Sanktioner och dokumentationskrav
(2009)Department of Law
- Abstract
- Den internationella handeln sker i stor utsträckning mellan närstående företag. Problemet med de koncerninterna transaktionerna är att den naturliga handelsstrukturen kan bli skev. Företagens vilja att vinstmaximera kan åsidosättas om handel sker med ett närstående bolag, då företagen istället söker maximera vinsten för koncernen. Olika skattejurisdiktioner har följaktligen ett intresse att iaktta och reglera förutsättningarna för de transjurisdiktionella transaktionerna. Sedan 1 januari 2007 gäller att företag ska dokumentera hur prissättningen för koncerninterna transaktioner har skett. Företagen ska visa hur prissättningen för koncerninterna transaktioner överensstämmer med marknadspriset. Syftet är att det ska göras enklare att visa... (More)
- Den internationella handeln sker i stor utsträckning mellan närstående företag. Problemet med de koncerninterna transaktionerna är att den naturliga handelsstrukturen kan bli skev. Företagens vilja att vinstmaximera kan åsidosättas om handel sker med ett närstående bolag, då företagen istället söker maximera vinsten för koncernen. Olika skattejurisdiktioner har följaktligen ett intresse att iaktta och reglera förutsättningarna för de transjurisdiktionella transaktionerna. Sedan 1 januari 2007 gäller att företag ska dokumentera hur prissättningen för koncerninterna transaktioner har skett. Företagen ska visa hur prissättningen för koncerninterna transaktioner överensstämmer med marknadspriset. Syftet är att det ska göras enklare att visa att prissättning vid koncerninterna transaktioner skett i överensstämmelse med armlängdsprincipen. De nya reglerna innebar inga nya sanktionsregler. Inga sanktionsregler infördes för de fall företagen inte upprättar dokumentation eller vars dokumentation anses bristfällig. Att ålägga dokumentationskravet med sanktionsregler ansågs problematiskt. Dokumentationskravet kommer vara olika för varje individuell situation. Med sådana inneboende problem med att korrekt tillämpa reglerna, är det förståeligt att lagstiftaren inte infört sanktioner när företagen inte uppfyller satta villkor. Därtill gäller att sedvanliga sanktionsbestämmelser fortfarande kan aktualiseras vid internprissättningsärenden. De skatterättsliga sanktionsmekanismerna är skattetillägget och vitesföreläggandet. Om en skattskyldig, på annat sätt än muntligen, under en utredning lämnar oriktig uppgift ska skattetillägg tas ut, enligt 5 kap. 1 § taxeringslagen. Med oriktig uppgift avses uppgift som den skattskyldige har lämnat som är felaktig eller uppgift den skattskyldige utelämnat till ledning för deklaration. Skatteverket kräva in viss handling, och förena detta med vite. Föreläggande enligt SBL får förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs. Föreläggande inte får föreläggas med vite om det kan antas att den skattskyldige begått handling som kan leda till skattetillägg eller brott. Internprissättningstransaktioner täcks normalt av skattetilläggsbestämmelserna. Följaktligen ska skattetillägg tas ut om den skattskyldige, på något annat sätt än muntligen, lämnar oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Vid införandet av dokumentationskraven diskuterades huruvida skattetillägg som sanktion skulle aktualiseras vid företags upprättande av dokumentation. Att genom skattetillägg söka förmå företag att uppfylla dokumentationskraven ansågs inte lämpligt. Vad gäller vitesinstitutet finns problem avseende illämpningen. Vite föreläggs genom ett specificerat dokumentationskrav&semic föreläggandet. Föreläggandet definierar vilka uppgifter som måste inlämnas för att vite inte ska påföras. Problemet med att tillämpa vitesinstitutet på dokumentationskravet avseende prissättning vid koncerninterna transaktioner blir här uppenbar. Föreläggandet måste ha en viss nivå av specifikation för att vite ska kunna utdömas, medans dokumentationskravet är generellt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557467
- author
- Ferrow, Bab el
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1557467
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557467,
abstract = {{Den internationella handeln sker i stor utsträckning mellan närstående företag. Problemet med de koncerninterna transaktionerna är att den naturliga handelsstrukturen kan bli skev. Företagens vilja att vinstmaximera kan åsidosättas om handel sker med ett närstående bolag, då företagen istället söker maximera vinsten för koncernen. Olika skattejurisdiktioner har följaktligen ett intresse att iaktta och reglera förutsättningarna för de transjurisdiktionella transaktionerna. Sedan 1 januari 2007 gäller att företag ska dokumentera hur prissättningen för koncerninterna transaktioner har skett. Företagen ska visa hur prissättningen för koncerninterna transaktioner överensstämmer med marknadspriset. Syftet är att det ska göras enklare att visa att prissättning vid koncerninterna transaktioner skett i överensstämmelse med armlängdsprincipen. De nya reglerna innebar inga nya sanktionsregler. Inga sanktionsregler infördes för de fall företagen inte upprättar dokumentation eller vars dokumentation anses bristfällig. Att ålägga dokumentationskravet med sanktionsregler ansågs problematiskt. Dokumentationskravet kommer vara olika för varje individuell situation. Med sådana inneboende problem med att korrekt tillämpa reglerna, är det förståeligt att lagstiftaren inte infört sanktioner när företagen inte uppfyller satta villkor. Därtill gäller att sedvanliga sanktionsbestämmelser fortfarande kan aktualiseras vid internprissättningsärenden. De skatterättsliga sanktionsmekanismerna är skattetillägget och vitesföreläggandet. Om en skattskyldig, på annat sätt än muntligen, under en utredning lämnar oriktig uppgift ska skattetillägg tas ut, enligt 5 kap. 1 § taxeringslagen. Med oriktig uppgift avses uppgift som den skattskyldige har lämnat som är felaktig eller uppgift den skattskyldige utelämnat till ledning för deklaration. Skatteverket kräva in viss handling, och förena detta med vite. Föreläggande enligt SBL får förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs. Föreläggande inte får föreläggas med vite om det kan antas att den skattskyldige begått handling som kan leda till skattetillägg eller brott. Internprissättningstransaktioner täcks normalt av skattetilläggsbestämmelserna. Följaktligen ska skattetillägg tas ut om den skattskyldige, på något annat sätt än muntligen, lämnar oriktig uppgift till ledning för taxeringen. Vid införandet av dokumentationskraven diskuterades huruvida skattetillägg som sanktion skulle aktualiseras vid företags upprättande av dokumentation. Att genom skattetillägg söka förmå företag att uppfylla dokumentationskraven ansågs inte lämpligt. Vad gäller vitesinstitutet finns problem avseende illämpningen. Vite föreläggs genom ett specificerat dokumentationskrav&semic föreläggandet. Föreläggandet definierar vilka uppgifter som måste inlämnas för att vite inte ska påföras. Problemet med att tillämpa vitesinstitutet på dokumentationskravet avseende prissättning vid koncerninterna transaktioner blir här uppenbar. Föreläggandet måste ha en viss nivå av specifikation för att vite ska kunna utdömas, medans dokumentationskravet är generellt.}},
author = {{Ferrow, Bab el}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sanktioner och dokumentationskrav}},
year = {{2009}},
}