Rättssäkerhet, enkelhet och rationalitet - En studie av tillståndsprövningen enligt miljöbalken
(2009)Department of Law
- Abstract
- Genom ikraftträdandet av miljöbalken år 1999 samordnades såväl miljölagstiftningen som processordningen. En sådan samordning skulle, enligt miljöbalksutredningen, leda till ett rättssäkert, enkelt och rationellt prövningssystem. Tidigare hade domstolsprövningen i miljömål varit fördelat på olika domstolar beroende på vilken typ av fråga som aktualiserades. Den nya ordningen innebar i stället att en regional miljödomstol med starka förvaltningsrättsliga drag inrättades. Denna gavs mandat att handlägga i stort sett alla miljömål. Miljödomstolen skulle vidare knytas till den allmänna domstolsorganisationen och det var därför inte lämpligt att tillämpa förvaltningsprocesslagen. I stället skulle rättegångsbalkens regler om tvistemål tillämpas... (More)
- Genom ikraftträdandet av miljöbalken år 1999 samordnades såväl miljölagstiftningen som processordningen. En sådan samordning skulle, enligt miljöbalksutredningen, leda till ett rättssäkert, enkelt och rationellt prövningssystem. Tidigare hade domstolsprövningen i miljömål varit fördelat på olika domstolar beroende på vilken typ av fråga som aktualiserades. Den nya ordningen innebar i stället att en regional miljödomstol med starka förvaltningsrättsliga drag inrättades. Denna gavs mandat att handlägga i stort sett alla miljömål. Miljödomstolen skulle vidare knytas till den allmänna domstolsorganisationen och det var därför inte lämpligt att tillämpa förvaltningsprocesslagen. I stället skulle rättegångsbalkens regler om tvistemål tillämpas tillsammans med miljöbalkens egna förfaranderegler. Däremot ansågs inte rättegångsbalkens regler lämpliga på mål som överklagats från länsstyrelse till miljödomstol. I dessa mål skulle i stället förvaltningsprocesslagen komplettera miljöbalkens förfaranderegler. Denna ''blandade'' process leder till att tillståndsprövningen, beroende på var den inleds, omfattas av olika processregler. Detta kan få betydelse i de fall då den som söker om tillstånd även ansöker om ett så kallat verkställighetsförordnande. Är det fråga om en A-verksamhet ska frågan om verkställighetsförordnande handläggas enligt rättegångsbalkens regler. Är det i stället fråga om en B-verksamhet handläggs frågan enligt förvaltningsprocesslagens regler. I denna uppsats undersöks möjligheten att överklaga beslut om verkställighetsförordnande eller inhibition då tillståndsprövningen inleds i länsstyrelsen. Hur ser denna möjlighet ut då tillståndsprövningen i stället inleds i miljödomstol? I detta avseende ger de olika processlagarna olika svar. Den avslutande delen av uppsatsen syftar därför till att undersöka hur lagstiftningen kan utformas för att bidra till en processordning som bättre lever upp till de mål som inledningsvis ställdes upp av miljöbalksutredningen&semic nämligen kraven på rättssäkerhet, enkelhet och rationalitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557064
- author
- Ekdahl, Marita
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt, Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1557064
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557064,
abstract = {{Genom ikraftträdandet av miljöbalken år 1999 samordnades såväl miljölagstiftningen som processordningen. En sådan samordning skulle, enligt miljöbalksutredningen, leda till ett rättssäkert, enkelt och rationellt prövningssystem. Tidigare hade domstolsprövningen i miljömål varit fördelat på olika domstolar beroende på vilken typ av fråga som aktualiserades. Den nya ordningen innebar i stället att en regional miljödomstol med starka förvaltningsrättsliga drag inrättades. Denna gavs mandat att handlägga i stort sett alla miljömål. Miljödomstolen skulle vidare knytas till den allmänna domstolsorganisationen och det var därför inte lämpligt att tillämpa förvaltningsprocesslagen. I stället skulle rättegångsbalkens regler om tvistemål tillämpas tillsammans med miljöbalkens egna förfaranderegler. Däremot ansågs inte rättegångsbalkens regler lämpliga på mål som överklagats från länsstyrelse till miljödomstol. I dessa mål skulle i stället förvaltningsprocesslagen komplettera miljöbalkens förfaranderegler. Denna ''blandade'' process leder till att tillståndsprövningen, beroende på var den inleds, omfattas av olika processregler. Detta kan få betydelse i de fall då den som söker om tillstånd även ansöker om ett så kallat verkställighetsförordnande. Är det fråga om en A-verksamhet ska frågan om verkställighetsförordnande handläggas enligt rättegångsbalkens regler. Är det i stället fråga om en B-verksamhet handläggs frågan enligt förvaltningsprocesslagens regler. I denna uppsats undersöks möjligheten att överklaga beslut om verkställighetsförordnande eller inhibition då tillståndsprövningen inleds i länsstyrelsen. Hur ser denna möjlighet ut då tillståndsprövningen i stället inleds i miljödomstol? I detta avseende ger de olika processlagarna olika svar. Den avslutande delen av uppsatsen syftar därför till att undersöka hur lagstiftningen kan utformas för att bidra till en processordning som bättre lever upp till de mål som inledningsvis ställdes upp av miljöbalksutredningen&semic nämligen kraven på rättssäkerhet, enkelhet och rationalitet.}},
author = {{Ekdahl, Marita}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rättssäkerhet, enkelhet och rationalitet - En studie av tillståndsprövningen enligt miljöbalken}},
year = {{2009}},
}