Advanced

Toppdomänen .se - med eller utan förprövning?

Ford, Kristian (2001)
Department of Law
Abstract
Utgångspunkten för följande framställning är betänkandet ''.se?'' som Domännamnsutredningen lade fram i april 2000 (SOU 2000:30). Bland annat föreslås i betänkandet att den förprövning som idag äger rum innan ett domännamn kan registreras under toppdomänen .se skall slopas. Därmed skulle det i princip bli möjligt för alla att registrera vilket domännamn de vill direkt under toppdomänen .se, förutsatt att domännamnet inte är upptaget. Enligt dagens regelverk är det endast firma som antingen har registrerats hos Patent- och registreringsverket eller tilldelats ett organisa-tionsnummer av annan svensk myndighet som får registreras som domän-namn direkt under toppdomänen .se. Enskild firma med säte i Sverige och som inte är registrerad hos... (More)
Utgångspunkten för följande framställning är betänkandet ''.se?'' som Domännamnsutredningen lade fram i april 2000 (SOU 2000:30). Bland annat föreslås i betänkandet att den förprövning som idag äger rum innan ett domännamn kan registreras under toppdomänen .se skall slopas. Därmed skulle det i princip bli möjligt för alla att registrera vilket domännamn de vill direkt under toppdomänen .se, förutsatt att domännamnet inte är upptaget. Enligt dagens regelverk är det endast firma som antingen har registrerats hos Patent- och registreringsverket eller tilldelats ett organisa-tionsnummer av annan svensk myndighet som får registreras som domän-namn direkt under toppdomänen .se. Enskild firma med säte i Sverige och som inte är registrerad hos Patent- och registreringsverket kan endast registrera sitt firmanamn som domännamn under länsrelaterad huvuddomän. Varumärken kan registreras under huvuddomänen .tm.se, förutsatt att varumärket är registrerat, och privatpersoner kan registrera namn under huvuddomänen .pp.se. Nackdelen med att använda olika huvuddomäner är att det blir svårare för användaren att hitta rätt. Svårigheterna att registrera domännamn direkt under toppdomänen .se har bidragit till att det idag finns fler domännamnsanvändare med en naturlig koppling till Sverige som har domännamn registrerade under andra toppdomäner, till exempel .com och .nu, än under .se, och antalet ökar. En fördel med det förslag Domännamnsutredningen förespråkar är att det skulle bli lättare att registrera domännamn direkt under toppdomänen .se. Många som idag inte kan registrera önskade domännamn under toppdomänen .se skulle kunna göra detta. Den kritik Domännamnsutredningen fått för sitt förslag bygger framförallt på tron att ett system utan förprövning skulle leda till många fler konflikter kring registrerade domännamn och att systemet skulle bli svårhanterligt. Syftet med följande framställning är att, utifrån den svenska situationen, diskutera frågan huruvida ett domännamnssystem utan förprövning är en fördelaktig lösning. Det är bland annat intressant att försöka utreda vad ett sådant system kan komma att leda till i praktiken. Är det stor risk att många domännamnskonflikter kommer att uppstå och hur kan dessa i så fall lösas, alternativt förebyggas? En grundläggande diskussion som bör föras innan domännamnskonflikter behandlas är huruvida ett domännamn kan anses utgöra ett kännetecken och huruvida användandet av ett domännamn i så fall kan utgöra ett känneteckensintrång. Dessa känneteckensrättsliga förhål-landen behandlas i ett särskilt avsnitt. Utifrån det svenska domännamnssystemet görs jämförelser dels med det danska domännamnssystemet, dels med domännamnssystemet för de generiska toppdomänerna .com, .net och .org. Det danska domännamns-systemet hade fram till och med januari 1997 ett förprövningssystem likt det svenska, men därefter har man i Danmark haft ett system utan förprövning likt det den svenska Domännamnsutredningen föreslagit för Sverige. Det är intressant att kunna konstatera att det i Danmark endast förekommit en domännamnskonflikt som lett till domstolsprövning sedan förprövningen togs bort 1997. Domännamnssystemet för de generiska toppdomänerna .com, .net och .org saknar också förprövning. För de generiska toppdomänerna finns ett relativt nytt konfliktlösningssystem som fungerar som ett komplement till vanlig domstolsprövning. Detta konfliktlösningssystem är särskilt inriktat på så kallade domännamnsstölder, det vill säga registreringar i ond tro av annans firma eller varumärke som domännamn. Hanteringen av konflikter sker på ett billigt och smidigt sätt via nätet och bakom utvecklandet av regelverket står bland annat World Intellectual Property Organization (WIPO). Föreliggande arbete fokuserar således på hur konflikter kring domännamn hanteras inom olika domännamnssystem. Tre olika exempel behandlas: det svenska domännamnssystemet som bygger på förprövning och därmed förebyggande av eventuella konflikter, det danska systemet som fungerar utan förprövning och där eventuella konflikter löses i vanlig domstol, alternativt inför en nyinrättad klagonämnd samt domännamnssystemet för de generiska toppdomänerna, där det som ett komplement till möjligheten att lösa tvister i vanlig domstol finns ett särskilt konfliktösningssystem. Vid studerandet av de olika domännamnssystemen läggs vikt vid regelverken. Av intresse är dels hur registreringen av domännamn sker, dels hur eventuella konflikter kring registrerade domännamn hanteras. De olika domännamnssystemens organisation behandlas endast kortfattat för att ge en överblick över respektive system. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ford, Kristian
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
IT-rätt
language
Swedish
id
1557488
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557488,
  abstract     = {Utgångspunkten för följande framställning är betänkandet ''.se?'' som Domännamnsutredningen lade fram i april 2000 (SOU 2000:30). Bland annat föreslås i betänkandet att den förprövning som idag äger rum innan ett domännamn kan registreras under toppdomänen .se skall slopas. Därmed skulle det i princip bli möjligt för alla att registrera vilket domännamn de vill direkt under toppdomänen .se, förutsatt att domännamnet inte är upptaget. Enligt dagens regelverk är det endast firma som antingen har registrerats hos Patent- och registreringsverket eller tilldelats ett organisa-tionsnummer av annan svensk myndighet som får registreras som domän-namn direkt under toppdomänen .se. Enskild firma med säte i Sverige och som inte är registrerad hos Patent- och registreringsverket kan endast registrera sitt firmanamn som domännamn under länsrelaterad huvuddomän. Varumärken kan registreras under huvuddomänen .tm.se, förutsatt att varumärket är registrerat, och privatpersoner kan registrera namn under huvuddomänen .pp.se. Nackdelen med att använda olika huvuddomäner är att det blir svårare för användaren att hitta rätt. Svårigheterna att registrera domännamn direkt under toppdomänen .se har bidragit till att det idag finns fler domännamnsanvändare med en naturlig koppling till Sverige som har domännamn registrerade under andra toppdomäner, till exempel .com och .nu, än under .se, och antalet ökar. En fördel med det förslag Domännamnsutredningen förespråkar är att det skulle bli lättare att registrera domännamn direkt under toppdomänen .se. Många som idag inte kan registrera önskade domännamn under toppdomänen .se skulle kunna göra detta. Den kritik Domännamnsutredningen fått för sitt förslag bygger framförallt på tron att ett system utan förprövning skulle leda till många fler konflikter kring registrerade domännamn och att systemet skulle bli svårhanterligt. Syftet med följande framställning är att, utifrån den svenska situationen, diskutera frågan huruvida ett domännamnssystem utan förprövning är en fördelaktig lösning. Det är bland annat intressant att försöka utreda vad ett sådant system kan komma att leda till i praktiken. Är det stor risk att många domännamnskonflikter kommer att uppstå och hur kan dessa i så fall lösas, alternativt förebyggas? En grundläggande diskussion som bör föras innan domännamnskonflikter behandlas är huruvida ett domännamn kan anses utgöra ett kännetecken och huruvida användandet av ett domännamn i så fall kan utgöra ett känneteckensintrång. Dessa känneteckensrättsliga förhål-landen behandlas i ett särskilt avsnitt. Utifrån det svenska domännamnssystemet görs jämförelser dels med det danska domännamnssystemet, dels med domännamnssystemet för de generiska toppdomänerna .com, .net och .org. Det danska domännamns-systemet hade fram till och med januari 1997 ett förprövningssystem likt det svenska, men därefter har man i Danmark haft ett system utan förprövning likt det den svenska Domännamnsutredningen föreslagit för Sverige. Det är intressant att kunna konstatera att det i Danmark endast förekommit en domännamnskonflikt som lett till domstolsprövning sedan förprövningen togs bort 1997. Domännamnssystemet för de generiska toppdomänerna .com, .net och .org saknar också förprövning. För de generiska toppdomänerna finns ett relativt nytt konfliktlösningssystem som fungerar som ett komplement till vanlig domstolsprövning. Detta konfliktlösningssystem är särskilt inriktat på så kallade domännamnsstölder, det vill säga registreringar i ond tro av annans firma eller varumärke som domännamn. Hanteringen av konflikter sker på ett billigt och smidigt sätt via nätet och bakom utvecklandet av regelverket står bland annat World Intellectual Property Organization (WIPO). Föreliggande arbete fokuserar således på hur konflikter kring domännamn hanteras inom olika domännamnssystem. Tre olika exempel behandlas: det svenska domännamnssystemet som bygger på förprövning och därmed förebyggande av eventuella konflikter, det danska systemet som fungerar utan förprövning och där eventuella konflikter löses i vanlig domstol, alternativt inför en nyinrättad klagonämnd samt domännamnssystemet för de generiska toppdomänerna, där det som ett komplement till möjligheten att lösa tvister i vanlig domstol finns ett särskilt konfliktösningssystem. Vid studerandet av de olika domännamnssystemen läggs vikt vid regelverken. Av intresse är dels hur registreringen av domännamn sker, dels hur eventuella konflikter kring registrerade domännamn hanteras. De olika domännamnssystemens organisation behandlas endast kortfattat för att ge en överblick över respektive system.},
  author       = {Ford, Kristian},
  keyword      = {IT-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Toppdomänen .se - med eller utan förprövning?},
  year         = {2001},
}