Förväxlingsrisk
(2004)Department of Law
- Abstract
- Då ett varumärke skall registreras finns en risk för att det nya varumärket är för likt ett redan existerande varumärke. Det finns följaktligen en risk för förväxling. Denna risk bedöms utifrån ett antal kriterier där märkeslikheten och varuslagslikheten är de viktigaste. Dessa båda bedömningsgrunder bedöms samtidigt av den orsaken att de samspelar på det sättet att ju större märkeslikhet ett varumärke har desto mindre varuslagslikhet krävs för att varumärket skall anses vara förväxlingsbart. Naturligtvis verkar detta även åt andra hållet det vill säga att ju större varuslagslikheten är desto mindre märkeslikhet krävs, detta är den så kallade produktregeln. Förväxlingsrisken är ett centralt begrepp inom varumärkesrätten. Detta till trots... (More)
- Då ett varumärke skall registreras finns en risk för att det nya varumärket är för likt ett redan existerande varumärke. Det finns följaktligen en risk för förväxling. Denna risk bedöms utifrån ett antal kriterier där märkeslikheten och varuslagslikheten är de viktigaste. Dessa båda bedömningsgrunder bedöms samtidigt av den orsaken att de samspelar på det sättet att ju större märkeslikhet ett varumärke har desto mindre varuslagslikhet krävs för att varumärket skall anses vara förväxlingsbart. Naturligtvis verkar detta även åt andra hållet det vill säga att ju större varuslagslikheten är desto mindre märkeslikhet krävs, detta är den så kallade produktregeln. Förväxlingsrisken är ett centralt begrepp inom varumärkesrätten. Detta till trots går det inte tydligt att utläsa ur lagtexten vad som gör ett varumärke förväxlingsbart med ett annat varumärke. Därför får praxis förtydliga tolkningen av lagtexten. Jag har i denna uppsats valt ett antal viktiga rättsfall från Sverige och även från EG-domsolen som spelar en allt större roll på den europeiska marknaden, för att förtydliga hur bedömningen av förväxlingsrisken utförs. I en mer och mer globaliserad värld blir det allt viktigare med internationella överenskommelser, Pariskonventionen och Bernkonventionen har funnits i mer än hundra år. Däremot är Harmoniseringsbyrån för den inre marknaden för varumärken och mönster, OHIM i Alicante, och EG-varumärket inte så gammalt. Med detta har lagar och förordningar samt praxis utvecklats. Den svenska varumärkesrätten har harmoniserats med EG-rätten och praxis från EG-domsolen är synnerligen intressant för medlemsstaterna däribland Sverige. Varumärkesrätten har kommit att bli den mest harmoniserade immaterialrätten i EU. En viss godtycklighet visade sig under arbetets gång. I praxis tycks olika rättsfall få en oväntad utgång. Förklaringen till detta torde vara att det är flera bedömningskriterier som ligger till grund för slutresultatet. Detta gör så att det emellanåt får liknande fall att få olika resultat. I rättsfallen får vissa kriterier mer uppmärksamhet än andra kriterier, just detta kan vara en anledning till att fallen får olika utgång. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557235
- author
- Eng, Robert
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557235
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557235,
abstract = {{Då ett varumärke skall registreras finns en risk för att det nya varumärket är för likt ett redan existerande varumärke. Det finns följaktligen en risk för förväxling. Denna risk bedöms utifrån ett antal kriterier där märkeslikheten och varuslagslikheten är de viktigaste. Dessa båda bedömningsgrunder bedöms samtidigt av den orsaken att de samspelar på det sättet att ju större märkeslikhet ett varumärke har desto mindre varuslagslikhet krävs för att varumärket skall anses vara förväxlingsbart. Naturligtvis verkar detta även åt andra hållet det vill säga att ju större varuslagslikheten är desto mindre märkeslikhet krävs, detta är den så kallade produktregeln. Förväxlingsrisken är ett centralt begrepp inom varumärkesrätten. Detta till trots går det inte tydligt att utläsa ur lagtexten vad som gör ett varumärke förväxlingsbart med ett annat varumärke. Därför får praxis förtydliga tolkningen av lagtexten. Jag har i denna uppsats valt ett antal viktiga rättsfall från Sverige och även från EG-domsolen som spelar en allt större roll på den europeiska marknaden, för att förtydliga hur bedömningen av förväxlingsrisken utförs. I en mer och mer globaliserad värld blir det allt viktigare med internationella överenskommelser, Pariskonventionen och Bernkonventionen har funnits i mer än hundra år. Däremot är Harmoniseringsbyrån för den inre marknaden för varumärken och mönster, OHIM i Alicante, och EG-varumärket inte så gammalt. Med detta har lagar och förordningar samt praxis utvecklats. Den svenska varumärkesrätten har harmoniserats med EG-rätten och praxis från EG-domsolen är synnerligen intressant för medlemsstaterna däribland Sverige. Varumärkesrätten har kommit att bli den mest harmoniserade immaterialrätten i EU. En viss godtycklighet visade sig under arbetets gång. I praxis tycks olika rättsfall få en oväntad utgång. Förklaringen till detta torde vara att det är flera bedömningskriterier som ligger till grund för slutresultatet. Detta gör så att det emellanåt får liknande fall att få olika resultat. I rättsfallen får vissa kriterier mer uppmärksamhet än andra kriterier, just detta kan vara en anledning till att fallen får olika utgång.}},
author = {{Eng, Robert}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Förväxlingsrisk}},
year = {{2004}},
}