Advanced

Försäkringar och IT - något om tolkning av försäkringsvillkor särskilt avseende IT-säkerhet

Deli, Robert (2001)
Department of Law
Abstract
I uppsatsen redogörs inledningsvis för försäkringsrättens huvudlinjer. Det konstateras att avseende företagsförsäkringar i allmänhet de främsta rättskällorna är FAL, försäkringsavtalet och praxis. Därefter presenteras parternas huvudförpliktelser vilket för försäkringstagaren är att betala premien. Försäkringsgivarens främsta förpliktelse är att bära en viss risk och i förekommande fall kompensera försäkringstagaren om risken förverkligas. I uppsatsen redogörs vidare för de olika biförpliktelser som försäkringstagaren har gentemot försäkringsgivaren. Dessa förpliktelser rör bl a säkerhetsåtgärder, skyldighet att inte öka faran och räddningsplikt. I sammanhanget diskuteras de avgränsningssvårigheter som kan uppstå mellan olika former av... (More)
I uppsatsen redogörs inledningsvis för försäkringsrättens huvudlinjer. Det konstateras att avseende företagsförsäkringar i allmänhet de främsta rättskällorna är FAL, försäkringsavtalet och praxis. Därefter presenteras parternas huvudförpliktelser vilket för försäkringstagaren är att betala premien. Försäkringsgivarens främsta förpliktelse är att bära en viss risk och i förekommande fall kompensera försäkringstagaren om risken förverkligas. I uppsatsen redogörs vidare för de olika biförpliktelser som försäkringstagaren har gentemot försäkringsgivaren. Dessa förpliktelser rör bl a säkerhetsåtgärder, skyldighet att inte öka faran och räddningsplikt. I sammanhanget diskuteras de avgränsningssvårigheter som kan uppstå mellan olika former av försäkringsföreskrifter. Det konstateras att avgränsningen främst får göras med ledning av föreskriftens bakomliggande syfte. Därefter återges grundläggande omständigheter för all avtalstolkning, d v s val av relevanta tolkningsdata och hur dessa skall värderas i förhållande till varandra. Slutsatsen blir att avtalets ordalydelse, den gemensamma partsviljan, rättsregler och branschsedvana utgör mycket viktiga omständigheter i de flesta tolkningssituationer. Utöver detta har i praxis vissa tolkningsregler, såsom bl a oklarhetsregeln, tillämpats. I svensk rättsvetenskaplig litteratur pågår en diskussion om partsviljan skall tillmätas någon avgörande betydelse vid tolkningen. Två motpoler kan skönjas. Hellner och Grönfors är företrädare för det materiella paradigmat vilket innebär att de tillmäter partsviljan ytterst liten betydelse. Lehrberg är den främsta företrädaren för det formella paradigmat där partsviljan anses utgöra grunden för all avtalstolkning. Adlercreutz tycks anse att partsviljan bör beaktas men att denna inte skall tillmätas avgörande betydelse. Praxis avseende tolkning av försäkringsavtal är inte särskilt omfattande. De slutsatser som kan dras är att oklarhetsregeln förefaller spela en underordnad roll vid tolkning av företagsförsäkringar. Avtalets ordalydelse och systematik samt branschsedvänja tillmäts stor betydelse. HD har i ett flertal fall diskuterat såväl allmänna ändamålshänsyn som rättspolitiska överväganden. Även försäkringstekniska hänsyn har inverkat på vissa avgöranden. Därefter undersöks den nya försäkringsmarknaden avseende försäkringar mot IT-relaterade skador. I uppsatsen konstateras att utbudet av försäkringar på området är begränsat vilket antas bero på dels begränsad efterfrågan, dels på att riskexponeringen som sådan är en relativt ny företeelse. En IT-försäkring kan eller bör omfatta bl a förlust av eller skada på immateriella rättigheter då skadan är relaterad till IT-systemet eller ansvar gentemot kontraktspart eller tredje man då t ex en transaktion försenas på grund av att IT-systemet drabbas av någon form av avbrott. I uppsatsen undersöks och diskuteras föreskrifter i försäkringsvillkoret avseende försäkringstagarens IT-säkerhet. I sammanhanget diskuteras både de problem som är sammankopplade med formuleringen av föreskriften och de tolkningssvårigheter som uppkommer om kraven på IT-säkerheten inte preciseras närmare. Slutsatsen blir att det föreligger svårigheter med att formulera denna form av föreskrift på ett detaljerat sätt. Problemen har bl a att göra med dynamiken på säkerhetsområdet. Villkor avseende krav på försäkringstagarens IT-säkerhet har i praktiken utformats som en allmän hänvisning till branschstandard. I uppsatsen undersöks därför om någon sådan standard finns. Det konstateras att det förvisso finns föreskrifter eller rekommendationer på området för IT-säkerhet men att dessa knappast kan anses ge uttryck för någon branschstandard eller vara lämpliga att tillämpa analogt. Den rättsliga betydelsen av det befintliga materialet är därför av ytterst begränsad betydelse. Uppstår en tolkningstvist avseende försäkringstagarens IT-säkerhet kommer antagligen allmänna ändamålsöverväganden, med viss hänsyn tagen till de särskilda problem som finns på området, vara avgörande för utgången. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Deli, Robert
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt, Avtalsrätt, Civilrätt; oklassificerad, Försäkringsrätt, IT-rätt
language
Swedish
id
1556928
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556928,
  abstract     = {I uppsatsen redogörs inledningsvis för försäkringsrättens huvudlinjer. Det konstateras att avseende företagsförsäkringar i allmänhet de främsta rättskällorna är FAL, försäkringsavtalet och praxis. Därefter presenteras parternas huvudförpliktelser vilket för försäkringstagaren är att betala premien. Försäkringsgivarens främsta förpliktelse är att bära en viss risk och i förekommande fall kompensera försäkringstagaren om risken förverkligas. I uppsatsen redogörs vidare för de olika biförpliktelser som försäkringstagaren har gentemot försäkringsgivaren. Dessa förpliktelser rör bl a säkerhetsåtgärder, skyldighet att inte öka faran och räddningsplikt. I sammanhanget diskuteras de avgränsningssvårigheter som kan uppstå mellan olika former av försäkringsföreskrifter. Det konstateras att avgränsningen främst får göras med ledning av föreskriftens bakomliggande syfte. Därefter återges grundläggande omständigheter för all avtalstolkning, d v s val av relevanta tolkningsdata och hur dessa skall värderas i förhållande till varandra. Slutsatsen blir att avtalets ordalydelse, den gemensamma partsviljan, rättsregler och branschsedvana utgör mycket viktiga omständigheter i de flesta tolkningssituationer. Utöver detta har i praxis vissa tolkningsregler, såsom bl a oklarhetsregeln, tillämpats. I svensk rättsvetenskaplig litteratur pågår en diskussion om partsviljan skall tillmätas någon avgörande betydelse vid tolkningen. Två motpoler kan skönjas. Hellner och Grönfors är företrädare för det materiella paradigmat vilket innebär att de tillmäter partsviljan ytterst liten betydelse. Lehrberg är den främsta företrädaren för det formella paradigmat där partsviljan anses utgöra grunden för all avtalstolkning. Adlercreutz tycks anse att partsviljan bör beaktas men att denna inte skall tillmätas avgörande betydelse. Praxis avseende tolkning av försäkringsavtal är inte särskilt omfattande. De slutsatser som kan dras är att oklarhetsregeln förefaller spela en underordnad roll vid tolkning av företagsförsäkringar. Avtalets ordalydelse och systematik samt branschsedvänja tillmäts stor betydelse. HD har i ett flertal fall diskuterat såväl allmänna ändamålshänsyn som rättspolitiska överväganden. Även försäkringstekniska hänsyn har inverkat på vissa avgöranden. Därefter undersöks den nya försäkringsmarknaden avseende försäkringar mot IT-relaterade skador. I uppsatsen konstateras att utbudet av försäkringar på området är begränsat vilket antas bero på dels begränsad efterfrågan, dels på att riskexponeringen som sådan är en relativt ny företeelse. En IT-försäkring kan eller bör omfatta bl a förlust av eller skada på immateriella rättigheter då skadan är relaterad till IT-systemet eller ansvar gentemot kontraktspart eller tredje man då t ex en transaktion försenas på grund av att IT-systemet drabbas av någon form av avbrott. I uppsatsen undersöks och diskuteras föreskrifter i försäkringsvillkoret avseende försäkringstagarens IT-säkerhet. I sammanhanget diskuteras både de problem som är sammankopplade med formuleringen av föreskriften och de tolkningssvårigheter som uppkommer om kraven på IT-säkerheten inte preciseras närmare. Slutsatsen blir att det föreligger svårigheter med att formulera denna form av föreskrift på ett detaljerat sätt. Problemen har bl a att göra med dynamiken på säkerhetsområdet. Villkor avseende krav på försäkringstagarens IT-säkerhet har i praktiken utformats som en allmän hänvisning till branschstandard. I uppsatsen undersöks därför om någon sådan standard finns. Det konstateras att det förvisso finns föreskrifter eller rekommendationer på området för IT-säkerhet men att dessa knappast kan anses ge uttryck för någon branschstandard eller vara lämpliga att tillämpa analogt. Den rättsliga betydelsen av det befintliga materialet är därför av ytterst begränsad betydelse. Uppstår en tolkningstvist avseende försäkringstagarens IT-säkerhet kommer antagligen allmänna ändamålsöverväganden, med viss hänsyn tagen till de särskilda problem som finns på området, vara avgörande för utgången.},
  author       = {Deli, Robert},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt,Avtalsrätt,Civilrätt; oklassificerad,Försäkringsrätt,IT-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Försäkringar och IT - något om tolkning av försäkringsvillkor särskilt avseende IT-säkerhet},
  year         = {2001},
}