Könsneutralt och delat barnbidrag - i linje med barnets bästa?
(2005)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats baserar sig på en utredning av Försäkringskassan, som presenterades i maj 2005. Titeln var Utredning om könsneutralt och delat barnbidrag. Försäkringskassan hade fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att göra lagstiftningen kring barnbidraget könsneutral och införa en möjlighet för föräldrarna att kunna dela bidraget mellan sig. Den nuvarande barnbidragslagstiftningen är från 1947 och den har inte varit föremål för några stora förändringar sedan den kom. Barnbidraget är fortfarande inte behovsprövat, utan betalas ut till alla barn i Sverige under 16 år. Det finns omkring 2 miljoner barn i Sverige. Av dessa bor cirka 1 416 000 med båda sina föräldrar och cirka 511 000 med separerade föräldrar. Av de 26... (More)
- Denna uppsats baserar sig på en utredning av Försäkringskassan, som presenterades i maj 2005. Titeln var Utredning om könsneutralt och delat barnbidrag. Försäkringskassan hade fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att göra lagstiftningen kring barnbidraget könsneutral och införa en möjlighet för föräldrarna att kunna dela bidraget mellan sig. Den nuvarande barnbidragslagstiftningen är från 1947 och den har inte varit föremål för några stora förändringar sedan den kom. Barnbidraget är fortfarande inte behovsprövat, utan betalas ut till alla barn i Sverige under 16 år. Det finns omkring 2 miljoner barn i Sverige. Av dessa bor cirka 1 416 000 med båda sina föräldrar och cirka 511 000 med separerade föräldrar. Av de 26 procent av barnen som bor med en förälder, med gemensam eller ensam vårdnad, bor 21 procent hos mamman. Pappor som är vårdnadshavare delar oftast vårdnaden med mamman och har sällan ensam vårdnad. Uppsatsen tar upp två ledstjärnor som återfinns i svensk lagstiftning&semic barnets bästa och jämställdhet. Försäkringskassans utredning har lagt fokus på jämställdheten, vilket resulterar i att barnperspektivet har kommit i skymundan. Trots att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid avgörande av alla frågor som rör barn, enligt 6:2a FB, har man ansett att strävandet efter jämställdhet i lagstiftningen har högre prioritet. En jämförelse med lagstiftningen i Danmark och Norge visar att Sverige är det enda land som inte har något tillägg till ensamstående i sina barnbidragssystem. Vidare framgår det av undersökningen att det i Norge är möjligt för särlevande föräldrar att vardera få halva barnetrygden (barnbidraget), om de gemensamt framställer krav om detta och de har ett skriftligt avtal om delt bosted (växelvis boende). Det slutgiltiga förslaget som Försäkringskassan presenterade var dels att föräldrarna vid barnets födelse alltid ska välja till vem barnbidraget ska delas ut, dels att föräldrar med växelvis boende barn får dela barnbidraget och dels att flerbarnstillägget för dessa föräldrar delas proportionerligt i förhållande till det antal barnbidrag som föräldrarna uppbär. Förslaget har varit ute på remiss och de flesta remissinstanser är positiva till att göra lagstiftningen könsneutral och på så sätt visa att det är viktigt att båda föräldrarna tar del i sitt barns utveckling. Några instanser är dock tveksamma till att införa delat barnbidrag överhuvudtaget, eftersom det knappast löser några konflikter om hur fördelningen av kostnaderna för barnet ska ske. Några är emot förslaget att en förälder ska kunna ansöka om delat barnbidrag mot den andre förälderns vilja, även om det finns en dom eller avtal som påvisar ett växelvis boende. Istället för att dela barnbidraget, föreslår jag att det utreds möjligheten att göra en prövning av vem av föräldrarna som har störst behov av barnbidraget när deras barn bor växelvis hos dem. På så sätt går bidraget till den förälder som behöver det mest, vilket kan säkerställa barnets ekonomiska trygghet hos båda föräldrarna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557642
- author
- Fritzdorf, Sofia
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Familjerätt, Socialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557642
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557642,
abstract = {{Denna uppsats baserar sig på en utredning av Försäkringskassan, som presenterades i maj 2005. Titeln var Utredning om könsneutralt och delat barnbidrag. Försäkringskassan hade fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att göra lagstiftningen kring barnbidraget könsneutral och införa en möjlighet för föräldrarna att kunna dela bidraget mellan sig. Den nuvarande barnbidragslagstiftningen är från 1947 och den har inte varit föremål för några stora förändringar sedan den kom. Barnbidraget är fortfarande inte behovsprövat, utan betalas ut till alla barn i Sverige under 16 år. Det finns omkring 2 miljoner barn i Sverige. Av dessa bor cirka 1 416 000 med båda sina föräldrar och cirka 511 000 med separerade föräldrar. Av de 26 procent av barnen som bor med en förälder, med gemensam eller ensam vårdnad, bor 21 procent hos mamman. Pappor som är vårdnadshavare delar oftast vårdnaden med mamman och har sällan ensam vårdnad. Uppsatsen tar upp två ledstjärnor som återfinns i svensk lagstiftning&semic barnets bästa och jämställdhet. Försäkringskassans utredning har lagt fokus på jämställdheten, vilket resulterar i att barnperspektivet har kommit i skymundan. Trots att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid avgörande av alla frågor som rör barn, enligt 6:2a FB, har man ansett att strävandet efter jämställdhet i lagstiftningen har högre prioritet. En jämförelse med lagstiftningen i Danmark och Norge visar att Sverige är det enda land som inte har något tillägg till ensamstående i sina barnbidragssystem. Vidare framgår det av undersökningen att det i Norge är möjligt för särlevande föräldrar att vardera få halva barnetrygden (barnbidraget), om de gemensamt framställer krav om detta och de har ett skriftligt avtal om delt bosted (växelvis boende). Det slutgiltiga förslaget som Försäkringskassan presenterade var dels att föräldrarna vid barnets födelse alltid ska välja till vem barnbidraget ska delas ut, dels att föräldrar med växelvis boende barn får dela barnbidraget och dels att flerbarnstillägget för dessa föräldrar delas proportionerligt i förhållande till det antal barnbidrag som föräldrarna uppbär. Förslaget har varit ute på remiss och de flesta remissinstanser är positiva till att göra lagstiftningen könsneutral och på så sätt visa att det är viktigt att båda föräldrarna tar del i sitt barns utveckling. Några instanser är dock tveksamma till att införa delat barnbidrag överhuvudtaget, eftersom det knappast löser några konflikter om hur fördelningen av kostnaderna för barnet ska ske. Några är emot förslaget att en förälder ska kunna ansöka om delat barnbidrag mot den andre förälderns vilja, även om det finns en dom eller avtal som påvisar ett växelvis boende. Istället för att dela barnbidraget, föreslår jag att det utreds möjligheten att göra en prövning av vem av föräldrarna som har störst behov av barnbidraget när deras barn bor växelvis hos dem. På så sätt går bidraget till den förälder som behöver det mest, vilket kan säkerställa barnets ekonomiska trygghet hos båda föräldrarna.}},
author = {{Fritzdorf, Sofia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Könsneutralt och delat barnbidrag - i linje med barnets bästa?}},
year = {{2005}},
}