Advanced

Bristtäckningsansvar

Demo, Alma (2006)
Department of Law
Abstract
Under senare tid har det blivit vanligare att sedan ett aktiebolag satts i konkurs, konkursförvaltaren söker tillföra boet värden genom att föra talan med stöd av aktiebolagsrättsliga regler. Detta gäller särskilt bestämmelserna i 17:6-7 NyABL vilka tar sikte på den aktiebolagsrättsliga ersättningsskyldigheten som gäller i samband med olovliga värdeöverföringar. Eftersom en olovlig värdeöverföring kan påverka borgenärernas möjlighet att få betalt för sina fordringar är huvudregeln i aktiebolagslagen ogiltighet. Detta innebär att mottagaren enligt 17:6 NyABL är skyldig att återbära vad han eller hon mottagit i strid mot aktiebolagslagen. Återbäringsskyldigheten omfattar enligt formuleringen värdeöverföring som skett i strid med reglerna i... (More)
Under senare tid har det blivit vanligare att sedan ett aktiebolag satts i konkurs, konkursförvaltaren söker tillföra boet värden genom att föra talan med stöd av aktiebolagsrättsliga regler. Detta gäller särskilt bestämmelserna i 17:6-7 NyABL vilka tar sikte på den aktiebolagsrättsliga ersättningsskyldigheten som gäller i samband med olovliga värdeöverföringar. Eftersom en olovlig värdeöverföring kan påverka borgenärernas möjlighet att få betalt för sina fordringar är huvudregeln i aktiebolagslagen ogiltighet. Detta innebär att mottagaren enligt 17:6 NyABL är skyldig att återbära vad han eller hon mottagit i strid mot aktiebolagslagen. Återbäringsskyldigheten omfattar enligt formuleringen värdeöverföring som skett i strid med reglerna i 17, 18 och 20 kap, men torde även omfatta andra typer av värdeöverföringar i strid med ABL eller bolagsordningen. Regeln är densamma oavsett om värdeöverföringen skett till en aktieägare eller annan. Bestämmelsen är utformad som en självständig ersättningsskyldighet. Utgångspunkten är att var och en som av bolaget i strid med lagens bestämmelser vederlagsfritt mottagit ekonomiska värden är skyldig att återbetala eller återbära motsvarande belopp till bolaget, oberoende av om värdeöverföringen grundas på ett formenligt stämmobeslut eller tillkommit på annat sätt. Om värdeöverföringen har skett i form av vinstutdelning är mottagaren återbäringsskyldig endast om bolaget visar att aktieägaren insåg eller bort inse att värdeöverförignen stred mot ABL. Vad som skall återbäras är beroende av överföringens karaktär och vilken regel som har överträtts. Om det är en formregel som åsidosatts, såsom regler om beslutsunderlag, skall i princip hela det utdelade beloppet återbäras. Har vinstutdelning skett med ett belopp som översteg utdelningsbara medel skall aktieägarna endast återbära vad som motsvarar skillnaden mellan värdet av det som har mottagits och det värde som lovligen hade kunnat delas ut. Har en överföring utgjorts av annan bolagets egendom än pengar, d.v.s. sakvärden, skall egendomen återbäras/återgäldas till bolaget. Frågan som uppkommer i dessa fall är om aktieägaren skall återbära vad han har uppburit (rättshandlingens återgång) eller om det är tillräckligt att aktieägaren ersätter värdet av vad han mottagit. Utgångspunkten i 17:6 NyABL är, som tidigare nämnts, att värdeöverföringar i strid mot ABL är ogiltiga. Således bör man utgå från att bolagets prestation skall återgå i sin helhet. Endast om den egendom som aktieägaren har mottagit har förstörts eller överlåtits vidare kan man tänka sig att det istället uppkommer ersättningsskyldighet motsvarande värdet av vad han uppburit. Samma gäller i fråga om vederlagsfri tjänst eller nyttjanderätt. Kan inte återbäring ske av olika sätt, t ex. beroende på att mottagaren förbrukat pengarna, eller på grund av att mottagaren av överföringen är skyddad av godtrosregeln, är de som på olika sätt medverkat till värdeöverföringen skyldiga att täcka den sålunda uppkomna bristen hos bolaget enligt 17:7 NyABL. Föreliggande uppsats syftar framför allt till att ge en samlad bild av bristtäckningsansvarets innebörd. Bristtäckningsansvaret i 17:7 NyABL aktualiseras för de personer som medverkar till 1) beslut om en lagstridig värdeöverföring eller 2) verkställandet av beslutet. Medverkan aktualiseras också för de personer som medverkat till 3) upprättande av eller 4) fastställande av en till grund för beslutet om en lagstridig värdeöverföring liggande oriktig balansräkning. Detta är de objektiva förutsättningarna som krävs för att den medverkande skall kunna åläggas ansvar. Bristtäckningsansvar kan göras gällande mot styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lekmannarevisor och särskild granskare. Ansvaret kan också göras gällande mot aktieägare och annan. I fråga om styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lekmannarevisor och särskild granskare förutsätts för ansvar i subjektivt hänseende att vederbörande har handlat uppsåtligen eller oaktsamt. För aktieägare och annan förutsätts uppsåt eller grov oaktsamhet. Den fråga som har diskuterats under många år och varit osäker är i vilken mån regler om bristtäckningsansvar är tillämpliga på värdeöverföringar som skett till andra än aktieägare. I och med rättsfallet NJA 1997 s. 418 (SÖMÅ-fallet) blev det dock klart att reglerna i 12:5 ABL kan tillämpas analogt i sådana situationer. Personkretsen har efter SÖMÅ-fallet definierats och utökats med tre kategorier. Den första ansvarskategorin syftar på s.k. shadow director eller shadow shareholder. Med detta menas den som framstår som den som i själva verket bestämmande i bolaget utan att formellt ingå i ett sådant bolagsorgan bör jämställas med en person i organställning. Den andra ansvarsgrunden syftar på fall där någon för att skada ett intresse som skall skyddas av reglerna i 17 kap NyABL medverkar till en olovlig värdeöverföring i samförstånd t.ex. med den som själv blir återbäringsskyldig. Den tredje ansvarskategorin omfattar tredje man som förvärvat egendom från mottagare som är återbäringsskyldig, då egendom härrör från en olovlig värdeöverföring. Förutom att det krävs att tredje man förvärvat egendomen från den återbäringsskyldige, krävs det dessutom att mottagaren hade vetskap (uppsåt) om den olovliga värdeöverföringen. Rättsläget har klarnat ännu mer i samband att den nya ABL införts och trätt i kraft från och med den 1 januari 2006. Numera finns det alltså uttryckligen reglerat i 17:7 NyABL att även andra personer kan bli bristtäckningsansvariga om de på ett eller annat sätt medverkat till den olovliga värdeöverföringen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Demo, Alma
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1556931
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1556931,
  abstract     = {Under senare tid har det blivit vanligare att sedan ett aktiebolag satts i konkurs, konkursförvaltaren söker tillföra boet värden genom att föra talan med stöd av aktiebolagsrättsliga regler. Detta gäller särskilt bestämmelserna i 17:6-7 NyABL vilka tar sikte på den aktiebolagsrättsliga ersättningsskyldigheten som gäller i samband med olovliga värdeöverföringar. Eftersom en olovlig värdeöverföring kan påverka borgenärernas möjlighet att få betalt för sina fordringar är huvudregeln i aktiebolagslagen ogiltighet. Detta innebär att mottagaren enligt 17:6 NyABL är skyldig att återbära vad han eller hon mottagit i strid mot aktiebolagslagen. Återbäringsskyldigheten omfattar enligt formuleringen värdeöverföring som skett i strid med reglerna i 17, 18 och 20 kap, men torde även omfatta andra typer av värdeöverföringar i strid med ABL eller bolagsordningen. Regeln är densamma oavsett om värdeöverföringen skett till en aktieägare eller annan. Bestämmelsen är utformad som en självständig ersättningsskyldighet. Utgångspunkten är att var och en som av bolaget i strid med lagens bestämmelser vederlagsfritt mottagit ekonomiska värden är skyldig att återbetala eller återbära motsvarande belopp till bolaget, oberoende av om värdeöverföringen grundas på ett formenligt stämmobeslut eller tillkommit på annat sätt. Om värdeöverföringen har skett i form av vinstutdelning är mottagaren återbäringsskyldig endast om bolaget visar att aktieägaren insåg eller bort inse att värdeöverförignen stred mot ABL. Vad som skall återbäras är beroende av överföringens karaktär och vilken regel som har överträtts. Om det är en formregel som åsidosatts, såsom regler om beslutsunderlag, skall i princip hela det utdelade beloppet återbäras. Har vinstutdelning skett med ett belopp som översteg utdelningsbara medel skall aktieägarna endast återbära vad som motsvarar skillnaden mellan värdet av det som har mottagits och det värde som lovligen hade kunnat delas ut. Har en överföring utgjorts av annan bolagets egendom än pengar, d.v.s. sakvärden, skall egendomen återbäras/återgäldas till bolaget. Frågan som uppkommer i dessa fall är om aktieägaren skall återbära vad han har uppburit (rättshandlingens återgång) eller om det är tillräckligt att aktieägaren ersätter värdet av vad han mottagit. Utgångspunkten i 17:6 NyABL är, som tidigare nämnts, att värdeöverföringar i strid mot ABL är ogiltiga. Således bör man utgå från att bolagets prestation skall återgå i sin helhet. Endast om den egendom som aktieägaren har mottagit har förstörts eller överlåtits vidare kan man tänka sig att det istället uppkommer ersättningsskyldighet motsvarande värdet av vad han uppburit. Samma gäller i fråga om vederlagsfri tjänst eller nyttjanderätt. Kan inte återbäring ske av olika sätt, t ex. beroende på att mottagaren förbrukat pengarna, eller på grund av att mottagaren av överföringen är skyddad av godtrosregeln, är de som på olika sätt medverkat till värdeöverföringen skyldiga att täcka den sålunda uppkomna bristen hos bolaget enligt 17:7 NyABL. Föreliggande uppsats syftar framför allt till att ge en samlad bild av bristtäckningsansvarets innebörd. Bristtäckningsansvaret i 17:7 NyABL aktualiseras för de personer som medverkar till 1) beslut om en lagstridig värdeöverföring eller 2) verkställandet av beslutet. Medverkan aktualiseras också för de personer som medverkat till 3) upprättande av eller 4) fastställande av en till grund för beslutet om en lagstridig värdeöverföring liggande oriktig balansräkning. Detta är de objektiva förutsättningarna som krävs för att den medverkande skall kunna åläggas ansvar. Bristtäckningsansvar kan göras gällande mot styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lekmannarevisor och särskild granskare. Ansvaret kan också göras gällande mot aktieägare och annan. I fråga om styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lekmannarevisor och särskild granskare förutsätts för ansvar i subjektivt hänseende att vederbörande har handlat uppsåtligen eller oaktsamt. För aktieägare och annan förutsätts uppsåt eller grov oaktsamhet. Den fråga som har diskuterats under många år och varit osäker är i vilken mån regler om bristtäckningsansvar är tillämpliga på värdeöverföringar som skett till andra än aktieägare. I och med rättsfallet NJA 1997 s. 418 (SÖMÅ-fallet) blev det dock klart att reglerna i 12:5 ABL kan tillämpas analogt i sådana situationer. Personkretsen har efter SÖMÅ-fallet definierats och utökats med tre kategorier. Den första ansvarskategorin syftar på s.k. shadow director eller shadow shareholder. Med detta menas den som framstår som den som i själva verket bestämmande i bolaget utan att formellt ingå i ett sådant bolagsorgan bör jämställas med en person i organställning. Den andra ansvarsgrunden syftar på fall där någon för att skada ett intresse som skall skyddas av reglerna i 17 kap NyABL medverkar till en olovlig värdeöverföring i samförstånd t.ex. med den som själv blir återbäringsskyldig. Den tredje ansvarskategorin omfattar tredje man som förvärvat egendom från mottagare som är återbäringsskyldig, då egendom härrör från en olovlig värdeöverföring. Förutom att det krävs att tredje man förvärvat egendomen från den återbäringsskyldige, krävs det dessutom att mottagaren hade vetskap (uppsåt) om den olovliga värdeöverföringen. Rättsläget har klarnat ännu mer i samband att den nya ABL införts och trätt i kraft från och med den 1 januari 2006. Numera finns det alltså uttryckligen reglerat i 17:7 NyABL att även andra personer kan bli bristtäckningsansvariga om de på ett eller annat sätt medverkat till den olovliga värdeöverföringen.},
  author       = {Demo, Alma},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bristtäckningsansvar},
  year         = {2006},
}