Budpliktens subjekt och sanktioner - en komparativ studie
(2004)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar budpliktsinstitutet i Sverige samt i några andra utvalda länder. Fokus ligger på vilka subjekt som kan drabbas av sanktion, samt vilka typer av sanktioner som finns att tillgå vid ett brott mot sagda budplikt. Institutet har kommit att bli ett av de mer omdiskuterade reglerna på värdepappersmarknaden då det råder osäkerhet om huruvida regeln verkligen passar det svenska företagsklimatet. Värdepappersmarknaden i Sverige regleras genom lag samt självreglering. Självregleringen utgörs av råd, regler och rekommendationer utgivna av olika organisationer. En av de mer tongivande organisationerna är Näringslivets Börskommitté (NBK), vilken administrerar diverse regler. I NBK:s regler om offentliga erbjudanden om aktieförvärv... (More)
- Uppsatsen behandlar budpliktsinstitutet i Sverige samt i några andra utvalda länder. Fokus ligger på vilka subjekt som kan drabbas av sanktion, samt vilka typer av sanktioner som finns att tillgå vid ett brott mot sagda budplikt. Institutet har kommit att bli ett av de mer omdiskuterade reglerna på värdepappersmarknaden då det råder osäkerhet om huruvida regeln verkligen passar det svenska företagsklimatet. Värdepappersmarknaden i Sverige regleras genom lag samt självreglering. Självregleringen utgörs av råd, regler och rekommendationer utgivna av olika organisationer. En av de mer tongivande organisationerna är Näringslivets Börskommitté (NBK), vilken administrerar diverse regler. I NBK:s regler om offentliga erbjudanden om aktieförvärv regleras budplikten. Budplikten innebär att då en förvärvare, eller någon av dennes närstående, uppnår ett rösträttsinnehav på 30 % i ett bolag skall denne erbjuda sig att förvärva resterande aktier i bolaget. Att budplikten endast finns reglerad i självreglerande instrument medför att sanktioner enligt lag ej kan utdömas. Dock skall alla bolag som önskar börsnotera sig skriva på ett noteringsavtal, vilket också innehåller en förpliktelse om att följa NBK:s regler och därmed budplikten. Genom denna konstruktion kan ett avtalsbrytande bolag drabbas av sanktion rent avtalsrättsligt. Det finns emellertid två förvärvare som helt undgår sanktioner: En icke avtalsbunden förvärvare samt en förvärvare av aktier i ett utländskt bolag noterat på svensk börs. Ovanstående förvärvare kan endast drabbas av sanktion skapade av självregleringen, den s.k. ''cold shoulder''. Den komparativa delen belyser det faktum att alla, utom ett, av de jämförda länderna har lagreglerat budplikten. Storbritannien, som fortfarande har sin självreglering kvar, har emellertid knutit självregleringen till lag. Detta medför att Storbritannien har någon form av semilagstiftning. Genom lagstiftningen täcker reglerna in fler subjekt än vad den svenska självregleringen gör. För att stärka budpliktsinstitutet finns det olika alternativ att tillgå. Exempelvis kan budplikten lagregleras, vilket har skett i många andra länder. Vidare kan de av självregleringen skapade sanktionerna inkorporeras i NBK:s regler, då detta kan ha en avskräckande effekt. En bestämmelse i bolagsordning kan införas, vilken medför att lagstiftning kan undvikas. Oavsett om självreglering eller lagreglering förordas kan detta komma att bli av underordnad betydelse, eftersom EU i skrivandes stund behandlar ett direktivförslag, vilket inbegriper regler om budplikt. Om direktivet röstas igenom innebär det att helt nya diskussioner kommer att behöva föras. Frågor om implementering, tillsyn samt budpliktsgräns kommer då att bli aktuella. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557031
- author
- Egardt, Åsa
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557031
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557031,
abstract = {{Uppsatsen behandlar budpliktsinstitutet i Sverige samt i några andra utvalda länder. Fokus ligger på vilka subjekt som kan drabbas av sanktion, samt vilka typer av sanktioner som finns att tillgå vid ett brott mot sagda budplikt. Institutet har kommit att bli ett av de mer omdiskuterade reglerna på värdepappersmarknaden då det råder osäkerhet om huruvida regeln verkligen passar det svenska företagsklimatet. Värdepappersmarknaden i Sverige regleras genom lag samt självreglering. Självregleringen utgörs av råd, regler och rekommendationer utgivna av olika organisationer. En av de mer tongivande organisationerna är Näringslivets Börskommitté (NBK), vilken administrerar diverse regler. I NBK:s regler om offentliga erbjudanden om aktieförvärv regleras budplikten. Budplikten innebär att då en förvärvare, eller någon av dennes närstående, uppnår ett rösträttsinnehav på 30 % i ett bolag skall denne erbjuda sig att förvärva resterande aktier i bolaget. Att budplikten endast finns reglerad i självreglerande instrument medför att sanktioner enligt lag ej kan utdömas. Dock skall alla bolag som önskar börsnotera sig skriva på ett noteringsavtal, vilket också innehåller en förpliktelse om att följa NBK:s regler och därmed budplikten. Genom denna konstruktion kan ett avtalsbrytande bolag drabbas av sanktion rent avtalsrättsligt. Det finns emellertid två förvärvare som helt undgår sanktioner: En icke avtalsbunden förvärvare samt en förvärvare av aktier i ett utländskt bolag noterat på svensk börs. Ovanstående förvärvare kan endast drabbas av sanktion skapade av självregleringen, den s.k. ''cold shoulder''. Den komparativa delen belyser det faktum att alla, utom ett, av de jämförda länderna har lagreglerat budplikten. Storbritannien, som fortfarande har sin självreglering kvar, har emellertid knutit självregleringen till lag. Detta medför att Storbritannien har någon form av semilagstiftning. Genom lagstiftningen täcker reglerna in fler subjekt än vad den svenska självregleringen gör. För att stärka budpliktsinstitutet finns det olika alternativ att tillgå. Exempelvis kan budplikten lagregleras, vilket har skett i många andra länder. Vidare kan de av självregleringen skapade sanktionerna inkorporeras i NBK:s regler, då detta kan ha en avskräckande effekt. En bestämmelse i bolagsordning kan införas, vilken medför att lagstiftning kan undvikas. Oavsett om självreglering eller lagreglering förordas kan detta komma att bli av underordnad betydelse, eftersom EU i skrivandes stund behandlar ett direktivförslag, vilket inbegriper regler om budplikt. Om direktivet röstas igenom innebär det att helt nya diskussioner kommer att behöva föras. Frågor om implementering, tillsyn samt budpliktsgräns kommer då att bli aktuella.}},
author = {{Egardt, Åsa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Budpliktens subjekt och sanktioner - en komparativ studie}},
year = {{2004}},
}