Sambolagens framväxt, syften, motiv och ideologi
(2008)Department of Law
- Abstract
- Människors samlevnad och de regler som samhället ställer upp runt formen för deras samlevnad är ingen ny företeelse. I det fornsvenska samhället var äktenskapet en enskild angelägenhet för ätten och det var inget som det allmänna blandade sig i. SOU 1978:55. s.33. En tillbakablick i historien visar på konfrontationen mellan den gamla urgermanska traditionen med fästningen, giftermålet och sängledningen och kyrkans syn på samlevnadsformen mellan man och kvinna. Statskontorets rapport 1993:24. s.4 Enligt den urgermanska traditionen överlämnades bruden av hennes far eller bror till brudgummen. En människa skulle inte överlämna bruden till brudgummen enligt kyrkan det gjorde gud. SOU 1978:55. s.33 f. Århundrade efter århundrade pågick... (More)
- Människors samlevnad och de regler som samhället ställer upp runt formen för deras samlevnad är ingen ny företeelse. I det fornsvenska samhället var äktenskapet en enskild angelägenhet för ätten och det var inget som det allmänna blandade sig i. SOU 1978:55. s.33. En tillbakablick i historien visar på konfrontationen mellan den gamla urgermanska traditionen med fästningen, giftermålet och sängledningen och kyrkans syn på samlevnadsformen mellan man och kvinna. Statskontorets rapport 1993:24. s.4 Enligt den urgermanska traditionen överlämnades bruden av hennes far eller bror till brudgummen. En människa skulle inte överlämna bruden till brudgummen enligt kyrkan det gjorde gud. SOU 1978:55. s.33 f. Århundrade efter århundrade pågick konflikten mellan samlevnadsformerna tills kyrkan avgick med segern. Statskontorets rapport 1993:24. s.4 När ett par bestämt sig för att gifta sig med varandra blev de trolovade. En kvinna som blev gravid under trolovningen eller födde ett barn under denna så kallade ofullkomnade äktenskaps tid hade rätt till någon form av kompensation vid en eventuelle upplösning av trolovningen. Kompensationen kunde innebära en giftorätt i mannens egendom. Ett barn som var koncipierat eller föddes under trolovningen betraktades som äkta och fick bära faderns efternamn och hade arvsrätt efter föräldrarna. Trost, Jan (1993). Familjen i Sverige. 1 uppl. Stockholm: Liber Utbildning. s.48. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet började tiden bli mogen för en diskussion kring samboendet. En moraldebatt startades, med enstaka företrädare från överklassen. För dem som inte trodde på Gud fanns inget alternativt giftermål. Paren fick antingen avstå från att gifta sig eller så fick de lov att vara falska och gifta sig in i en religion de inte trodde på. För att freda sitt samvete bodde några par samman utan att vara gifta och de annonserade i dagspressen att de ingått ett så kallat samvetsäktenskap. Trost, Jan (1993). a.a. 48 ff. Under 1960-talet minskar antalet giftermål troligen som en konsekvens av den nya form av samlevnad som tog fart, samboendet. Tiden var nu mogen för en diskussion kring samlevnadsformen och lagstiftaren ifrågasatte hur denna form av samlevnad skulle regleras och i vilken omfattning. Lagstiftaren förordade dock en neutralitetsideologi vid valet mellan äktenskap eller samboende. Staten skulle vara neutral till frågan om mannen och kvinnan gifte sig eller valde att sambo. Reglerna om betänketid för äktenskapsskillnad har utformats för att förebygga förhastade familjeupplösningar, främst när det finns barn. Detta innebär att viss familjestabilitet med hänsyn till barnen satts upp som ett mål för lagstiftaren samma mål har dock inte eftersträvas vid utformningen av sambolagens reglering. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557181
- author
- Eneberg, Annika
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt
- language
- Swedish
- id
- 1557181
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557181,
abstract = {{Människors samlevnad och de regler som samhället ställer upp runt formen för deras samlevnad är ingen ny företeelse. I det fornsvenska samhället var äktenskapet en enskild angelägenhet för ätten och det var inget som det allmänna blandade sig i. SOU 1978:55. s.33. En tillbakablick i historien visar på konfrontationen mellan den gamla urgermanska traditionen med fästningen, giftermålet och sängledningen och kyrkans syn på samlevnadsformen mellan man och kvinna. Statskontorets rapport 1993:24. s.4 Enligt den urgermanska traditionen överlämnades bruden av hennes far eller bror till brudgummen. En människa skulle inte överlämna bruden till brudgummen enligt kyrkan det gjorde gud. SOU 1978:55. s.33 f. Århundrade efter århundrade pågick konflikten mellan samlevnadsformerna tills kyrkan avgick med segern. Statskontorets rapport 1993:24. s.4 När ett par bestämt sig för att gifta sig med varandra blev de trolovade. En kvinna som blev gravid under trolovningen eller födde ett barn under denna så kallade ofullkomnade äktenskaps tid hade rätt till någon form av kompensation vid en eventuelle upplösning av trolovningen. Kompensationen kunde innebära en giftorätt i mannens egendom. Ett barn som var koncipierat eller föddes under trolovningen betraktades som äkta och fick bära faderns efternamn och hade arvsrätt efter föräldrarna. Trost, Jan (1993). Familjen i Sverige. 1 uppl. Stockholm: Liber Utbildning. s.48. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet började tiden bli mogen för en diskussion kring samboendet. En moraldebatt startades, med enstaka företrädare från överklassen. För dem som inte trodde på Gud fanns inget alternativt giftermål. Paren fick antingen avstå från att gifta sig eller så fick de lov att vara falska och gifta sig in i en religion de inte trodde på. För att freda sitt samvete bodde några par samman utan att vara gifta och de annonserade i dagspressen att de ingått ett så kallat samvetsäktenskap. Trost, Jan (1993). a.a. 48 ff. Under 1960-talet minskar antalet giftermål troligen som en konsekvens av den nya form av samlevnad som tog fart, samboendet. Tiden var nu mogen för en diskussion kring samlevnadsformen och lagstiftaren ifrågasatte hur denna form av samlevnad skulle regleras och i vilken omfattning. Lagstiftaren förordade dock en neutralitetsideologi vid valet mellan äktenskap eller samboende. Staten skulle vara neutral till frågan om mannen och kvinnan gifte sig eller valde att sambo. Reglerna om betänketid för äktenskapsskillnad har utformats för att förebygga förhastade familjeupplösningar, främst när det finns barn. Detta innebär att viss familjestabilitet med hänsyn till barnen satts upp som ett mål för lagstiftaren samma mål har dock inte eftersträvas vid utformningen av sambolagens reglering.}},
author = {{Eneberg, Annika}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sambolagens framväxt, syften, motiv och ideologi}},
year = {{2008}},
}