Advanced

Homosexuell - med rätt till familjeliv?

Ekström, Cecilia (2009)
Department of Law
Abstract
Trots omfattande ändringar i svensk lag kvarstår skillnader mellan samkönade och olikkönade par inom familjerättens område. De huvudfrågor som behandlas i denna uppsats rör äktenskap och barn. Inom detta ryms inte bara de rättigheter som senare lagändringar har givit utan även de möjligheter dessa har genererat i praktiken. Äktenskapet har historiskt sett varit reserverat för en kvinna och en man. Några länder har dock ändrat sina lagstiftningar och öppnat upp äktenskapet för samkönade par medan flera andra länder, däribland Sverige, har antagit någon form av partnerskapslagstiftning. Sådan lagstiftning ger liknande rättigheter som ett äktenskap men är fortfarande ett särskilt rättsinstitut. I uppsatsen redogörs för nuvarande svensk... (More)
Trots omfattande ändringar i svensk lag kvarstår skillnader mellan samkönade och olikkönade par inom familjerättens område. De huvudfrågor som behandlas i denna uppsats rör äktenskap och barn. Inom detta ryms inte bara de rättigheter som senare lagändringar har givit utan även de möjligheter dessa har genererat i praktiken. Äktenskapet har historiskt sett varit reserverat för en kvinna och en man. Några länder har dock ändrat sina lagstiftningar och öppnat upp äktenskapet för samkönade par medan flera andra länder, däribland Sverige, har antagit någon form av partnerskapslagstiftning. Sådan lagstiftning ger liknande rättigheter som ett äktenskap men är fortfarande ett särskilt rättsinstitut. I uppsatsen redogörs för nuvarande svensk lagstiftning samt den utredning, den proposition och det förfarande som troligen kommer att resultera i att en könsneutral äktenskapslagstiftning träder i kraft i maj 2009. Rätten att ingå äktenskap och rätten till familjeliv är också inkluderade i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). En konflikt kan dock sägas råda mellan förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och den bestämmelse som endast ger en kvinna och en man rätt att ingå äktenskap. När den svenska partnerskapslagen trädde i kraft 1995 var alla regler som avsåg rättsligt föräldraskap undantagna. Frågan har diskuterats i ett flertal utredningar och forskning har genomförts. Huvudfrågan har varit huruvida barn skulle fara illa av att växa upp med homosexuella föräldrar. Det har konstaterats att homosexuella generellt sett är lika goda föräldrar som någon annan men rådande samhällsattityder har medfört att lagändringar har dröjt. År 2003 fick registrerade partner laglig rätt att prövas som adoptanter och efter denna lagändring kan samkönade par (registrerade partner och sambor) även bli särskilt förordnade vårdnadshavare. Två år senare fick alla par tillgång till insemination på svenska sjukhus. Detta är dock rättigheter som kan vara svåra att utnyttja i praktiken. Det har visat sig att utredningar och regler inom myndigheter och landsting i vissa fall skiljer mellan sökanden beroende på deras sexuella läggning. Det rättsliga föräldraskapet har varit en annan del av diskussionerna. En föräldraskapspresumtion gäller för en kvinnlig registrerad partner eller sambo om barnet har kommit till genom insemination enligt svensk lag men inte om denna har skett i privat regi eller utomlands. I de fallen måste föräldrar, för att erhålla rättslig föräldrastatus, först registrera sitt partnerskap (om de inte redan gjort det) och sedan genomföra en adoption av barnet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ekström, Cecilia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1557123
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1557123,
  abstract     = {Trots omfattande ändringar i svensk lag kvarstår skillnader mellan samkönade och olikkönade par inom familjerättens område. De huvudfrågor som behandlas i denna uppsats rör äktenskap och barn. Inom detta ryms inte bara de rättigheter som senare lagändringar har givit utan även de möjligheter dessa har genererat i praktiken. Äktenskapet har historiskt sett varit reserverat för en kvinna och en man. Några länder har dock ändrat sina lagstiftningar och öppnat upp äktenskapet för samkönade par medan flera andra länder, däribland Sverige, har antagit någon form av partnerskapslagstiftning. Sådan lagstiftning ger liknande rättigheter som ett äktenskap men är fortfarande ett särskilt rättsinstitut. I uppsatsen redogörs för nuvarande svensk lagstiftning samt den utredning, den proposition och det förfarande som troligen kommer att resultera i att en könsneutral äktenskapslagstiftning träder i kraft i maj 2009. Rätten att ingå äktenskap och rätten till familjeliv är också inkluderade i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). En konflikt kan dock sägas råda mellan förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och den bestämmelse som endast ger en kvinna och en man rätt att ingå äktenskap. När den svenska partnerskapslagen trädde i kraft 1995 var alla regler som avsåg rättsligt föräldraskap undantagna. Frågan har diskuterats i ett flertal utredningar och forskning har genomförts. Huvudfrågan har varit huruvida barn skulle fara illa av att växa upp med homosexuella föräldrar. Det har konstaterats att homosexuella generellt sett är lika goda föräldrar som någon annan men rådande samhällsattityder har medfört att lagändringar har dröjt. År 2003 fick registrerade partner laglig rätt att prövas som adoptanter och efter denna lagändring kan samkönade par (registrerade partner och sambor) även bli särskilt förordnade vårdnadshavare. Två år senare fick alla par tillgång till insemination på svenska sjukhus. Detta är dock rättigheter som kan vara svåra att utnyttja i praktiken. Det har visat sig att utredningar och regler inom myndigheter och landsting i vissa fall skiljer mellan sökanden beroende på deras sexuella läggning. Det rättsliga föräldraskapet har varit en annan del av diskussionerna. En föräldraskapspresumtion gäller för en kvinnlig registrerad partner eller sambo om barnet har kommit till genom insemination enligt svensk lag men inte om denna har skett i privat regi eller utomlands. I de fallen måste föräldrar, för att erhålla rättslig föräldrastatus, först registrera sitt partnerskap (om de inte redan gjort det) och sedan genomföra en adoption av barnet.},
  author       = {Ekström, Cecilia},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Homosexuell - med rätt till familjeliv?},
  year         = {2009},
}