Advanced

Förändringar i ränteavdragsrätten

Evius, Rose-Marie (2009)
Department of Law
Abstract
Den 1 januari 2009 trädde nya regler ikraft gällande skatteplaneringsåtgärder med ränteavdrag. Reglerna ska begränsa möjligheten att göra avdrag vid internt finansierade delägarrätter från ett företag inom intressegemenskap. Syftet bakom reglerna är att förhindra ovan nämnda, däremot ska normalt driven affärsverksamhet inte försvåras. Det föreslås därför två undantagsregler. Avdrag ska få göras för ränteutgifter om den inkomst som motsvarar utgiften skulle beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma. Vidare får avdrag även göras för ränteutgifter oavsett hur inkomsten har beskattats, om såväl förvärvet som den skuld som ligger till... (More)
Den 1 januari 2009 trädde nya regler ikraft gällande skatteplaneringsåtgärder med ränteavdrag. Reglerna ska begränsa möjligheten att göra avdrag vid internt finansierade delägarrätter från ett företag inom intressegemenskap. Syftet bakom reglerna är att förhindra ovan nämnda, däremot ska normalt driven affärsverksamhet inte försvåras. Det föreslås därför två undantagsregler. Avdrag ska få göras för ränteutgifter om den inkomst som motsvarar utgiften skulle beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma. Vidare får avdrag även göras för ränteutgifter oavsett hur inkomsten har beskattats, om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgiften huvudsakligen är motiverade av affärsmässiga skäl. Svenska skatteregler har varit utformade så att all ränta som betalas inom bolagssektorn varit avdragsgill. I länder där dessa regler finns, medför det större skattefördelar när dotterbolag externt lånar upp kapital och därmed får göra avdrag för ränta än att finansiera med tillskjutet aktiekapital från moderbolaget. Den framtida utdelningen som bolaget får från dotterbolaget är oftast fri från källskatt i givarlandet och skattefri i mottagarlandet. I den här uppsatsen görs en genomgång av de svenska reglerna som har underlättat och tillämpats för skatteplanering med ränteavdrag. Dessutom görs en analys gällande skatteflyktslagens tillämplighet på de aktuella skatteplaneringsåtgärderna och även en genomgång av relevant praxis på området. Slutligen analyseras andra alternativa vägar till lagstiftning. I uppsatsen har jag kommit fram till att förfarandena inte har kunnat stoppas genom skatteflyktslagen tillämplighet, enligt regeringsrättens praxis från 2007. Lagstiftaren har då istället valt att införa begränsningar i ränteavdragsrätten på koncerninterna transaktioner. Den nya lagstiftningen kan tänkas ställa till med en del problem för normalt driven verksamhet. Inom skatterättens område krävs för en lyckas lagstiftning att den inte är svåröverskådlig, den är rättssäker, sker snabbt, är förutsägbar samt kan tillämpas på många fall utan att vara för generell, detta är svårt för lagstiftaren att tillgodose. Den remisskritik samt uttalande av bl.a. lagrådet tyder på att den nya lagstiftningen lätt kan kringgås. Föreslag som har givits grundar sig på att tillsätta en expertgrupp för att granska lagstiftningen och de eventuella luckor som finns. Vidare har en ytterligare sänkningar av bolagsskatten diskuterats, ett förslag om en översyn av nuvarande skatteflyktslag eller införandet av en källskatt på räntebetalningar har berörts. Dessutom har de nya reglernas förenlighet med EG-rätten och etableringsfriheten analyserat. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Evius, Rose-Marie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1557373
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557373,
  abstract     = {Den 1 januari 2009 trädde nya regler ikraft gällande skatteplaneringsåtgärder med ränteavdrag. Reglerna ska begränsa möjligheten att göra avdrag vid internt finansierade delägarrätter från ett företag inom intressegemenskap. Syftet bakom reglerna är att förhindra ovan nämnda, däremot ska normalt driven affärsverksamhet inte försvåras. Det föreslås därför två undantagsregler. Avdrag ska få göras för ränteutgifter om den inkomst som motsvarar utgiften skulle beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma. Vidare får avdrag även göras för ränteutgifter oavsett hur inkomsten har beskattats, om såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgiften huvudsakligen är motiverade av affärsmässiga skäl. Svenska skatteregler har varit utformade så att all ränta som betalas inom bolagssektorn varit avdragsgill. I länder där dessa regler finns, medför det större skattefördelar när dotterbolag externt lånar upp kapital och därmed får göra avdrag för ränta än att finansiera med tillskjutet aktiekapital från moderbolaget. Den framtida utdelningen som bolaget får från dotterbolaget är oftast fri från källskatt i givarlandet och skattefri i mottagarlandet. I den här uppsatsen görs en genomgång av de svenska reglerna som har underlättat och tillämpats för skatteplanering med ränteavdrag. Dessutom görs en analys gällande skatteflyktslagens tillämplighet på de aktuella skatteplaneringsåtgärderna och även en genomgång av relevant praxis på området. Slutligen analyseras andra alternativa vägar till lagstiftning. I uppsatsen har jag kommit fram till att förfarandena inte har kunnat stoppas genom skatteflyktslagen tillämplighet, enligt regeringsrättens praxis från 2007. Lagstiftaren har då istället valt att införa begränsningar i ränteavdragsrätten på koncerninterna transaktioner. Den nya lagstiftningen kan tänkas ställa till med en del problem för normalt driven verksamhet. Inom skatterättens område krävs för en lyckas lagstiftning att den inte är svåröverskådlig, den är rättssäker, sker snabbt, är förutsägbar samt kan tillämpas på många fall utan att vara för generell, detta är svårt för lagstiftaren att tillgodose. Den remisskritik samt uttalande av bl.a. lagrådet tyder på att den nya lagstiftningen lätt kan kringgås. Föreslag som har givits grundar sig på att tillsätta en expertgrupp för att granska lagstiftningen och de eventuella luckor som finns. Vidare har en ytterligare sänkningar av bolagsskatten diskuterats, ett förslag om en översyn av nuvarande skatteflyktslag eller införandet av en källskatt på räntebetalningar har berörts. Dessutom har de nya reglernas förenlighet med EG-rätten och etableringsfriheten analyserat.},
  author       = {Evius, Rose-Marie},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förändringar i ränteavdragsrätten},
  year         = {2009},
}