Gruppvåldtäkt Sexuella kränkningar i grupp - våldtäkt eller sexuellt utnyttjande?
(2002)Department of Law
- Abstract
- En gruppvåldtäkt definieras som ett sexuellt övergrepp med två eller flera gärningsmän. På senare år har ett antal sådana fall uppmärksammats i media och väckt debatt om den rådande lagstiftningen på sexualbrottsområdet. Gällande rätt sägs ge det budskapet att berusade offer får skylla sig själva om de blir utsatta för sexuella övergrepp. 1998 tillsattes en kommitté, Sexualbrottskommittén, för att se över brottsbalkens sjätte kapitel. I uppdraget ingick även vissa specifika uppdrag, så som att undersöka om våldtäkt i framtiden bör grundas enbart på ett bristande samtycke istället för som idag, då det krävs en viss grad av tvång för att en sexuell kränkning ska betraktas som våldtäkt. Kommittén lade fram sitt slutbetänkande under våren... (More)
- En gruppvåldtäkt definieras som ett sexuellt övergrepp med två eller flera gärningsmän. På senare år har ett antal sådana fall uppmärksammats i media och väckt debatt om den rådande lagstiftningen på sexualbrottsområdet. Gällande rätt sägs ge det budskapet att berusade offer får skylla sig själva om de blir utsatta för sexuella övergrepp. 1998 tillsattes en kommitté, Sexualbrottskommittén, för att se över brottsbalkens sjätte kapitel. I uppdraget ingick även vissa specifika uppdrag, så som att undersöka om våldtäkt i framtiden bör grundas enbart på ett bristande samtycke istället för som idag, då det krävs en viss grad av tvång för att en sexuell kränkning ska betraktas som våldtäkt. Kommittén lade fram sitt slutbetänkande under våren 2001. Flera ändringar föreslås, bl.a. att även offer som själva berusat sig ska betraktas som våldtäktsoffer, och inte som offer för sexuellt utnyttjande, vilket är normen idag. Fler våldtäkter ska även betraktas som grova, enligt förslaget. Kommittén kom dock fram till att våldtäkt även i framtiden bör grundas på ett visst krav på tvång, även om det s.k. råntvånget ersätts av det mildare ''olaga tvång''. Sexualbrott är en känslig fråga som berör många. Vår syn på sexualitet är till stor del uppbyggd kring en mängd myter om hur de båda könen ''ska'' vara och reagera i olika situationer. Detsamma gäller vår syn på mäns respektive kvinnors alkoholförtäring. Gräver vi djupare i oss själva är det nog få som är helt opåverkade av de värderingar som existerar i vårt samhälle. Våldtäkt och andra sexuella kränkningar kan därför till lika stor del sägas vara en attitydfråga som en lagstiftningsfråga. Så länge en sexuell kränkning accepteras, eller åtminstone nonchaleras, av samhället kan troligtvis inte en lag förändra något. Problemet är därmed mycket komplext och svårt att lösa. Den lösning som presenterats av Sexualbrottskommittén kan synas enkel och lätt att tillämpa. I mina ögon skapar den dock en hel del nya problem och banar väg för ytterligare diskussioner om vad som är en ''normal'' kränkning och vad som är särskilt kränkande. Därtill kommer de betydande bevissvårigheter som redan idag existerar i våldtäktsfall. Beviskraven kan inte sänkas, vilket innebär att den nya lagen ändå till stora delar skulle förbli tandlös. Formuleringen i det nya lagförslaget bygger slutligen till stora delar på en dom som, enligt min åsikt, är extraordinär och därför inte bör tillmätas någon större betydelse utom möjligen som ett varnande finger i liknande fall. Min slutsats blir därför att endast delar av det nya förslaget bör antas och att en delvis förflyttning från bestämmelsen om sexuellt utnyttjande till våldtäktsparagrafen inte är lämplig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557190
- author
- Engel-Berglund, Sofia
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557190
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557190,
abstract = {{En gruppvåldtäkt definieras som ett sexuellt övergrepp med två eller flera gärningsmän. På senare år har ett antal sådana fall uppmärksammats i media och väckt debatt om den rådande lagstiftningen på sexualbrottsområdet. Gällande rätt sägs ge det budskapet att berusade offer får skylla sig själva om de blir utsatta för sexuella övergrepp. 1998 tillsattes en kommitté, Sexualbrottskommittén, för att se över brottsbalkens sjätte kapitel. I uppdraget ingick även vissa specifika uppdrag, så som att undersöka om våldtäkt i framtiden bör grundas enbart på ett bristande samtycke istället för som idag, då det krävs en viss grad av tvång för att en sexuell kränkning ska betraktas som våldtäkt. Kommittén lade fram sitt slutbetänkande under våren 2001. Flera ändringar föreslås, bl.a. att även offer som själva berusat sig ska betraktas som våldtäktsoffer, och inte som offer för sexuellt utnyttjande, vilket är normen idag. Fler våldtäkter ska även betraktas som grova, enligt förslaget. Kommittén kom dock fram till att våldtäkt även i framtiden bör grundas på ett visst krav på tvång, även om det s.k. råntvånget ersätts av det mildare ''olaga tvång''. Sexualbrott är en känslig fråga som berör många. Vår syn på sexualitet är till stor del uppbyggd kring en mängd myter om hur de båda könen ''ska'' vara och reagera i olika situationer. Detsamma gäller vår syn på mäns respektive kvinnors alkoholförtäring. Gräver vi djupare i oss själva är det nog få som är helt opåverkade av de värderingar som existerar i vårt samhälle. Våldtäkt och andra sexuella kränkningar kan därför till lika stor del sägas vara en attitydfråga som en lagstiftningsfråga. Så länge en sexuell kränkning accepteras, eller åtminstone nonchaleras, av samhället kan troligtvis inte en lag förändra något. Problemet är därmed mycket komplext och svårt att lösa. Den lösning som presenterats av Sexualbrottskommittén kan synas enkel och lätt att tillämpa. I mina ögon skapar den dock en hel del nya problem och banar väg för ytterligare diskussioner om vad som är en ''normal'' kränkning och vad som är särskilt kränkande. Därtill kommer de betydande bevissvårigheter som redan idag existerar i våldtäktsfall. Beviskraven kan inte sänkas, vilket innebär att den nya lagen ändå till stora delar skulle förbli tandlös. Formuleringen i det nya lagförslaget bygger slutligen till stora delar på en dom som, enligt min åsikt, är extraordinär och därför inte bör tillmätas någon större betydelse utom möjligen som ett varnande finger i liknande fall. Min slutsats blir därför att endast delar av det nya förslaget bör antas och att en delvis förflyttning från bestämmelsen om sexuellt utnyttjande till våldtäktsparagrafen inte är lämplig.}},
author = {{Engel-Berglund, Sofia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Gruppvåldtäkt Sexuella kränkningar i grupp - våldtäkt eller sexuellt utnyttjande?}},
year = {{2002}},
}