Fästning Europa - en analys av den europeiska varumärkesrättens regionala konsumtionsprincip
(2002)Department of Law
- Abstract
- Arbetet tar sin utgångspunkt i gränsområdet mellan immaterialrätten och konkurrensrätten. Syftet är att analysera en rad konsekvenser för parallell-importen av märkta varor efter introduktionen av regional konsumtion i Europa. Arbetet utreder den närmare betydelsen av konsumtionskriterierna i Varumärkesdirektivet artikel 7 samt fördelningen av bevisbördan för kriterierna. Arbetet avslutas med en utredning av EG-fördragets artikel 81:s betydelse för parallellimporten och dess samspel med den varumärkes-rättsliga konsumtionsprincipen. EG-domstolen har anlagt en restriktiv tolkning av samtyckeskriteriet. Ett samtycke måste vara klart och tydligt demonstrerat och därmed lämnas ett mycket litet utrymme för underförstått medgivande. Tolkningen... (More)
- Arbetet tar sin utgångspunkt i gränsområdet mellan immaterialrätten och konkurrensrätten. Syftet är att analysera en rad konsekvenser för parallell-importen av märkta varor efter introduktionen av regional konsumtion i Europa. Arbetet utreder den närmare betydelsen av konsumtionskriterierna i Varumärkesdirektivet artikel 7 samt fördelningen av bevisbördan för kriterierna. Arbetet avslutas med en utredning av EG-fördragets artikel 81:s betydelse för parallellimporten och dess samspel med den varumärkes-rättsliga konsumtionsprincipen. EG-domstolen har anlagt en restriktiv tolkning av samtyckeskriteriet. Ett samtycke måste vara klart och tydligt demonstrerat och därmed lämnas ett mycket litet utrymme för underförstått medgivande. Tolkningen bekräftar den regionala konsumtionsprincipen och ger varumärkesinnehavaren goda möjligheter till att kontrollera parallellimport från tredjeland. Marknadsföringskriteriet har inte behandlats av EG-domstolen och därför måste viss försiktighet iakttas i slutsatser. Övervägande skäl talar emellertid för en relativt bred tolkning. I arbetet konkluderas att en vara torde anses marknadsförd redan när den finns tillgänglig på marknaden för slutkund eller när en förbehållslös överlåtelse skett till självständig näringsidkare etablerad inom EES-området. En extensiv tolkning av marknadsföringskriteriet kommer emellertid inte märkbart påverka varumärkesinnehavarens möjligheter att förhindra parallellimport. Med stöd av de materiella reglerna i Varumärkesdirektivet kan vissa presumtioner eller riktlinjer uppställas för bevisbördans fördelning. EG-domstolen har slagit fast att parallellimportören skall visa att de konkreta varor som importen avser är marknadsförda inom EES med varumärkes-innehavarens samtycke. Det är oklart om EG-domstolens uttalande även gäller för marknadsföringskriteriet. Generaladvokatens förslag till avgörande i ett pågående mål öppnar upp för en mer nyanserad fördelning. I arbetet föreslås en liknande balanserad fördelning som bättre skulle avväga relevanta hänsyn i Varumärkesdirektivet än linjen i EG-domstolens tidigare avgöranden. Ett exportförbud i distributionsavtal i tredjeland kan omfattas av artikel 81 om Javico-kriterierna är uppfyllda. Utövandet av en varumärkesrätt för att hindra parallellimport kan däremot inte strida mot artikel 81, med mindre utövandet utgör syftet med, medlet för eller resultatet av ett distributions-avtal, vari ett exportförbud ingår. Det är endast fallet om varumärkesrätten ingår som en del i avtalet. Med anledning av detta bör artikel 81 endast tillämpas när effekterna av exportförbudet tillsammans med distributions-avtalet sträcker sig utöver de som följer direkt av varumärkesrätten. Varumärkesinnehavarens goda möjligheter att kontrollera parallellimport från tredjeland påverkas därmed inte heller av artikel 81. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557020
- author
- Edlund, Sara
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt, EG-rätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557020
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557020,
abstract = {{Arbetet tar sin utgångspunkt i gränsområdet mellan immaterialrätten och konkurrensrätten. Syftet är att analysera en rad konsekvenser för parallell-importen av märkta varor efter introduktionen av regional konsumtion i Europa. Arbetet utreder den närmare betydelsen av konsumtionskriterierna i Varumärkesdirektivet artikel 7 samt fördelningen av bevisbördan för kriterierna. Arbetet avslutas med en utredning av EG-fördragets artikel 81:s betydelse för parallellimporten och dess samspel med den varumärkes-rättsliga konsumtionsprincipen. EG-domstolen har anlagt en restriktiv tolkning av samtyckeskriteriet. Ett samtycke måste vara klart och tydligt demonstrerat och därmed lämnas ett mycket litet utrymme för underförstått medgivande. Tolkningen bekräftar den regionala konsumtionsprincipen och ger varumärkesinnehavaren goda möjligheter till att kontrollera parallellimport från tredjeland. Marknadsföringskriteriet har inte behandlats av EG-domstolen och därför måste viss försiktighet iakttas i slutsatser. Övervägande skäl talar emellertid för en relativt bred tolkning. I arbetet konkluderas att en vara torde anses marknadsförd redan när den finns tillgänglig på marknaden för slutkund eller när en förbehållslös överlåtelse skett till självständig näringsidkare etablerad inom EES-området. En extensiv tolkning av marknadsföringskriteriet kommer emellertid inte märkbart påverka varumärkesinnehavarens möjligheter att förhindra parallellimport. Med stöd av de materiella reglerna i Varumärkesdirektivet kan vissa presumtioner eller riktlinjer uppställas för bevisbördans fördelning. EG-domstolen har slagit fast att parallellimportören skall visa att de konkreta varor som importen avser är marknadsförda inom EES med varumärkes-innehavarens samtycke. Det är oklart om EG-domstolens uttalande även gäller för marknadsföringskriteriet. Generaladvokatens förslag till avgörande i ett pågående mål öppnar upp för en mer nyanserad fördelning. I arbetet föreslås en liknande balanserad fördelning som bättre skulle avväga relevanta hänsyn i Varumärkesdirektivet än linjen i EG-domstolens tidigare avgöranden. Ett exportförbud i distributionsavtal i tredjeland kan omfattas av artikel 81 om Javico-kriterierna är uppfyllda. Utövandet av en varumärkesrätt för att hindra parallellimport kan däremot inte strida mot artikel 81, med mindre utövandet utgör syftet med, medlet för eller resultatet av ett distributions-avtal, vari ett exportförbud ingår. Det är endast fallet om varumärkesrätten ingår som en del i avtalet. Med anledning av detta bör artikel 81 endast tillämpas när effekterna av exportförbudet tillsammans med distributions-avtalet sträcker sig utöver de som följer direkt av varumärkesrätten. Varumärkesinnehavarens goda möjligheter att kontrollera parallellimport från tredjeland påverkas därmed inte heller av artikel 81.}},
author = {{Edlund, Sara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Fästning Europa - en analys av den europeiska varumärkesrättens regionala konsumtionsprincip}},
year = {{2002}},
}