Advanced

Heraldik och Juridik- Kommunala vapen i varumärken

Fagerholm, Elsa (2004)
Department of Law
Abstract
Med denna uppsats ämnar jag belysa de frågor som kan uppkomma då ett kommunalt vapen används i ett kommersiellt varumärke. De heraldiska, vapnen vill jag påstå, är föregångare till dagens varumärken, då deras funktion var att särskilja olika riddare från varandra. Det heraldiska vapnet verkade precis som varumärket gör idag, som ett identifikationsmedel och särskiljningsmedel. Heraldik är en sedvanerättslig reglering om vad ett vapen får innehålla, hur vapnet skall upptecknas och hur det förs vidare till efterkommande. Även om den heraldiska sedvanan stundtals har beaktats i rättsliga sammanhang är alltså heraldiken ingen lagstadgad rättsreglering utan endast en tradition av sedvanerättsliga regler. Heraldikens juridik återfinns istället i... (More)
Med denna uppsats ämnar jag belysa de frågor som kan uppkomma då ett kommunalt vapen används i ett kommersiellt varumärke. De heraldiska, vapnen vill jag påstå, är föregångare till dagens varumärken, då deras funktion var att särskilja olika riddare från varandra. Det heraldiska vapnet verkade precis som varumärket gör idag, som ett identifikationsmedel och särskiljningsmedel. Heraldik är en sedvanerättslig reglering om vad ett vapen får innehålla, hur vapnet skall upptecknas och hur det förs vidare till efterkommande. Även om den heraldiska sedvanan stundtals har beaktats i rättsliga sammanhang är alltså heraldiken ingen lagstadgad rättsreglering utan endast en tradition av sedvanerättsliga regler. Heraldikens juridik återfinns istället i Vapenrätten, vilken reglerar vem som får registrera ett vapen liksom under vilka förutsättningar någon annan än vapeninnehavaren får använda ett vapen i näringsverksamhet etc. Här skall uppmärksammas att Vapenrätten inte innefattar personvapen. Vapenrätten innehåller flera lagar bl.a. Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar, den s.k. ''Vapenskyddslagen.'' Eftersom utbudet av varor och tjänster under årens lopp ökat dramatiskt har det blivit allt viktigare för företag att kunna särskilja sina produkter från andra näringsidkares liknande produkter. Varumärkets betydelse har genom denna utveckling ökat starkt och därmed har dess rättsliga reglering också utvecklats. Varumärkesrätten är nu föremål för flertalet rättsregleringar både nationellt och internationellt. Genom EU-inträdet finns också varumärkesrättslig gemenskapsrätt som är direkt tillämplig i Sverige. I denna uppsats har jag presenterat gällande varumärkesrätt och vapenrätt, i de fall en näringsidkare vill använda sig av ett kommunalt vapen i sitt varumärke. I dessa fall aktualiseras vapenrätten och om varumärket är tillräckigt likt ett registrerat kommunalt vapen behöver sökanden även ett tillstånds från den kommun vars vapen skall användas. Genom vårt medlemskap i EU finns nu en möjlighet att göra en gemenskapsregistrering av sitt varumärke med giltighet i hela unionen har jag även berört frågor kring EG-registrering av varumärken innehållande kommunala vapen. Här har det visat sig att om inte ett sådant olovligt brukande uppmärksammas på ett tidigt stadium kan det vara svårt för vapeninnehavaren att få EG-registreringen upphävd. Som framlagts är det nämligen osäkert huruvida kommunen i dessa fall kan göra en vanlig invändning mot registreringen enligt art 8.4 EG-VMF utan istället får ansöka om ogiltighetsförklaring enligt artikel 52.2 EG-VMF. Storbritannien har sedan medeltiden en stark heraldisk tradition, vilken lever kvar än idag. I uppsatsen har den engelska heraldiska traditionen presenterats samt den engelska vapenrätten på området. Den heraldiska sedvanans efterlevnad och fortlevnad sköts av det heraldiska ämbetet The College of Arms. När ett varumärke innehåller ett vapen hänför den brittiska registreringsmyndigheten, The Patent Office, ärendet hit för granskning. Varumärkesrätten i Storbritannien regleras av The Trade Mark Act 1994 som, precis som i den svenska Varumärkeslagen, Varumärkeslag (1960:468) om skydd för varumärken, förbjuder registrering av ett vapen eller annan skyddad symbol om inte erforderligt tillstånd har inhämtats. Trots att vapenrätten och varumärkesrätten var för sig är tämligen klara och tydliga rättsregleringar har jag i denna uppsats försökt att visa att det trots allt uppkommer vissa gränsdragningsproblem när dessa två lagar skall samverka. Det gäller framförallt vilka typer av varumärken som aktualiserar vapenrättens tillämpning, speciellt när det gäller hur mycket av ett kommunalt vapnen som kan användas utan att tillstånd behöver inhämtas. Vidare har det i uppsatsen konstaterats att det är osäkert huruvida vapenrätten tillhör den industriella immaterialrätten eller ej, något som också påverkar förhållandet till EG-rätten. Rättsläget är alltså tämligen oklart och ämnet är endast sparsamt behandlat i doktrin. Det kan dels bero på att intresset för heraldik och juridik är tämligen begränsat men också att problem av dylika slag sällan aktualiseras varför behovet av att lösa dessa problem inte har varit så stort. Uppsatsen skall belysa de frågeställningar som kan uppkomma då ett kommunalt vapen används i varumärke. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Fagerholm, Elsa
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1557388
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557388,
  abstract     = {Med denna uppsats ämnar jag belysa de frågor som kan uppkomma då ett kommunalt vapen används i ett kommersiellt varumärke. De heraldiska, vapnen vill jag påstå, är föregångare till dagens varumärken, då deras funktion var att särskilja olika riddare från varandra. Det heraldiska vapnet verkade precis som varumärket gör idag, som ett identifikationsmedel och särskiljningsmedel. Heraldik är en sedvanerättslig reglering om vad ett vapen får innehålla, hur vapnet skall upptecknas och hur det förs vidare till efterkommande. Även om den heraldiska sedvanan stundtals har beaktats i rättsliga sammanhang är alltså heraldiken ingen lagstadgad rättsreglering utan endast en tradition av sedvanerättsliga regler. Heraldikens juridik återfinns istället i Vapenrätten, vilken reglerar vem som får registrera ett vapen liksom under vilka förutsättningar någon annan än vapeninnehavaren får använda ett vapen i näringsverksamhet etc. Här skall uppmärksammas att Vapenrätten inte innefattar personvapen. Vapenrätten innehåller flera lagar bl.a. Lag (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar, den s.k. ''Vapenskyddslagen.'' Eftersom utbudet av varor och tjänster under årens lopp ökat dramatiskt har det blivit allt viktigare för företag att kunna särskilja sina produkter från andra näringsidkares liknande produkter. Varumärkets betydelse har genom denna utveckling ökat starkt och därmed har dess rättsliga reglering också utvecklats. Varumärkesrätten är nu föremål för flertalet rättsregleringar både nationellt och internationellt. Genom EU-inträdet finns också varumärkesrättslig gemenskapsrätt som är direkt tillämplig i Sverige. I denna uppsats har jag presenterat gällande varumärkesrätt och vapenrätt, i de fall en näringsidkare vill använda sig av ett kommunalt vapen i sitt varumärke. I dessa fall aktualiseras vapenrätten och om varumärket är tillräckigt likt ett registrerat kommunalt vapen behöver sökanden även ett tillstånds från den kommun vars vapen skall användas. Genom vårt medlemskap i EU finns nu en möjlighet att göra en gemenskapsregistrering av sitt varumärke med giltighet i hela unionen har jag även berört frågor kring EG-registrering av varumärken innehållande kommunala vapen. Här har det visat sig att om inte ett sådant olovligt brukande uppmärksammas på ett tidigt stadium kan det vara svårt för vapeninnehavaren att få EG-registreringen upphävd. Som framlagts är det nämligen osäkert huruvida kommunen i dessa fall kan göra en vanlig invändning mot registreringen enligt art 8.4 EG-VMF utan istället får ansöka om ogiltighetsförklaring enligt artikel 52.2 EG-VMF. Storbritannien har sedan medeltiden en stark heraldisk tradition, vilken lever kvar än idag. I uppsatsen har den engelska heraldiska traditionen presenterats samt den engelska vapenrätten på området. Den heraldiska sedvanans efterlevnad och fortlevnad sköts av det heraldiska ämbetet The College of Arms. När ett varumärke innehåller ett vapen hänför den brittiska registreringsmyndigheten, The Patent Office, ärendet hit för granskning. Varumärkesrätten i Storbritannien regleras av The Trade Mark Act 1994 som, precis som i den svenska Varumärkeslagen, Varumärkeslag (1960:468) om skydd för varumärken, förbjuder registrering av ett vapen eller annan skyddad symbol om inte erforderligt tillstånd har inhämtats. Trots att vapenrätten och varumärkesrätten var för sig är tämligen klara och tydliga rättsregleringar har jag i denna uppsats försökt att visa att det trots allt uppkommer vissa gränsdragningsproblem när dessa två lagar skall samverka. Det gäller framförallt vilka typer av varumärken som aktualiserar vapenrättens tillämpning, speciellt när det gäller hur mycket av ett kommunalt vapnen som kan användas utan att tillstånd behöver inhämtas. Vidare har det i uppsatsen konstaterats att det är osäkert huruvida vapenrätten tillhör den industriella immaterialrätten eller ej, något som också påverkar förhållandet till EG-rätten. Rättsläget är alltså tämligen oklart och ämnet är endast sparsamt behandlat i doktrin. Det kan dels bero på att intresset för heraldik och juridik är tämligen begränsat men också att problem av dylika slag sällan aktualiseras varför behovet av att lösa dessa problem inte har varit så stort. Uppsatsen skall belysa de frågeställningar som kan uppkomma då ett kommunalt vapen används i varumärke.},
  author       = {Fagerholm, Elsa},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Heraldik och Juridik- Kommunala vapen i varumärken},
  year         = {2004},
}