Rätten till verket 'datorprogram' - en studie av den svenska upphovsrättslagstiftningen i förhållande till datorprogram.
(2000)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsens syfte är att klargöra hur den svenska upphovsrättslagen skyddar datorprogram samt att visa var eventuella brister finns i lagstiftningen. Arbetet är resultatet av studier av den svenska upphovsrätten, och viss relaterad EG-rätt, med lagtext och litteratur som grund. Uppsatsen består av totalt fyra kapitel, varav kapitel två och tre står för sakframställningen. Kapitel två behandlar uppkomsten av upphovsrätten till datorprogram, och kapitel tre innehåller en genomgång av de regler i upphovsrättslagen som är av särskilt intresse i samband med datorprogram. I kapitel fyra knyts säcken samman och de frågor som ställts i uppsatsen besvaras och analyseras. Uppsatsen i korthet Redan under 1960-talet diskuterades ett rättsligt skydd för... (More)
- Uppsatsens syfte är att klargöra hur den svenska upphovsrättslagen skyddar datorprogram samt att visa var eventuella brister finns i lagstiftningen. Arbetet är resultatet av studier av den svenska upphovsrätten, och viss relaterad EG-rätt, med lagtext och litteratur som grund. Uppsatsen består av totalt fyra kapitel, varav kapitel två och tre står för sakframställningen. Kapitel två behandlar uppkomsten av upphovsrätten till datorprogram, och kapitel tre innehåller en genomgång av de regler i upphovsrättslagen som är av särskilt intresse i samband med datorprogram. I kapitel fyra knyts säcken samman och de frågor som ställts i uppsatsen besvaras och analyseras. Uppsatsen i korthet Redan under 1960-talet diskuterades ett rättsligt skydd för datorprogram, och då var framförallt patentering som sågs som en möjlig lösning. På 1970-talet övergavs patenteringsteorin till förmån för ett upphovsrättsligt skydd för datorprogram, och i slutet av 1980-talet beslutade den svenska lagstiftaren, i linje med den internationella uppfattningen, att datorprogram skulle klassas som ett litterärt verk och skyddas enligt upphovsrättslagens bestämmelser. Frågan om upphovsrättsligt skydd för datorprogram var föremål för betänkandet Upphovsrätt och datorprogram (SOU 1985:51). Utredningen kom att följas av proposition 1988/89:85, som ledde till flera ändringar i upphovsrättslagen&semic dels infördes datorprogram i katalogen över verkstyper (1§ URL), och dels behövdes vissa kompletterande regler för att tillgodose den speciella karaktär som den nya verkstypen innebar. Av de lagregler som då kom till har flera förändrats till följd av EG-direktivet 91/250/EEG om rättsligt skydd för datorprogram. Den snabba teknikutvecklingen och kraven på implementering av EG-direktiv har lett till att upphovsrättslagen blivit svåröverskådlig och reglerna för datorprogram kan vara svåra att överblicka. Trots detta anses lagen fungera i dagens högteknologiska värld, och ännu har lagstiftarna inte funnit anledning att omvärdera skyddsformen för datorprogram. Det pågår dock arbete inom EU på upphovsrättsområdet men vad det kommer att innebära för svensk lagstiftningen och datorprogram vet man inte än. I huvudsak överensstämmer reglerna för litterära och konstnärliga verk med vad som gäller för datorprogram, dock finns vissa betydelsefulla avvikelser. Framförallt beror dessa avvikelser på att lagstiftaren medgett att datorprogram har en säregen karaktär och att det därmed också följer speciella problem. De upphovsrättsliga reglerna har kompletterats med regler för att tillfredställa de behov som datorprogram medför. Bl. a. har lagstiftaren ansett att ett högre originalitetskrav är nödvändigt för datorprogram än för andra verkstyper. Att produktionen av datorprogram innebär stora kostnader, och att enskildas exemplarframställning skulle innebära betydande förluster för rättighetsinnehavaren, har lett till att lagstiftaren undantagit datorprogram från rätten till kopiering för enskilt bruk och fri utlåning. Visserligen finns det en viss kopieringsmöjlighet kvar hos den enskilde programanvändaren, men den rör endast sådan kopiering som är nödvändig för programmets normala användning (t.ex. installationsdisketter och säkerhetskopior). Idag produceras datorprogram oftast inom ramen för en anställning, i flera led, och med olika individer inblandade. Ju fler som arbetar med ett verk desto svårare blir det att se vem som är den ursprungliga upphovsmannen, och det blir svårt att fästa de ekonomiska och de ideella rättigheterna på någon specifik individ. Lagstiftaren har därför överfört de upphovsrättsliga rättigheterna till arbetsgivaren. Att de ideella rättigheterna överlåts innebär en ny rättsfigur i svensk rätt då huvudregeln i 3§ URL säger att denna rätt inte kan överlåtas. I min slutsats ansluter jag mig till uppfattningen att upphovsrättslagstiftningen huvudsakligen är ett fungerande instrument även när det gäller att skydda så komplexa verk som datorprogram. Jag pekar dock på vissa oklarheter rörande tillämpningen av de särskilda regler som införts för datorprogram. Dessa oklara punkter har troligen sin grund i att lagstiftaren strävat efter att upphovsrättslagens befintliga regler så långt som möjligt skall uppfylla de krav som ställs vid skyddandet av datorprogram. Dessvärre händer det att konflikt uppstår mellan de ordinarie reglerna och de särskilda regler som finns för datorprogram. För att göra lagen mer lättillgänglig krävs nog en översyn av lagstiftningen. Klargörande av förutsättningarna kring upphovsrätt till datorprogram skulle säkerligen underlätta för mjukvaruproducenter i deras verksamhet, framförallt vad gäller regleringen av rättsförhållandena mellan arbetsgivare och anställd upphovsman. Även tydligare regler om intrång i upphovsrätt till datorprogram skulle vara av nytta för både enskild användare och producent. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557238
- author
- Enholm, Jonna
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557238
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557238,
abstract = {{Uppsatsens syfte är att klargöra hur den svenska upphovsrättslagen skyddar datorprogram samt att visa var eventuella brister finns i lagstiftningen. Arbetet är resultatet av studier av den svenska upphovsrätten, och viss relaterad EG-rätt, med lagtext och litteratur som grund. Uppsatsen består av totalt fyra kapitel, varav kapitel två och tre står för sakframställningen. Kapitel två behandlar uppkomsten av upphovsrätten till datorprogram, och kapitel tre innehåller en genomgång av de regler i upphovsrättslagen som är av särskilt intresse i samband med datorprogram. I kapitel fyra knyts säcken samman och de frågor som ställts i uppsatsen besvaras och analyseras. Uppsatsen i korthet Redan under 1960-talet diskuterades ett rättsligt skydd för datorprogram, och då var framförallt patentering som sågs som en möjlig lösning. På 1970-talet övergavs patenteringsteorin till förmån för ett upphovsrättsligt skydd för datorprogram, och i slutet av 1980-talet beslutade den svenska lagstiftaren, i linje med den internationella uppfattningen, att datorprogram skulle klassas som ett litterärt verk och skyddas enligt upphovsrättslagens bestämmelser. Frågan om upphovsrättsligt skydd för datorprogram var föremål för betänkandet Upphovsrätt och datorprogram (SOU 1985:51). Utredningen kom att följas av proposition 1988/89:85, som ledde till flera ändringar i upphovsrättslagen&semic dels infördes datorprogram i katalogen över verkstyper (1§ URL), och dels behövdes vissa kompletterande regler för att tillgodose den speciella karaktär som den nya verkstypen innebar. Av de lagregler som då kom till har flera förändrats till följd av EG-direktivet 91/250/EEG om rättsligt skydd för datorprogram. Den snabba teknikutvecklingen och kraven på implementering av EG-direktiv har lett till att upphovsrättslagen blivit svåröverskådlig och reglerna för datorprogram kan vara svåra att överblicka. Trots detta anses lagen fungera i dagens högteknologiska värld, och ännu har lagstiftarna inte funnit anledning att omvärdera skyddsformen för datorprogram. Det pågår dock arbete inom EU på upphovsrättsområdet men vad det kommer att innebära för svensk lagstiftningen och datorprogram vet man inte än. I huvudsak överensstämmer reglerna för litterära och konstnärliga verk med vad som gäller för datorprogram, dock finns vissa betydelsefulla avvikelser. Framförallt beror dessa avvikelser på att lagstiftaren medgett att datorprogram har en säregen karaktär och att det därmed också följer speciella problem. De upphovsrättsliga reglerna har kompletterats med regler för att tillfredställa de behov som datorprogram medför. Bl. a. har lagstiftaren ansett att ett högre originalitetskrav är nödvändigt för datorprogram än för andra verkstyper. Att produktionen av datorprogram innebär stora kostnader, och att enskildas exemplarframställning skulle innebära betydande förluster för rättighetsinnehavaren, har lett till att lagstiftaren undantagit datorprogram från rätten till kopiering för enskilt bruk och fri utlåning. Visserligen finns det en viss kopieringsmöjlighet kvar hos den enskilde programanvändaren, men den rör endast sådan kopiering som är nödvändig för programmets normala användning (t.ex. installationsdisketter och säkerhetskopior). Idag produceras datorprogram oftast inom ramen för en anställning, i flera led, och med olika individer inblandade. Ju fler som arbetar med ett verk desto svårare blir det att se vem som är den ursprungliga upphovsmannen, och det blir svårt att fästa de ekonomiska och de ideella rättigheterna på någon specifik individ. Lagstiftaren har därför överfört de upphovsrättsliga rättigheterna till arbetsgivaren. Att de ideella rättigheterna överlåts innebär en ny rättsfigur i svensk rätt då huvudregeln i 3§ URL säger att denna rätt inte kan överlåtas. I min slutsats ansluter jag mig till uppfattningen att upphovsrättslagstiftningen huvudsakligen är ett fungerande instrument även när det gäller att skydda så komplexa verk som datorprogram. Jag pekar dock på vissa oklarheter rörande tillämpningen av de särskilda regler som införts för datorprogram. Dessa oklara punkter har troligen sin grund i att lagstiftaren strävat efter att upphovsrättslagens befintliga regler så långt som möjligt skall uppfylla de krav som ställs vid skyddandet av datorprogram. Dessvärre händer det att konflikt uppstår mellan de ordinarie reglerna och de särskilda regler som finns för datorprogram. För att göra lagen mer lättillgänglig krävs nog en översyn av lagstiftningen. Klargörande av förutsättningarna kring upphovsrätt till datorprogram skulle säkerligen underlätta för mjukvaruproducenter i deras verksamhet, framförallt vad gäller regleringen av rättsförhållandena mellan arbetsgivare och anställd upphovsman. Även tydligare regler om intrång i upphovsrätt till datorprogram skulle vara av nytta för både enskild användare och producent.}},
author = {{Enholm, Jonna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rätten till verket 'datorprogram' - en studie av den svenska upphovsrättslagstiftningen i förhållande till datorprogram.}},
year = {{2000}},
}