Uppdragstagares rätt till patent- uppkomst och samägande
(2002)Department of Law
- Abstract
- Då konkurrensen på många patentfrekventa områden ökar tvingas företag och forskare att specialisera sig mer och mer. Detta leder till att företag för att kunna prestera produkter som kan hävda sig på marknaden ofta får ta hjälp av extern spetskunskap eller går samman i nätverk. I uppsatsen behandlas två frågor. Den första är vilken rätt en uppfinnare har till en uppfinning som framtagits i ett uppdragsförhållande och den andra är frågan hur ett sampatent disponeras. Genomgående i uppsatsen förutsätts att avtal mellan parterna rörande dessa frågor inte föreligger. Inledande presenteras den relevanta patenträtten och dess syfte. Då det inte finns någon lagstiftning om uppdragstagares rätt till patent granskas den när---liggande lagen om... (More)
- Då konkurrensen på många patentfrekventa områden ökar tvingas företag och forskare att specialisera sig mer och mer. Detta leder till att företag för att kunna prestera produkter som kan hävda sig på marknaden ofta får ta hjälp av extern spetskunskap eller går samman i nätverk. I uppsatsen behandlas två frågor. Den första är vilken rätt en uppfinnare har till en uppfinning som framtagits i ett uppdragsförhållande och den andra är frågan hur ett sampatent disponeras. Genomgående i uppsatsen förutsätts att avtal mellan parterna rörande dessa frågor inte föreligger. Inledande presenteras den relevanta patenträtten och dess syfte. Då det inte finns någon lagstiftning om uppdragstagares rätt till patent granskas den när---liggande lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU) då även tendenser och skyddsintressen för uppdragsförhållande härur kan utläsas. Vidare behandlas den gränsdragning som sker mellan uppdragstagare och arbetstagare, då denna får stora konsekvenser för hur förhållandet skall tolkas. Även den gränsdragning som krävs för att ta ställning till vem som är att se som uppfinnare och vem som är medhjälpare behandlas. Den andra frågan besvaras genom att först presentera eventuellt analogt tillämpbar lagstiftning på området och för och nackdelar med detta sett ur ett sampatentförhållandes perspektiv. Sedan presenteras dispositionsrätten till en uppfinning där flera medverkat. Utöver detta presenteras upphovsrättliga regleringar som passar in på frågeställningarna ovan. Främst behandlas tendenser inom upphovsrätten och dess betydelse för patenträtten. Uppsatsen innehåller dels analyser efter respektive kapitel, men även en sammanfattande analys där tankar sorteras och binds samman. I uppsatsen uppmärksammas en skillnad i uppdragsgivarens rätt genom medupp-finnar-skap och genom sin egenskap av uppdragsgivare. I fråga om medupp-finnar-skap presenteras en modell för värdering av respektive parts insatser. Denna baseras till stor del på värdet av resurser jämfört med den intellektuella insats som tillförts. I denna fråga förespråkas en rätt i egenskap av upp-drags-givare att genom en analog tillämpning av LAU kunna erhålla rätten till uppfinningar. I den andra delen innehåller analysen en avvägning mellan lagarna och vilken tillämpning som uppfyller både patenträttens syfte och som passar bäst in i ett sampatentförhållande. I denna fråga dras slutsatsen att en analog tillämpning av samäganderättslagen ter sig som mest lämpad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557250
- author
- Ericson, David
- supervisor
- organization
- year
- 2002
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Arbetsrätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557250
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-10-06 21:57:42
@misc{1557250,
abstract = {{Då konkurrensen på många patentfrekventa områden ökar tvingas företag och forskare att specialisera sig mer och mer. Detta leder till att företag för att kunna prestera produkter som kan hävda sig på marknaden ofta får ta hjälp av extern spetskunskap eller går samman i nätverk. I uppsatsen behandlas två frågor. Den första är vilken rätt en uppfinnare har till en uppfinning som framtagits i ett uppdragsförhållande och den andra är frågan hur ett sampatent disponeras. Genomgående i uppsatsen förutsätts att avtal mellan parterna rörande dessa frågor inte föreligger. Inledande presenteras den relevanta patenträtten och dess syfte. Då det inte finns någon lagstiftning om uppdragstagares rätt till patent granskas den när---liggande lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU) då även tendenser och skyddsintressen för uppdragsförhållande härur kan utläsas. Vidare behandlas den gränsdragning som sker mellan uppdragstagare och arbetstagare, då denna får stora konsekvenser för hur förhållandet skall tolkas. Även den gränsdragning som krävs för att ta ställning till vem som är att se som uppfinnare och vem som är medhjälpare behandlas. Den andra frågan besvaras genom att först presentera eventuellt analogt tillämpbar lagstiftning på området och för och nackdelar med detta sett ur ett sampatentförhållandes perspektiv. Sedan presenteras dispositionsrätten till en uppfinning där flera medverkat. Utöver detta presenteras upphovsrättliga regleringar som passar in på frågeställningarna ovan. Främst behandlas tendenser inom upphovsrätten och dess betydelse för patenträtten. Uppsatsen innehåller dels analyser efter respektive kapitel, men även en sammanfattande analys där tankar sorteras och binds samman. I uppsatsen uppmärksammas en skillnad i uppdragsgivarens rätt genom medupp-finnar-skap och genom sin egenskap av uppdragsgivare. I fråga om medupp-finnar-skap presenteras en modell för värdering av respektive parts insatser. Denna baseras till stor del på värdet av resurser jämfört med den intellektuella insats som tillförts. I denna fråga förespråkas en rätt i egenskap av upp-drags-givare att genom en analog tillämpning av LAU kunna erhålla rätten till uppfinningar. I den andra delen innehåller analysen en avvägning mellan lagarna och vilken tillämpning som uppfyller både patenträttens syfte och som passar bäst in i ett sampatentförhållande. I denna fråga dras slutsatsen att en analog tillämpning av samäganderättslagen ter sig som mest lämpad.}},
author = {{Ericson, David}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppdragstagares rätt till patent- uppkomst och samägande}},
year = {{2002}},
}