Advanced

Den europeiska sociala dialogens samspel med svensk arbetsrätt

E. Hjalmarsson, Anna (2009)
Department of Law
Abstract
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka den europeiska sociala dialogens samspel med den svenska arbetsrätten. Detta analyseras sedan, bl.a. med hjälp av ett maktperspektiv vilket tillåter oss att se den europeiska sociala dialogen, och hur den svenska arbetsrätten emottager denna, ur ett perspektiv som ger oss en värdefull inblick i bakomliggande makthierarkier. Detta ger oss även inblick och kunskap i de problem och de utmaningar som den europeiska sociala dialogen står inför, både i dagsläget och i framtiden. För att komma dithän har det varit nödvändigt att först undersöka den europeiska sociala dialogen som sådan och vilka som verkar i denna. Den europeiska sociala dialogen är ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter,... (More)
Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka den europeiska sociala dialogens samspel med den svenska arbetsrätten. Detta analyseras sedan, bl.a. med hjälp av ett maktperspektiv vilket tillåter oss att se den europeiska sociala dialogen, och hur den svenska arbetsrätten emottager denna, ur ett perspektiv som ger oss en värdefull inblick i bakomliggande makthierarkier. Detta ger oss även inblick och kunskap i de problem och de utmaningar som den europeiska sociala dialogen står inför, både i dagsläget och i framtiden. För att komma dithän har det varit nödvändigt att först undersöka den europeiska sociala dialogen som sådan och vilka som verkar i denna. Den europeiska sociala dialogen är ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter, på europeisk nivå, vilka efter förhandlingar når avtal och överenskommelser. Avtal och överenskommelserna kan ta sig formen av direktiv eller autonoma avtal, vilka sedan under olika premisser, skall implementeras i varje medlemsstat. De arbetsmarknadsparter som är huvudaktörer i den europeiska sociala dialogen, är de branschövergripande organisationerna ETUC, CEEP och Businesseurope. De i sin tur, representerar mindre nationella organisationer från medlemsländerna. Den europeiska sociala dialogen har således givit upphov till ett antal direktiv och autonoma avtal, vilka presenteras närmare i uppsatsen. Ett antal av dessa har sedan valts ut för att sättas i relation till den svenska arbetsrätten. Den svenska arbetsrätten har vissa utmärkande drag, exempelvis den höga graden av arbetstagarorganisation och förhandlingar parter emellan, och inte minst en stark partsvilja att komma överens. Uppsatsen undersöker hur implementeringen av Föräldraledighetsdirektivet, Visstidsdirektivet, Distansarbetsavtalet och Avtalet om arbetsrelaterad stress, har mottagits i den svenska arbetsrätten och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en implementering av dessa. Den europeiska sociala dialogen framstår i flera bemärkelser som framgångsrik, men det blir även tydligt att det föreligger svårigheter och problem. De utmaningar som den europeiska sociala dialogen står inför innefattar allt från hur implementeringen av direktiv och avtal bör ske, till hur verkningsfull dialogen i praktiken blir med, det allt vanligare, upprättandet av autonoma avtal. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
E. Hjalmarsson, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1557382
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557382,
  abstract     = {Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka den europeiska sociala dialogens samspel med den svenska arbetsrätten. Detta analyseras sedan, bl.a. med hjälp av ett maktperspektiv vilket tillåter oss att se den europeiska sociala dialogen, och hur den svenska arbetsrätten emottager denna, ur ett perspektiv som ger oss en värdefull inblick i bakomliggande makthierarkier. Detta ger oss även inblick och kunskap i de problem och de utmaningar som den europeiska sociala dialogen står inför, både i dagsläget och i framtiden. För att komma dithän har det varit nödvändigt att först undersöka den europeiska sociala dialogen som sådan och vilka som verkar i denna. Den europeiska sociala dialogen är ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter, på europeisk nivå, vilka efter förhandlingar når avtal och överenskommelser. Avtal och överenskommelserna kan ta sig formen av direktiv eller autonoma avtal, vilka sedan under olika premisser, skall implementeras i varje medlemsstat. De arbetsmarknadsparter som är huvudaktörer i den europeiska sociala dialogen, är de branschövergripande organisationerna ETUC, CEEP och Businesseurope. De i sin tur, representerar mindre nationella organisationer från medlemsländerna. Den europeiska sociala dialogen har således givit upphov till ett antal direktiv och autonoma avtal, vilka presenteras närmare i uppsatsen. Ett antal av dessa har sedan valts ut för att sättas i relation till den svenska arbetsrätten. Den svenska arbetsrätten har vissa utmärkande drag, exempelvis den höga graden av arbetstagarorganisation och förhandlingar parter emellan, och inte minst en stark partsvilja att komma överens. Uppsatsen undersöker hur implementeringen av Föräldraledighetsdirektivet, Visstidsdirektivet, Distansarbetsavtalet och Avtalet om arbetsrelaterad stress, har mottagits i den svenska arbetsrätten och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en implementering av dessa. Den europeiska sociala dialogen framstår i flera bemärkelser som framgångsrik, men det blir även tydligt att det föreligger svårigheter och problem. De utmaningar som den europeiska sociala dialogen står inför innefattar allt från hur implementeringen av direktiv och avtal bör ske, till hur verkningsfull dialogen i praktiken blir med, det allt vanligare, upprättandet av autonoma avtal.},
  author       = {E. Hjalmarsson, Anna},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den europeiska sociala dialogens samspel med svensk arbetsrätt},
  year         = {2009},
}