Stoppningsrätt under godstransport - diskrepansen mellan köplagen 61 § 2 st och sjölagen 13:57 2 st
(2005)Department of Law
- Abstract
- Förevarande uppsats behandlar stoppningsrätt under godstransport med särskild inriktning på sjötransporten och de praktiskt viktiga frågor som uppstår i dess tillämpningsområde, nämligen i skärningspunkten mellan köprätt och transporträtt. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur diskrepansen, avseende stoppningsrätten, mellan KöpL 61 § 2 st. och SjöL 13:57 2 st. ser ut och vad den får för effekter för säljaren och den internationella handeln med fokus på konossementsystemet. Vid en köpsituation där parterna befinner sig på samma plats och samtidigt utväxlar sina prestationer, dvs. varan mot köpeskillingen, uppstår det i regel inga problem. Det är när kredit beviljas och parterna befinner sig på olika orter som diverse vederlagsrisker,... (More)
- Förevarande uppsats behandlar stoppningsrätt under godstransport med särskild inriktning på sjötransporten och de praktiskt viktiga frågor som uppstår i dess tillämpningsområde, nämligen i skärningspunkten mellan köprätt och transporträtt. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur diskrepansen, avseende stoppningsrätten, mellan KöpL 61 § 2 st. och SjöL 13:57 2 st. ser ut och vad den får för effekter för säljaren och den internationella handeln med fokus på konossementsystemet. Vid en köpsituation där parterna befinner sig på samma plats och samtidigt utväxlar sina prestationer, dvs. varan mot köpeskillingen, uppstår det i regel inga problem. Det är när kredit beviljas och parterna befinner sig på olika orter som diverse vederlagsrisker, särskilt för säljaren, ökar. Olika rättsliga lösningar har utarbetats för att skydda parterna mot dessa vederlagsrisker. Stoppningsrätten är en sådan lösning. Stoppningsrätten som är en köprättslig konstruktion återfinns i både köplagen och sjölagen. I köplagen regleras stoppningsrätten i 61 §. Enligt 61 § 1 st. ges vardera parten en rätt att stoppa sin egen prestation om det föreligger ett befarat eller faktiskt avtalsbrott hos motparten. Kravet är att det efter köpet skall visa sig att motpartens handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är sådana att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina kontraktuella förpliktelser. Denna regel kallas allmänt för suspensionsregeln då den tillåter ett uppskjutande av fullgörelsen. Det är också denna regel som tydligast kan ses som ett komplement till samtidighetsprincipen i KöpL 10 och 49 § §. I 61 § 2 st. finns en regel som endast är till för säljaren och som ger denne en rätt att hindra att varan, sedan den sänts iväg, lämnas ut till köparen även om transportdokumentet kommit i köparens besittning. Denna regel är den som innefattar begreppet stoppningsrätt under godstransport. I sjölagen återfinns regeln om stoppningsrätt i 13:57. Lagrummets första stycke hänvisar implicit till regeln i KöpL 61 § och påpekar att säljaren har en stoppningsrätt trots att transportdokumentet har lämnats ut till köparen. Andra stycket däremot stadgar att säljarens stoppningsrätt inte gäller i förhållande till en godtroende tredje man som förvärvat ett order- eller innehavarkonossement. SjöL 13:57 2 st. är en specialregel till skydd för konossementets värde som omsättningspapper. Regeln kan sägas åskådliggöra konossementets egenskap att för dess innehavare kunna lämna en självständig rätt gentemot fraktföraren som även är fristående från tidigare innehavares rätt. Diskrepansproblematiken mellan köplagen och sjölagen med avseende på stoppningsrätten uppkommer på grund av att stoppningsinstitutet spänner över flera rättsområden som inte är synkroniserade med varandra i stoppningsrättsligt hänseende. Säljaren ges således en stoppningsrätt enligt köplagen även om transportdokumentet har lämnats ut till köparen. Denna stoppningsrätt fastställs i sjölagen men faller bort om transportdokumentet utgörs av ett konossement som en godtroende tredje man förvärvar av den ursprunglige köparen. Tredje mans goda tro skall i detta fall hänföra sig till om säljaren har utnyttjat sin stoppningsrätt gentemot den ursprunglige köparen. Diskrepansen bottnar i den avvägningsproblematik som finns mellan köprätten och transporträtten. Denna avvägning görs mellan det transport-rättsliga systemets funktionsduglighet och den materiellt berättigade partens krav på att få sin rätt tillgodosedd enligt köprätten. De effekter som kan tänkas uppkomma av diskrepansproblematiken är att en säljare blir mindre benägen att transportera under ett konossement samt att säljarens omkostnader i samband med transporten kan antas öka eftersom säljaren tvingas att teckna diverse försäkringar för att skydda sig mot de ökade vederlagsrisker som säljaren utsetts för då hans möjlighet att utnyttja sin stoppningsrätt blir osäker. Vidare kommer konossementet, vid en minskad användning, att så sakteligen försvinna från den kommersiella hanteringen. Detta medför i förlängningen att den allmänna omsättningens intresse blir lidande. Slutsatsen blir att diskrepansproblematiken medför att det traditionella konossementet i allt mindre omfattning används i praktiken samtidigt som stoppningsrättens funktioner allt mer smalnar. Den brist på synkronisering mellan köprätten och transporträtten avseende stoppningsrätten som föreligger orsakar en självsanering som leder till en utveckling mot ett mera ''up to date'' kommersiellt system avseende stoppningsrätten och transport-dokumenten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557298
- author
- Eriksson, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Transporträtt
- language
- Swedish
- id
- 1557298
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557298,
abstract = {{Förevarande uppsats behandlar stoppningsrätt under godstransport med särskild inriktning på sjötransporten och de praktiskt viktiga frågor som uppstår i dess tillämpningsområde, nämligen i skärningspunkten mellan köprätt och transporträtt. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur diskrepansen, avseende stoppningsrätten, mellan KöpL 61 § 2 st. och SjöL 13:57 2 st. ser ut och vad den får för effekter för säljaren och den internationella handeln med fokus på konossementsystemet. Vid en köpsituation där parterna befinner sig på samma plats och samtidigt utväxlar sina prestationer, dvs. varan mot köpeskillingen, uppstår det i regel inga problem. Det är när kredit beviljas och parterna befinner sig på olika orter som diverse vederlagsrisker, särskilt för säljaren, ökar. Olika rättsliga lösningar har utarbetats för att skydda parterna mot dessa vederlagsrisker. Stoppningsrätten är en sådan lösning. Stoppningsrätten som är en köprättslig konstruktion återfinns i både köplagen och sjölagen. I köplagen regleras stoppningsrätten i 61 §. Enligt 61 § 1 st. ges vardera parten en rätt att stoppa sin egen prestation om det föreligger ett befarat eller faktiskt avtalsbrott hos motparten. Kravet är att det efter köpet skall visa sig att motpartens handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är sådana att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina kontraktuella förpliktelser. Denna regel kallas allmänt för suspensionsregeln då den tillåter ett uppskjutande av fullgörelsen. Det är också denna regel som tydligast kan ses som ett komplement till samtidighetsprincipen i KöpL 10 och 49 § §. I 61 § 2 st. finns en regel som endast är till för säljaren och som ger denne en rätt att hindra att varan, sedan den sänts iväg, lämnas ut till köparen även om transportdokumentet kommit i köparens besittning. Denna regel är den som innefattar begreppet stoppningsrätt under godstransport. I sjölagen återfinns regeln om stoppningsrätt i 13:57. Lagrummets första stycke hänvisar implicit till regeln i KöpL 61 § och påpekar att säljaren har en stoppningsrätt trots att transportdokumentet har lämnats ut till köparen. Andra stycket däremot stadgar att säljarens stoppningsrätt inte gäller i förhållande till en godtroende tredje man som förvärvat ett order- eller innehavarkonossement. SjöL 13:57 2 st. är en specialregel till skydd för konossementets värde som omsättningspapper. Regeln kan sägas åskådliggöra konossementets egenskap att för dess innehavare kunna lämna en självständig rätt gentemot fraktföraren som även är fristående från tidigare innehavares rätt. Diskrepansproblematiken mellan köplagen och sjölagen med avseende på stoppningsrätten uppkommer på grund av att stoppningsinstitutet spänner över flera rättsområden som inte är synkroniserade med varandra i stoppningsrättsligt hänseende. Säljaren ges således en stoppningsrätt enligt köplagen även om transportdokumentet har lämnats ut till köparen. Denna stoppningsrätt fastställs i sjölagen men faller bort om transportdokumentet utgörs av ett konossement som en godtroende tredje man förvärvar av den ursprunglige köparen. Tredje mans goda tro skall i detta fall hänföra sig till om säljaren har utnyttjat sin stoppningsrätt gentemot den ursprunglige köparen. Diskrepansen bottnar i den avvägningsproblematik som finns mellan köprätten och transporträtten. Denna avvägning görs mellan det transport-rättsliga systemets funktionsduglighet och den materiellt berättigade partens krav på att få sin rätt tillgodosedd enligt köprätten. De effekter som kan tänkas uppkomma av diskrepansproblematiken är att en säljare blir mindre benägen att transportera under ett konossement samt att säljarens omkostnader i samband med transporten kan antas öka eftersom säljaren tvingas att teckna diverse försäkringar för att skydda sig mot de ökade vederlagsrisker som säljaren utsetts för då hans möjlighet att utnyttja sin stoppningsrätt blir osäker. Vidare kommer konossementet, vid en minskad användning, att så sakteligen försvinna från den kommersiella hanteringen. Detta medför i förlängningen att den allmänna omsättningens intresse blir lidande. Slutsatsen blir att diskrepansproblematiken medför att det traditionella konossementet i allt mindre omfattning används i praktiken samtidigt som stoppningsrättens funktioner allt mer smalnar. Den brist på synkronisering mellan köprätten och transporträtten avseende stoppningsrätten som föreligger orsakar en självsanering som leder till en utveckling mot ett mera ''up to date'' kommersiellt system avseende stoppningsrätten och transport-dokumenten.}},
author = {{Eriksson, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Stoppningsrätt under godstransport - diskrepansen mellan köplagen 61 § 2 st och sjölagen 13:57 2 st}},
year = {{2005}},
}