter. Förhoppningen är att man med hjälp av de embryonala stamcellerna skall kunna utveckla botemedel till hittills obotliga sjukdomar såsom Parkinsons, MS och Alzheimers. Rent teoretiskt skulle stamceller kunna bota i stort sett alla sjukdomar. Forskningen resulterar i många fall i banbrytande uppfinningar. För att forskningen skall kunna fortgå och ge incitament till nya uppfinningar krävs... (More)
Utvecklingen inom bioteknik går ständigt framåt. Ett av de mest omdiskuterade områdena är forskningen kring stamceller. De senaste 10-15 åren har forskarna tagit fram metoder för att isolera och studera stamceller hämtade från mänskliga embryon. Det som gör dessa stamceller speciellt intressanta är deras förmåga att producera celler med specifika uppgifter. Förhoppningen är att man med hjälp av de embryonala stamcellerna skall kunna utveckla botemedel till hittills obotliga sjukdomar såsom Parkinsons, MS och Alzheimers. Rent teoretiskt skulle stamceller kunna bota i stort sett alla sjukdomar. Forskningen resulterar i många fall i banbrytande uppfinningar. För att forskningen skall kunna fortgå och ge incitament till nya uppfinningar krävs att dessa kan åtnjuta ett visst skydd. Sådant skydd kan ges genom patent och innebär att uppfinnaren får en tidsbegränsad ensamrätt till uppfinningen. Patent medför även att uppfinningen offentliggörs och kan på så sätt föra forskningen framåt. Huvudregeln är att uppfinningar inom alla teknikområden kan patenteras om de är nya, har uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet. Beträffande patent på mänskliga stamceller, specifikt de embryonala, uppkommer även krav på att uppfinningen skall vara etiskt acceptabel. Patenträtten är endast till viss del harmoniserad inom EU, bland annat genom bioteknikdirektivet. Bioteknikdirektivet har även haft stort inflytande på bestämmelserna i EPC. Det är framför allt två bestämmelser i bioteknikdirektivet som berör patentering av stamceller, art 5 och 6. Art 5.2 stadgar att en isolerad beståndsdel av människokroppen kan patenteras. I art 6 stadgas att en uppfinning vars kommersiella utnyttjande strider mot allmän ordning och goda seder inte kan patenteras. Den avgörande frågan om möjligenheten att patentera embryonala stamceller är om det kan anses strida mot det etiska undantaget. Exempel på vad som inte är etiskt godtagbart finns i art 6.2, bland annat får inte mänskliga embryon användas för kommersiella ändamål. Med hänsyn till de skilda etikuppfattningarna i medlemsländerna är bestämmelsen svårtolkad. Det bakomliggande syftet är att skydda människovärdet. Någon definition när det anses uppkomma finns dock inte, vilket problematiserar tolkningen av begreppet embryo. Det förs även diskussioner kring huruvida etik och moral över huvud taget hör hemma inom patenträtten. Under hösten 2008 avgjordes det uppmärksammade WARF-målet i EPO. Patentansökan omfattade fem framtagna stamcellslinjer som var hämtade från mänskliga embryon. Trots att det endast var själva stamcellslinjerna som WARF sökte patent för avslog EPO ansökan med hänvisning till att embryon ofrånkomligt måste förstöras för att frambringa stamcellslinjerna. Framtagningen ansågs vara en del i ett kommersiellt användande och stred därmed mot regel 23 d (c) EPCI (art 6.2 (c) bioteknikdirektivet). Avgörandet visar att EPO vidhåller en bred tolkning av de etiska undantagen, trots att det är många som hävdar att undantagen måste tolkas snävt och överensstämma med en gemensam europeisk etisk grund. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dahlström, Kajsa
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1556868
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556868,
  abstract     = {Utvecklingen inom bioteknik går ständigt framåt. Ett av de mest omdiskuterade områdena är forskningen kring stamceller. De senaste 10-15 åren har forskarna tagit fram metoder för att isolera och studera stamceller hämtade från mänskliga embryon. Det som gör dessa stamceller speciellt intressanta är deras förmåga att producera celler med specifika uppgifter. Förhoppningen är att man med hjälp av de embryonala stamcellerna skall kunna utveckla botemedel till hittills obotliga sjukdomar såsom Parkinsons, MS och Alzheimers. Rent teoretiskt skulle stamceller kunna bota i stort sett alla sjukdomar. Forskningen resulterar i många fall i banbrytande uppfinningar. För att forskningen skall kunna fortgå och ge incitament till nya uppfinningar krävs att dessa kan åtnjuta ett visst skydd. Sådant skydd kan ges genom patent och innebär att uppfinnaren får en tidsbegränsad ensamrätt till uppfinningen. Patent medför även att uppfinningen offentliggörs och kan på så sätt föra forskningen framåt. Huvudregeln är att uppfinningar inom alla teknikområden kan patenteras om de är nya, har uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet. Beträffande patent på mänskliga stamceller, specifikt de embryonala, uppkommer även krav på att uppfinningen skall vara etiskt acceptabel. Patenträtten är endast till viss del harmoniserad inom EU, bland annat genom bioteknikdirektivet. Bioteknikdirektivet har även haft stort inflytande på bestämmelserna i EPC. Det är framför allt två bestämmelser i bioteknikdirektivet som berör patentering av stamceller, art 5 och 6. Art 5.2 stadgar att en isolerad beståndsdel av människokroppen kan patenteras. I art 6 stadgas att en uppfinning vars kommersiella utnyttjande strider mot allmän ordning och goda seder inte kan patenteras. Den avgörande frågan om möjligenheten att patentera embryonala stamceller är om det kan anses strida mot det etiska undantaget. Exempel på vad som inte är etiskt godtagbart finns i art 6.2, bland annat får inte mänskliga embryon användas för kommersiella ändamål. Med hänsyn till de skilda etikuppfattningarna i medlemsländerna är bestämmelsen svårtolkad. Det bakomliggande syftet är att skydda människovärdet. Någon definition när det anses uppkomma finns dock inte, vilket problematiserar tolkningen av begreppet embryo. Det förs även diskussioner kring huruvida etik och moral över huvud taget hör hemma inom patenträtten. Under hösten 2008 avgjordes det uppmärksammade WARF-målet i EPO. Patentansökan omfattade fem framtagna stamcellslinjer som var hämtade från mänskliga embryon. Trots att det endast var själva stamcellslinjerna som WARF sökte patent för avslog EPO ansökan med hänvisning till att embryon ofrånkomligt måste förstöras för att frambringa stamcellslinjerna. Framtagningen ansågs vara en del i ett kommersiellt användande och stred därmed mot regel 23 d (c) EPCI (art 6.2 (c) bioteknikdirektivet). Avgörandet visar att EPO vidhåller en bred tolkning av de etiska undantagen, trots att det är många som hävdar att undantagen måste tolkas snävt och överensstämma med en gemensam europeisk etisk grund.},
  author       = {Dahlström, Kajsa},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kan mänskliga stamceller patenteras? - en granskning av WARF-avgörandet},
  year         = {2009},
}