Rekapitaliseringen av svenska kreditinstitut genom statligt stöd- En studie om mekanismerna för bankstöd samt möjligheterna för enskilda till prövning och verkställighet av återbetalning av statsstöd
(2009)Department of Law
- Abstract
- Den globala finanskrisen har inneburit att förtroendet för finansmarknaden riskerar att allvarligt skadas. Det minskande förtroendet för banksektorn på ett globalt plan har även lett till finansierings- och upplåningsproblem för de svenska bankerna, trots att de förefaller relativt likvida i en internationell jämförelse. För att öka stabiliteten i finanssektorn införde Sverige under 2008, i likhet med flertalet av EU:s medlemsländer, omfattande stödpaket till banksektorn. Ramen för stödpaketen utarbetades i samarbete med Kommissionen, vilken kommunicerat riktlinjer vad gäller bankstödpaketen och EG:s statsstödsregler. Enligt statsstödsreglerna finns det ett principiellt förbud mot statliga stödåtgärder i artikel 87.1 EGF. Emellertid kan... (More)
- Den globala finanskrisen har inneburit att förtroendet för finansmarknaden riskerar att allvarligt skadas. Det minskande förtroendet för banksektorn på ett globalt plan har även lett till finansierings- och upplåningsproblem för de svenska bankerna, trots att de förefaller relativt likvida i en internationell jämförelse. För att öka stabiliteten i finanssektorn införde Sverige under 2008, i likhet med flertalet av EU:s medlemsländer, omfattande stödpaket till banksektorn. Ramen för stödpaketen utarbetades i samarbete med Kommissionen, vilken kommunicerat riktlinjer vad gäller bankstödpaketen och EG:s statsstödsregler. Enligt statsstödsreglerna finns det ett principiellt förbud mot statliga stödåtgärder i artikel 87.1 EGF. Emellertid kan undantag från detta förbud göras enligt artikel 87.2-3 EGF. Kommissionen har utgivit riktlinjer som stadgar att finanskrisen utgör en sådan allvarlig störning i medlemsstaternas ekonomi att bankstöd kan undantas enligt artikel 87.3 b EGF. Genomförandeförbudet i artikel 88.3 EGF innebär emellertid att medlemsstater är förhindrade att införa nya stöd utan att notifiera Kommissionen. Om ett stöd införs innan Kommissionen givit sitt godkännande blir stödåtgärden processuellt olaglig. Kommissionen är då skyldig att besluta om återbetalning av sådana olagliga stöd. Ett återbetalningskrav måste verkställas i nationella domstolar enligt nationell lagstiftning. Vad gäller svensk process- och konkursrätt uppstår vissa problem för konkurrenters möjlighet att få ett återkrav prövat och verkställt. Därmed förefaller svensk rätt strida mot gemenskapsrätten vad gäller konkurrenters talerätt samt möjlighet att verkställa ett återbetalningskrav avseende det olagliga stödet vid händelse av konkurs. Denna uppsats undersöker det svenska stödpaketet som rör bankgaranti- respektive kapitaltillskottsprogrammet. Genom bankgarantiprogrammet ingår staten, genom Riksgäldskontoret, garantiavtal med enskilda kreditinstitut. Genom garantiavtalet åtar sig staten ett borgensansvar för kreditinstitutets skuldförbindelser. Kapitaltillskottsprogrammet innebär att staten tillskjuter kapital till kreditinstitutet, mot att tillförsäkras ägande i form av aktier eller hybridkapital. Bankgaranti- och kapitaltillskottsprogrammet har notifierats och godkänts av Kommissionen. Emellertid kan en situation uppkomma som medför att en konkurrent till de stödmottagande bankerna väcker talan om återkrav av stödet. I sådana fall kan gemenskapsdomstolarna pröva frågan om stödets förenlighet med gemenskapsrätten på nytt. Om gemenskapsdomstolarna finner att stöden trots allt var olagliga måste de svenska kreditinstituten återbetala de stödbelopp som givits. Om ett nytt enskilt stöd skulle ges, alternativt om en förändring i något av stödprogrammen sker, uppstår också komplikationer. För det fallet att Kommissionen inte notifieras om det nya stödet, blir det processuellt olagligt. I sådana fall kommer det att bli fråga om återkrav av stödbeloppet. EG-domstolen fastslog i CELF-fallet att ett återkrav av processuellt olagliga stöd endast omfattar räntan av det olagliga stödbeloppet. Detta beror på att den faktiska konkurrensfördelen vid processuellt olagliga stöd är begränsad till räntebeloppet. För materiellt olagliga stöd måste däremot hela stödbeloppet återbetalas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557361
- author
- Espelund, Ola
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt, Förmögenhetsrätt, Kredit- och säkerhetsrätt, Bankrätt, EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1557361
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:20
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:20
@misc{1557361,
abstract = {{Den globala finanskrisen har inneburit att förtroendet för finansmarknaden riskerar att allvarligt skadas. Det minskande förtroendet för banksektorn på ett globalt plan har även lett till finansierings- och upplåningsproblem för de svenska bankerna, trots att de förefaller relativt likvida i en internationell jämförelse. För att öka stabiliteten i finanssektorn införde Sverige under 2008, i likhet med flertalet av EU:s medlemsländer, omfattande stödpaket till banksektorn. Ramen för stödpaketen utarbetades i samarbete med Kommissionen, vilken kommunicerat riktlinjer vad gäller bankstödpaketen och EG:s statsstödsregler. Enligt statsstödsreglerna finns det ett principiellt förbud mot statliga stödåtgärder i artikel 87.1 EGF. Emellertid kan undantag från detta förbud göras enligt artikel 87.2-3 EGF. Kommissionen har utgivit riktlinjer som stadgar att finanskrisen utgör en sådan allvarlig störning i medlemsstaternas ekonomi att bankstöd kan undantas enligt artikel 87.3 b EGF. Genomförandeförbudet i artikel 88.3 EGF innebär emellertid att medlemsstater är förhindrade att införa nya stöd utan att notifiera Kommissionen. Om ett stöd införs innan Kommissionen givit sitt godkännande blir stödåtgärden processuellt olaglig. Kommissionen är då skyldig att besluta om återbetalning av sådana olagliga stöd. Ett återbetalningskrav måste verkställas i nationella domstolar enligt nationell lagstiftning. Vad gäller svensk process- och konkursrätt uppstår vissa problem för konkurrenters möjlighet att få ett återkrav prövat och verkställt. Därmed förefaller svensk rätt strida mot gemenskapsrätten vad gäller konkurrenters talerätt samt möjlighet att verkställa ett återbetalningskrav avseende det olagliga stödet vid händelse av konkurs. Denna uppsats undersöker det svenska stödpaketet som rör bankgaranti- respektive kapitaltillskottsprogrammet. Genom bankgarantiprogrammet ingår staten, genom Riksgäldskontoret, garantiavtal med enskilda kreditinstitut. Genom garantiavtalet åtar sig staten ett borgensansvar för kreditinstitutets skuldförbindelser. Kapitaltillskottsprogrammet innebär att staten tillskjuter kapital till kreditinstitutet, mot att tillförsäkras ägande i form av aktier eller hybridkapital. Bankgaranti- och kapitaltillskottsprogrammet har notifierats och godkänts av Kommissionen. Emellertid kan en situation uppkomma som medför att en konkurrent till de stödmottagande bankerna väcker talan om återkrav av stödet. I sådana fall kan gemenskapsdomstolarna pröva frågan om stödets förenlighet med gemenskapsrätten på nytt. Om gemenskapsdomstolarna finner att stöden trots allt var olagliga måste de svenska kreditinstituten återbetala de stödbelopp som givits. Om ett nytt enskilt stöd skulle ges, alternativt om en förändring i något av stödprogrammen sker, uppstår också komplikationer. För det fallet att Kommissionen inte notifieras om det nya stödet, blir det processuellt olagligt. I sådana fall kommer det att bli fråga om återkrav av stödbeloppet. EG-domstolen fastslog i CELF-fallet att ett återkrav av processuellt olagliga stöd endast omfattar räntan av det olagliga stödbeloppet. Detta beror på att den faktiska konkurrensfördelen vid processuellt olagliga stöd är begränsad till räntebeloppet. För materiellt olagliga stöd måste däremot hela stödbeloppet återbetalas.}},
author = {{Espelund, Ola}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rekapitaliseringen av svenska kreditinstitut genom statligt stöd- En studie om mekanismerna för bankstöd samt möjligheterna för enskilda till prövning och verkställighet av återbetalning av statsstöd}},
year = {{2009}},
}