Advanced

Den ljuva doften av en framgångsrik registrering - en studie avseende registrerbarheten av doft som varumärke

Forsén, Sandra (2006)
Department of Law
Abstract
Människan har sedan urminnes tider märkt sin egendom av olika anledningar. Varumärkesrätten har sitt ursprung i egendomsmärkningen som användes för att skilja varandras egendom åt. Senare utvecklades detta till en märkning i näringsverksamhet för att ge kunder och andra köpare en garanti för kvalité och ursprung. Dagens moderna bär stora ekonomiska värden och funktioner på många nivåer. Det moderna varumärket har två huvudfunktioner: den juridiska och den kommersiella. Den kommersiella funktionen kan ses ur ett antal olika perspektiv&semic ur märkesinnehavarens, ur konsumentens och kundens perspektiv och ur konkurrentens perspektiv. Den hårda konkurrensen på marknaden har skapat alternativa vägar för att fånga konsumenternas intresse. Av... (More)
Människan har sedan urminnes tider märkt sin egendom av olika anledningar. Varumärkesrätten har sitt ursprung i egendomsmärkningen som användes för att skilja varandras egendom åt. Senare utvecklades detta till en märkning i näringsverksamhet för att ge kunder och andra köpare en garanti för kvalité och ursprung. Dagens moderna bär stora ekonomiska värden och funktioner på många nivåer. Det moderna varumärket har två huvudfunktioner: den juridiska och den kommersiella. Den kommersiella funktionen kan ses ur ett antal olika perspektiv&semic ur märkesinnehavarens, ur konsumentens och kundens perspektiv och ur konkurrentens perspektiv. Den hårda konkurrensen på marknaden har skapat alternativa vägar för att fånga konsumenternas intresse. Av den information som vi dagligen utsätts för är det bara en liten del som fastnar i våra sinnen och det är där det perfekta varumärket spelar huvudrollen. Producenternas stora utmaning idag är att skapa ett varumärke som kan tilltala konsumenten på alla plan, ett varumärke som kan stimulera alla sinnen. Varumärkets huvudfunktion för producenterna är att få den uppmärksamhet som genererar vinst för företaget. Ju fler sinnen som aktiveras då man upptäcker ett varumärke desto mer nyfiken blir man på produkten. Idag är varumärkesrätten helt europeiserad. Numera kan man ansöka om registrering av gemenskapsvarumärken och denna möjlighet har skapat en större marknad fr varumärkesinnehavarna att agera på. Betydelsen av förmågan att ''sticka ut'' har blivit större. Det är här de nya trenderna inom varumärkesrätten spelar en avgörande roll. Möjligheten att till sitt varumärke knyta en doft, en färg eller ett ljud som kan skyddas ger en konkurrensfördel när konsumenten i slutändan ska göra sitt val. Den svenska lagstiftningen är harmoniserad med EG-rätten och är utformad så att den korresponderar med direktivet 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar och förordningen nr EEG 40/94 om EG- eller gemenskapsvarumärken. Direktivet liksom förordningen har som intention att avlägsna hinder från den fria rörligheten av varor och tjänster liksom att upprätthålla ett system som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids. Detta innebär i korthet att den europeiska rättsbildningen formas då EGD tolkar EG-rätten enligt artikel 234 RomF. Den svenska rätten och den europeiska gemenskapsrätten är praktiskt taget är identiska gällande de absoluta registreringshindren för varumärken. De ställer upp två tydliga krav på ett varumärke för att vara registrerbart. Dels ska varumärket kunna återges grafiskt och dels ska det inneha särskiljningsförmåga. Kravet på grafisk återgivning innebär att varumärket eller den egenskap som skall varumärkesskyddas kan återges på papper. Därigenom kan både konsumenter och andra varumärkesinnehavare som besöker ett varumärkesregister direkt se vad som är skyddat och vilket skyddsomfång ett varumärke har. Kravet på särskiljningsförmåga är sammankopplat med kravet på grafisk återgivning, i och med att ett varumärke återges grafiskt följer att varumärket också kan kommunicera identifierande skillnader mellan andra varor och tjänster. Skyddsintresset är rättssäkerhet - det ska för alla vara möjligt att direkt, utan en djupare studie och genom en direkt objektiv bedömning, kunna avgöra vad det är hos varumärket som skyddas. Normalt brukar inte dessa krav vara några större problem. I praxis har det dock visat sig att icke-traditionella varumärken såsom doft-, färg- och ljudvarumärken inte alltid kan leva upp till dessa krav på ett tillförlitligt sätt. Beträffande doftmärken ligger den största svårigheten i att kunna återge doften grafiskt. Många varianter har varit uppe till prövning på nationell och på gemenskapsnivå. Verbala beskrivningar, doftprover, avbildningar av det som återger doften och kemiska formler har alla varit uppe till prövning. I Sverige har samtliga ansökningar för doftmärken hos PRV hittills avslagits. I Storbritannien finns det två doftmärken registrerade. Dessa registreringar gjordes så snart EG-VmD trädde ikraft eftersom direktivet faktiskt inte utesluter något från att registreras som varumärke. Idag finns det endast ett doftmärke som är registrerat som gemenskapsvarumärke&semic doften av nyslaget gräs applicerat på tennisbollar. OHIM ansåg att en verbal beskrivning av doften uppfyllde kravet på grafisk återgivning. Men en tre år gammal avgjord tolkningsprocess vid EGD visar på en restriktiv inställning. I det så kallade Sieckmann-fallet stängde EGD många dörrar för doftmärken, både på nationell nivå och både på gemenskapsnivå. EGD tolkade grafisk återgivning restriktivt. EGD ansåg att varken verbala beskrivningar, doftprov, kemiska formler eller kombinationer av dessa uppfyllde de krav som lagstiftningen ställer. Beträffande ljudmärken har man i både svensk och europeisk praxis accepterat notskrift som ett tillräckligt medel för att återge ett ljud grafiskt. Beträffande färgmärken, i alla fall för att registrera färg i sig, ligger den stora utmaningen huvudsakligen i att påvisa att färgen i sig har en särskiljningsförmåga. Då det finns ett internationellt erkänt färgidentifieringssystem, Pantone-skalan, föreligger det inga svårigheter att återge en färg grafiskt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Forsén, Sandra
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt, EG-rätt, Immaterialrätt, Marknadsrätt
language
Swedish
id
1557503
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557503,
  abstract     = {Människan har sedan urminnes tider märkt sin egendom av olika anledningar. Varumärkesrätten har sitt ursprung i egendomsmärkningen som användes för att skilja varandras egendom åt. Senare utvecklades detta till en märkning i näringsverksamhet för att ge kunder och andra köpare en garanti för kvalité och ursprung. Dagens moderna bär stora ekonomiska värden och funktioner på många nivåer. Det moderna varumärket har två huvudfunktioner: den juridiska och den kommersiella. Den kommersiella funktionen kan ses ur ett antal olika perspektiv&semic ur märkesinnehavarens, ur konsumentens och kundens perspektiv och ur konkurrentens perspektiv. Den hårda konkurrensen på marknaden har skapat alternativa vägar för att fånga konsumenternas intresse. Av den information som vi dagligen utsätts för är det bara en liten del som fastnar i våra sinnen och det är där det perfekta varumärket spelar huvudrollen. Producenternas stora utmaning idag är att skapa ett varumärke som kan tilltala konsumenten på alla plan, ett varumärke som kan stimulera alla sinnen. Varumärkets huvudfunktion för producenterna är att få den uppmärksamhet som genererar vinst för företaget. Ju fler sinnen som aktiveras då man upptäcker ett varumärke desto mer nyfiken blir man på produkten. Idag är varumärkesrätten helt europeiserad. Numera kan man ansöka om registrering av gemenskapsvarumärken och denna möjlighet har skapat en större marknad fr varumärkesinnehavarna att agera på. Betydelsen av förmågan att ''sticka ut'' har blivit större. Det är här de nya trenderna inom varumärkesrätten spelar en avgörande roll. Möjligheten att till sitt varumärke knyta en doft, en färg eller ett ljud som kan skyddas ger en konkurrensfördel när konsumenten i slutändan ska göra sitt val. Den svenska lagstiftningen är harmoniserad med EG-rätten och är utformad så att den korresponderar med direktivet 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar och förordningen nr EEG 40/94 om EG- eller gemenskapsvarumärken. Direktivet liksom förordningen har som intention att avlägsna hinder från den fria rörligheten av varor och tjänster liksom att upprätthålla ett system som säkerställer att konkurrensen inte snedvrids. Detta innebär i korthet att den europeiska rättsbildningen formas då EGD tolkar EG-rätten enligt artikel 234 RomF. Den svenska rätten och den europeiska gemenskapsrätten är praktiskt taget är identiska gällande de absoluta registreringshindren för varumärken. De ställer upp två tydliga krav på ett varumärke för att vara registrerbart. Dels ska varumärket kunna återges grafiskt och dels ska det inneha särskiljningsförmåga. Kravet på grafisk återgivning innebär att varumärket eller den egenskap som skall varumärkesskyddas kan återges på papper. Därigenom kan både konsumenter och andra varumärkesinnehavare som besöker ett varumärkesregister direkt se vad som är skyddat och vilket skyddsomfång ett varumärke har. Kravet på särskiljningsförmåga är sammankopplat med kravet på grafisk återgivning, i och med att ett varumärke återges grafiskt följer att varumärket också kan kommunicera identifierande skillnader mellan andra varor och tjänster. Skyddsintresset är rättssäkerhet - det ska för alla vara möjligt att direkt, utan en djupare studie och genom en direkt objektiv bedömning, kunna avgöra vad det är hos varumärket som skyddas. Normalt brukar inte dessa krav vara några större problem. I praxis har det dock visat sig att icke-traditionella varumärken såsom doft-, färg- och ljudvarumärken inte alltid kan leva upp till dessa krav på ett tillförlitligt sätt. Beträffande doftmärken ligger den största svårigheten i att kunna återge doften grafiskt. Många varianter har varit uppe till prövning på nationell och på gemenskapsnivå. Verbala beskrivningar, doftprover, avbildningar av det som återger doften och kemiska formler har alla varit uppe till prövning. I Sverige har samtliga ansökningar för doftmärken hos PRV hittills avslagits. I Storbritannien finns det två doftmärken registrerade. Dessa registreringar gjordes så snart EG-VmD trädde ikraft eftersom direktivet faktiskt inte utesluter något från att registreras som varumärke. Idag finns det endast ett doftmärke som är registrerat som gemenskapsvarumärke&semic doften av nyslaget gräs applicerat på tennisbollar. OHIM ansåg att en verbal beskrivning av doften uppfyllde kravet på grafisk återgivning. Men en tre år gammal avgjord tolkningsprocess vid EGD visar på en restriktiv inställning. I det så kallade Sieckmann-fallet stängde EGD många dörrar för doftmärken, både på nationell nivå och både på gemenskapsnivå. EGD tolkade grafisk återgivning restriktivt. EGD ansåg att varken verbala beskrivningar, doftprov, kemiska formler eller kombinationer av dessa uppfyllde de krav som lagstiftningen ställer. Beträffande ljudmärken har man i både svensk och europeisk praxis accepterat notskrift som ett tillräckligt medel för att återge ett ljud grafiskt. Beträffande färgmärken, i alla fall för att registrera färg i sig, ligger den stora utmaningen huvudsakligen i att påvisa att färgen i sig har en särskiljningsförmåga. Då det finns ett internationellt erkänt färgidentifieringssystem, Pantone-skalan, föreligger det inga svårigheter att återge en färg grafiskt.},
  author       = {Forsén, Sandra},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt,EG-rätt,Immaterialrätt,Marknadsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den ljuva doften av en framgångsrik registrering - en studie avseende registrerbarheten av doft som varumärke},
  year         = {2006},
}