Advanced

Man våldtar män. En analys av den manliga kroppen och manlighet vid sexualbrott mot män

Engström, Anna (2009)
Department of Law
Abstract
Denna uppsats behandlar sexualbrott mot män. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskursanalytisk metod undersöka hur den manliga kroppen och manlighet konstrueras i den svenska rättstillämpningen. Fem rättsfall, varav två bedömts som våldtäkt och tre som sexuellt tvång, är föremål för diskursanalys som visar hur den manliga kroppen och manlighet konstrueras i rättsfallen. Rättsläget vad gäller våldtäkt och sexuellt tvång utreds också i uppsatsen. I fokus står den sexuella handlingen och tvångshandlingen. Debatten om våldtäkt har i Sverige behandlat situationer där offret har varit kvinna och har förklarats med hjälp av teorier om maktstrukturer. Den kvinnliga kroppen beskrivs som öppen och tillgänglig medan den manliga beskrivs... (More)
Denna uppsats behandlar sexualbrott mot män. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskursanalytisk metod undersöka hur den manliga kroppen och manlighet konstrueras i den svenska rättstillämpningen. Fem rättsfall, varav två bedömts som våldtäkt och tre som sexuellt tvång, är föremål för diskursanalys som visar hur den manliga kroppen och manlighet konstrueras i rättsfallen. Rättsläget vad gäller våldtäkt och sexuellt tvång utreds också i uppsatsen. I fokus står den sexuella handlingen och tvångshandlingen. Debatten om våldtäkt har i Sverige behandlat situationer där offret har varit kvinna och har förklarats med hjälp av teorier om maktstrukturer. Den kvinnliga kroppen beskrivs som öppen och tillgänglig medan den manliga beskrivs som allmängiltig och potent. Att män utsätts för sexualbrott har fått väldigt lite uppmärksamhet både i den allmänna debatten och i forskningen. Detta betyder dock inte att sexualbrott mot män inte existerar. Den svenska lagstiftningen är könsneutral och kan alltså tillämpas på män som våldtar kvinnor och män, och kvinnor som våldtar män och kvinnor. Trots den könsneutrala utformningen är lagen tydligt bekönad. I situationer som kan tillämpas på båda könen tar lagstiftaren nästan enbart upp exempel där gärningsmannen är man och offret är kvinna. Efter identifiering av tre huvuddiskurser i de fem rättsfallen och en analys av dessa står det klart att vid sexualbrott mot män framstår den manliga kroppen som tillgänglig och mindre skyddsvärd och att manliga målsägande framställs som könlösa i relation till gärningsmannen. Tillgängligheten visar sig genom att målsäganden förväntas ha visat sin inställning till den inför prövning företagna gärningen. Inställningen kan visas genom verbalt eller fysiskt motstånd eller genom att målsäganden har försökt lämna platsen. Vid uteblivet motstånd förväntas målsäganden ange en förklaring till varför motstånd inte gjorts. Den manliga kroppen framstår som mindre skyddsvärd än den kvinnliga. Genom att endast beröring av kroppens insida anses vara en kränkning jämförbar med ett påtvingat samlag bli den manliga sexuella integriteten mindre skyddsvärd. Den manliga målsäganden framställs i materialet som könlös i relation till gärningsmannen som framställs som bekönad genom att han beskrivs i manliga termer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Engström, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1557211
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1557211,
  abstract     = {Denna uppsats behandlar sexualbrott mot män. Uppsatsens främsta syfte är att med hjälp av diskursanalytisk metod undersöka hur den manliga kroppen och manlighet konstrueras i den svenska rättstillämpningen. Fem rättsfall, varav två bedömts som våldtäkt och tre som sexuellt tvång, är föremål för diskursanalys som visar hur den manliga kroppen och manlighet konstrueras i rättsfallen. Rättsläget vad gäller våldtäkt och sexuellt tvång utreds också i uppsatsen. I fokus står den sexuella handlingen och tvångshandlingen. Debatten om våldtäkt har i Sverige behandlat situationer där offret har varit kvinna och har förklarats med hjälp av teorier om maktstrukturer. Den kvinnliga kroppen beskrivs som öppen och tillgänglig medan den manliga beskrivs som allmängiltig och potent. Att män utsätts för sexualbrott har fått väldigt lite uppmärksamhet både i den allmänna debatten och i forskningen. Detta betyder dock inte att sexualbrott mot män inte existerar. Den svenska lagstiftningen är könsneutral och kan alltså tillämpas på män som våldtar kvinnor och män, och kvinnor som våldtar män och kvinnor. Trots den könsneutrala utformningen är lagen tydligt bekönad. I situationer som kan tillämpas på båda könen tar lagstiftaren nästan enbart upp exempel där gärningsmannen är man och offret är kvinna. Efter identifiering av tre huvuddiskurser i de fem rättsfallen och en analys av dessa står det klart att vid sexualbrott mot män framstår den manliga kroppen som tillgänglig och mindre skyddsvärd och att manliga målsägande framställs som könlösa i relation till gärningsmannen. Tillgängligheten visar sig genom att målsäganden förväntas ha visat sin inställning till den inför prövning företagna gärningen. Inställningen kan visas genom verbalt eller fysiskt motstånd eller genom att målsäganden har försökt lämna platsen. Vid uteblivet motstånd förväntas målsäganden ange en förklaring till varför motstånd inte gjorts. Den manliga kroppen framstår som mindre skyddsvärd än den kvinnliga. Genom att endast beröring av kroppens insida anses vara en kränkning jämförbar med ett påtvingat samlag bli den manliga sexuella integriteten mindre skyddsvärd. Den manliga målsäganden framställs i materialet som könlös i relation till gärningsmannen som framställs som bekönad genom att han beskrivs i manliga termer.},
  author       = {Engström, Anna},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Man våldtar män. En analys av den manliga kroppen och manlighet vid sexualbrott mot män},
  year         = {2009},
}