Meddelarfrihet och kvalificerade tystnadsplikter -förhållandet mellan frihet och inskränkning
(2007)Department of Law
- Abstract
- Meddelarfrihet och kvalificerade tystnadsplikter är två rättsliga institut som kontrasterar mot varandra. Meddelarfriheten säkerställer ett fritt meningsutbyte i samhället medan de kvalificerade tystnadsplikterna begränsar detsamma. Kärnfrågan är vilka uppgifter som inte bör omfattas av meddelarfriheten och vilka ställningstaganden från lagstiftarens sida som ligger bakom gällande rätt. Ytterligare frågor som arbetet har tagit sin utgångspunkt i är om nuvarande system är tillfredsställande och om antalet lagstadgade tystnadsplikter tenderar att antingen öka eller minska. Meddelarfriheten växte fram under andra hälften av 1700-talet och har alltsedan dess begränsats i varierande grad genom olika lagstiftningsmetoder. Utgångspunkten för... (More)
- Meddelarfrihet och kvalificerade tystnadsplikter är två rättsliga institut som kontrasterar mot varandra. Meddelarfriheten säkerställer ett fritt meningsutbyte i samhället medan de kvalificerade tystnadsplikterna begränsar detsamma. Kärnfrågan är vilka uppgifter som inte bör omfattas av meddelarfriheten och vilka ställningstaganden från lagstiftarens sida som ligger bakom gällande rätt. Ytterligare frågor som arbetet har tagit sin utgångspunkt i är om nuvarande system är tillfredsställande och om antalet lagstadgade tystnadsplikter tenderar att antingen öka eller minska. Meddelarfriheten växte fram under andra hälften av 1700-talet och har alltsedan dess begränsats i varierande grad genom olika lagstiftningsmetoder. Utgångspunkten för dagens lagstiftningsarbete är 1974 års RF med dess stadgande om alla svenska medborgares rätt till yttrandefrihet. RF och TF definierar friheten att uttrycka sig fritt, men TF ger utrymme att begränsa friheten, om vissa villkor är uppfyllda, genom annan lag. Lagen som åsyftas är SekrL. SekrL begränsar informationsflödet i samhället genom att de enskilda tjänstemännen inom den offentliga förvaltningen ges möjlighet att sekretessbelägga handlingar när vissa s.k. skaderekvisit är uppfyllda. Trots sekretessbeläggningen kan uppgifterna utlämnas om det sker i publiceringssyfte med stöd av meddelarfriheten. Således är sekretesskyddet beroende av den potentielle uppgiftslämnarens syfte om inte uppgifterna omfattas av kvalificerad tystnadsplikt. De kvalificerade tystnadsplikterna i 16 kap. SekrL tar främst sikte på uppgifter av personlig karaktär och innebär att om uppgifterna är sekretessbelagda så träder automatiskt en begränsning av meddelarfriheten i kraft med effekten att det inte längre är tillåtet att utlämna uppgifterna i publiceringssyfte. De uppgifter det handlar om är t ex uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller taxeringsuppgifter. Antalet kvalificerade tystnadsplikter har på senare tid ökat och två generella sekretessbestämmelser har införts vilka tar sikte på uppgifter inom hela den offentliga förvaltningen. Meddelarfriheten begränsas dessutom, utöver de begränsningar som följer av de kvalificerade tystnadsplikterna, genom sin konstruktion. Meddelarfriheten är till följd av sin koppling till tryckfriheten begränsad till att endast gälla inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn tillämpas avtalsgrundade tystnadsplikter, dvs. tystnadsplikter som uppkommer genom anställningsförhållandet. En privat arbetsgivare kan avtala om tystnadsplikt vilket en offentlig arbetsgivare inte kan göra. Förhållandet exemplifieras genom ett antal JO-avgöranden där offentliga arbetsgivare anses ha begränsat den anställdes rätt att utöva sin yttrandefrihet. Möjligheten att införa en variant av meddelarfrihet även inom den privata sektorn har framförts i ett betänkande. Det har emellertid än så länge inte resulterat i något lagförslag, men tankegångarna finns och det ter sig inte osannolikt att någon variant av meddelarfriheten införs även inom den privata sektorn. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557292
- author
- Eriksson, Joakim
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557292
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557292,
abstract = {{Meddelarfrihet och kvalificerade tystnadsplikter är två rättsliga institut som kontrasterar mot varandra. Meddelarfriheten säkerställer ett fritt meningsutbyte i samhället medan de kvalificerade tystnadsplikterna begränsar detsamma. Kärnfrågan är vilka uppgifter som inte bör omfattas av meddelarfriheten och vilka ställningstaganden från lagstiftarens sida som ligger bakom gällande rätt. Ytterligare frågor som arbetet har tagit sin utgångspunkt i är om nuvarande system är tillfredsställande och om antalet lagstadgade tystnadsplikter tenderar att antingen öka eller minska. Meddelarfriheten växte fram under andra hälften av 1700-talet och har alltsedan dess begränsats i varierande grad genom olika lagstiftningsmetoder. Utgångspunkten för dagens lagstiftningsarbete är 1974 års RF med dess stadgande om alla svenska medborgares rätt till yttrandefrihet. RF och TF definierar friheten att uttrycka sig fritt, men TF ger utrymme att begränsa friheten, om vissa villkor är uppfyllda, genom annan lag. Lagen som åsyftas är SekrL. SekrL begränsar informationsflödet i samhället genom att de enskilda tjänstemännen inom den offentliga förvaltningen ges möjlighet att sekretessbelägga handlingar när vissa s.k. skaderekvisit är uppfyllda. Trots sekretessbeläggningen kan uppgifterna utlämnas om det sker i publiceringssyfte med stöd av meddelarfriheten. Således är sekretesskyddet beroende av den potentielle uppgiftslämnarens syfte om inte uppgifterna omfattas av kvalificerad tystnadsplikt. De kvalificerade tystnadsplikterna i 16 kap. SekrL tar främst sikte på uppgifter av personlig karaktär och innebär att om uppgifterna är sekretessbelagda så träder automatiskt en begränsning av meddelarfriheten i kraft med effekten att det inte längre är tillåtet att utlämna uppgifterna i publiceringssyfte. De uppgifter det handlar om är t ex uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller taxeringsuppgifter. Antalet kvalificerade tystnadsplikter har på senare tid ökat och två generella sekretessbestämmelser har införts vilka tar sikte på uppgifter inom hela den offentliga förvaltningen. Meddelarfriheten begränsas dessutom, utöver de begränsningar som följer av de kvalificerade tystnadsplikterna, genom sin konstruktion. Meddelarfriheten är till följd av sin koppling till tryckfriheten begränsad till att endast gälla inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn tillämpas avtalsgrundade tystnadsplikter, dvs. tystnadsplikter som uppkommer genom anställningsförhållandet. En privat arbetsgivare kan avtala om tystnadsplikt vilket en offentlig arbetsgivare inte kan göra. Förhållandet exemplifieras genom ett antal JO-avgöranden där offentliga arbetsgivare anses ha begränsat den anställdes rätt att utöva sin yttrandefrihet. Möjligheten att införa en variant av meddelarfrihet även inom den privata sektorn har framförts i ett betänkande. Det har emellertid än så länge inte resulterat i något lagförslag, men tankegångarna finns och det ter sig inte osannolikt att någon variant av meddelarfriheten införs även inom den privata sektorn.}},
author = {{Eriksson, Joakim}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Meddelarfrihet och kvalificerade tystnadsplikter -förhållandet mellan frihet och inskränkning}},
year = {{2007}},
}