Plea bargaining ur ett processprinciprättsligt perspektiv - himmel eller pannkaka?
(2009)Department of Law
- Abstract
- Diskussioner om ett införande av plea bargaining förs ofta med process-ekonomin som utgångspunkt. Plea bargaining lyfts fram som en lösning på problem som överbelastade domstolar och utdragna ärendetider. Jag anser det vara viktigt att, utan att ta ställning i de kriminalpolitiska aspekterna, se plea bargaining ur ett mer renodlat processprinciprättsligt perspektiv. Hur kompatibla är de svenska processrättsprinciper som berörs av ett eventuellt införande med olika moment relaterade till plea bargaining? Plea bargaining, d.v.s. förhandling mellan en representant för rättsväsendet (vanligtvis en åklagare) och den tilltalade om strafflättnader i utbyte mot erkännande eller andra former av medverkan, är fortfarande ett institut främmande för... (More)
- Diskussioner om ett införande av plea bargaining förs ofta med process-ekonomin som utgångspunkt. Plea bargaining lyfts fram som en lösning på problem som överbelastade domstolar och utdragna ärendetider. Jag anser det vara viktigt att, utan att ta ställning i de kriminalpolitiska aspekterna, se plea bargaining ur ett mer renodlat processprinciprättsligt perspektiv. Hur kompatibla är de svenska processrättsprinciper som berörs av ett eventuellt införande med olika moment relaterade till plea bargaining? Plea bargaining, d.v.s. förhandling mellan en representant för rättsväsendet (vanligtvis en åklagare) och den tilltalade om strafflättnader i utbyte mot erkännande eller andra former av medverkan, är fortfarande ett institut främmande för svensk straffprocessrätt. I århundraden har straffprocessen setts som ett sätt att få fram den absoluta sanningen. Sanningen är inte något förhandlingsbart. Den svenska straffprocessen må för all del inte uppvisa lika starka inkvisitoriska drag idag som förr, men står fortfarande långt ifrån det ackusatoriska systemet med sin betoning på dispositionsprincipen och parternas rätt att styra processen tillsammans med en tämligen passiv domstol. Domstolens materiella processledning är ett tydligt tecken på att officialprincipen är högst närvarande inom svensk straffprocessrätt. Huruvida åtalsplikten i Sverige i realiteten fortfarande är absolut är en fråga som debatterats i årtionden. Med alla undantag till åtalsplikten som införts successivt finns det de som menar att åtalsplikten i själva verket är relativ, eller åtminstone semi-dispositiv, med en allt tydligare betoning på parternas medverkan i processen. Då ett införande av plea bargaining diskuteras är det ofta hotet mot rättssäkerheten lyfts fram som argument för att inte skrida till verket. Vid en närmare studie av rättssäkerhetsbegreppet så uppdagar sig omgående olika uppfattningar och definitioner av vad rättssäkerhet egentligen är och skall vara. Bristen på konsensus försvårar onekligen diskussionen angående huruvida rättssäkerheten skulle bli lidande om plea bargaining blir verklighet inom svensk straffprocessrätt. Tydligt torde dock vara att principer som förutsägbarhetsprincipen och likheten inför lagen kan komma att behöva stå tillbaka i vissa skeden i processen om en förändring kommer till stånd. Hur stor påverkan på straffprocessprinciperna som ett införande av plea bargaining får beror också till stor del på hur man väljer att konstruera reglerna. utpekad Redan idag finns det utrymme för domstolen vid påföljdsval och straffmätning att beakta om en misstänkt frivilligt lämnat uppgifter om brott som han eller hon inte redan stod misstänkt för. Det finns däremot inget utrymme för någon egentlig förhandling mellan varken domstolen och den tilltalade eller åklagaren och den tilltalade. Bortsett från det diskretionära utrymme som skapas genom åklagarens roll i bedömningen av åtalsunderlåtelse lämnas inte några avgörande beslut upp till den enskilde åklagaren utan regleras i legalitetsprincipens namn i lagen. Jag ser det som oundvikligt att ett införande av plea bargaining i svensk straffprocessrätt inte skulle stå i strid med flera av våra grundläggande principer. Skälen till detta anser jag inte nödvändigtvis går att finna i (o)lämpligheten i plea bargaining som sådant utan beror helt enkelt på att det svenska rättssystemet bygger på andra uppfattningar om straffprocessens roll och har valt andra lösningar på exempelvis överbelastade domstolar. Om plea bargaining, vilket kräver ett visst förhandlingsutrymme, skall kunna uppnå sin fulla potential, är det oundvikligt att förutsägbarheten och legalitetsprincipen kommer att få stryka på foten. Huruvida vi anser det vara värt det eller ej är upp till var och en att avgöra. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557518
- author
- Forss, Ida
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557518
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557518,
abstract = {{Diskussioner om ett införande av plea bargaining förs ofta med process-ekonomin som utgångspunkt. Plea bargaining lyfts fram som en lösning på problem som överbelastade domstolar och utdragna ärendetider. Jag anser det vara viktigt att, utan att ta ställning i de kriminalpolitiska aspekterna, se plea bargaining ur ett mer renodlat processprinciprättsligt perspektiv. Hur kompatibla är de svenska processrättsprinciper som berörs av ett eventuellt införande med olika moment relaterade till plea bargaining? Plea bargaining, d.v.s. förhandling mellan en representant för rättsväsendet (vanligtvis en åklagare) och den tilltalade om strafflättnader i utbyte mot erkännande eller andra former av medverkan, är fortfarande ett institut främmande för svensk straffprocessrätt. I århundraden har straffprocessen setts som ett sätt att få fram den absoluta sanningen. Sanningen är inte något förhandlingsbart. Den svenska straffprocessen må för all del inte uppvisa lika starka inkvisitoriska drag idag som förr, men står fortfarande långt ifrån det ackusatoriska systemet med sin betoning på dispositionsprincipen och parternas rätt att styra processen tillsammans med en tämligen passiv domstol. Domstolens materiella processledning är ett tydligt tecken på att officialprincipen är högst närvarande inom svensk straffprocessrätt. Huruvida åtalsplikten i Sverige i realiteten fortfarande är absolut är en fråga som debatterats i årtionden. Med alla undantag till åtalsplikten som införts successivt finns det de som menar att åtalsplikten i själva verket är relativ, eller åtminstone semi-dispositiv, med en allt tydligare betoning på parternas medverkan i processen. Då ett införande av plea bargaining diskuteras är det ofta hotet mot rättssäkerheten lyfts fram som argument för att inte skrida till verket. Vid en närmare studie av rättssäkerhetsbegreppet så uppdagar sig omgående olika uppfattningar och definitioner av vad rättssäkerhet egentligen är och skall vara. Bristen på konsensus försvårar onekligen diskussionen angående huruvida rättssäkerheten skulle bli lidande om plea bargaining blir verklighet inom svensk straffprocessrätt. Tydligt torde dock vara att principer som förutsägbarhetsprincipen och likheten inför lagen kan komma att behöva stå tillbaka i vissa skeden i processen om en förändring kommer till stånd. Hur stor påverkan på straffprocessprinciperna som ett införande av plea bargaining får beror också till stor del på hur man väljer att konstruera reglerna. utpekad Redan idag finns det utrymme för domstolen vid påföljdsval och straffmätning att beakta om en misstänkt frivilligt lämnat uppgifter om brott som han eller hon inte redan stod misstänkt för. Det finns däremot inget utrymme för någon egentlig förhandling mellan varken domstolen och den tilltalade eller åklagaren och den tilltalade. Bortsett från det diskretionära utrymme som skapas genom åklagarens roll i bedömningen av åtalsunderlåtelse lämnas inte några avgörande beslut upp till den enskilde åklagaren utan regleras i legalitetsprincipens namn i lagen. Jag ser det som oundvikligt att ett införande av plea bargaining i svensk straffprocessrätt inte skulle stå i strid med flera av våra grundläggande principer. Skälen till detta anser jag inte nödvändigtvis går att finna i (o)lämpligheten i plea bargaining som sådant utan beror helt enkelt på att det svenska rättssystemet bygger på andra uppfattningar om straffprocessens roll och har valt andra lösningar på exempelvis överbelastade domstolar. Om plea bargaining, vilket kräver ett visst förhandlingsutrymme, skall kunna uppnå sin fulla potential, är det oundvikligt att förutsägbarheten och legalitetsprincipen kommer att få stryka på foten. Huruvida vi anser det vara värt det eller ej är upp till var och en att avgöra.}},
author = {{Forss, Ida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Plea bargaining ur ett processprinciprättsligt perspektiv - himmel eller pannkaka?}},
year = {{2009}},
}