Advanced

Sambor i Norden - en komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark

Enhörning, Marie (2006)
Department of Law
Abstract
Bakgrunden till denna sammanställning är några utredningar och artiklar som publicerades under våren år 2005. I dessa framfördes ganska allvarlig kritik mot den sambolag som trätt ikraft 2003. Kritiken som framfördes var främst att sambolagen skapar en falsk trygghet, och att många har dålig kunskap om vad sambolagen innebär. I detta arbete har jag valt att utgå ifrån den svenska sambolagen, och tittat närmre på dess regleringar och verkningar. Sambolagen är tänkt att fungera som en sorts skyddsnät då förhållanden tar slut, och skall särskilt skydda den svagare parten i förhållanden mot alltför negativa konsekvenser av ett uppbrott. Sambolagen ger även visst skydd vid dödsfall, och ger efterlevande part vissa rättigheter gentemot den... (More)
Bakgrunden till denna sammanställning är några utredningar och artiklar som publicerades under våren år 2005. I dessa framfördes ganska allvarlig kritik mot den sambolag som trätt ikraft 2003. Kritiken som framfördes var främst att sambolagen skapar en falsk trygghet, och att många har dålig kunskap om vad sambolagen innebär. I detta arbete har jag valt att utgå ifrån den svenska sambolagen, och tittat närmre på dess regleringar och verkningar. Sambolagen är tänkt att fungera som en sorts skyddsnät då förhållanden tar slut, och skall särskilt skydda den svagare parten i förhållanden mot alltför negativa konsekvenser av ett uppbrott. Sambolagen ger även visst skydd vid dödsfall, och ger efterlevande part vissa rättigheter gentemot den avlidnes arvingar. I Norge och Danmark har ett annat tillvägagångssätt valts när det gäller regleringar på området för ogifta samboende par. I Norge ger lagen om hushållsgemenskap sambor ett visst skydd. Den omfattar inte enbart samboende ogifta par utan även andra som sammanbor av olika anledningar, men den reglerar betydligt färre situationer än den svenska lagen. Däremot har praxis utvecklats för sambor, som täcker betydligt fler områden än lagen. Det är även på praxis de regler som gäller för sambor i Danmark baseras. I Danmark har lagstiftaren valt att inte införa någon lagstiftning över huvud taget för sambor, utan lämnar det upp till var och en att avtala om sina inbördes förpliktelser. I min analys gör jag en komparation av de tre ländernas regleringar för sambor samt besvarar de frågeställningar som redovisas i inledningen. Slutsatserna är, i korta drag, att den svenska sambolagen visserligen är ett bra initiativ ur skyddssynpunkt för den enskilda, men att denna missuppfattats att omfatta mer än den verkligen gör. För att skapa större rättssäkerhet för de samboende paren är den tvåårsgräns som finns i de norska och danska lagarna för när lagarna skall vinna tillämpning, att föredra framför att tillämpa sambolagen från samboförhållandets första dag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Enhörning, Marie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt, Komparativ rätt
language
Swedish
id
1557241
date added to LUP
2010-03-08 15:55:20
date last changed
2010-03-08 15:55:20
@misc{1557241,
  abstract     = {Bakgrunden till denna sammanställning är några utredningar och artiklar som publicerades under våren år 2005. I dessa framfördes ganska allvarlig kritik mot den sambolag som trätt ikraft 2003. Kritiken som framfördes var främst att sambolagen skapar en falsk trygghet, och att många har dålig kunskap om vad sambolagen innebär. I detta arbete har jag valt att utgå ifrån den svenska sambolagen, och tittat närmre på dess regleringar och verkningar. Sambolagen är tänkt att fungera som en sorts skyddsnät då förhållanden tar slut, och skall särskilt skydda den svagare parten i förhållanden mot alltför negativa konsekvenser av ett uppbrott. Sambolagen ger även visst skydd vid dödsfall, och ger efterlevande part vissa rättigheter gentemot den avlidnes arvingar. I Norge och Danmark har ett annat tillvägagångssätt valts när det gäller regleringar på området för ogifta samboende par. I Norge ger lagen om hushållsgemenskap sambor ett visst skydd. Den omfattar inte enbart samboende ogifta par utan även andra som sammanbor av olika anledningar, men den reglerar betydligt färre situationer än den svenska lagen. Däremot har praxis utvecklats för sambor, som täcker betydligt fler områden än lagen. Det är även på praxis de regler som gäller för sambor i Danmark baseras. I Danmark har lagstiftaren valt att inte införa någon lagstiftning över huvud taget för sambor, utan lämnar det upp till var och en att avtala om sina inbördes förpliktelser. I min analys gör jag en komparation av de tre ländernas regleringar för sambor samt besvarar de frågeställningar som redovisas i inledningen. Slutsatserna är, i korta drag, att den svenska sambolagen visserligen är ett bra initiativ ur skyddssynpunkt för den enskilda, men att denna missuppfattats att omfatta mer än den verkligen gör. För att skapa större rättssäkerhet för de samboende paren är den tvåårsgräns som finns i de norska och danska lagarna för när lagarna skall vinna tillämpning, att föredra framför att tillämpa sambolagen från samboförhållandets första dag.},
  author       = {Enhörning, Marie},
  keyword      = {Familjerätt,Komparativ rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sambor i Norden - en komparativ studie av sambors rättsliga ställning i Sverige, Norge och Danmark},
  year         = {2006},
}