Upphovsrättsligt skyddsomfång för populärmusik
(2005)Department of Law
- Abstract
- Den övergripande fråga som diskuteras i uppsatsen är hur den svenska rättsliga regleringen i fråga om skyddsomfång för populärmusikverk ser och bör se ut. Med skyddsomfång avses då hur lika två stycken kan tillåtas vara utan att det senare alstret av de två kan anses göra intrång i det tidigare. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig på så sätt att såväl den traditionella juridiska metoden som en mer musikvetenskaplig metod används. Endast ett fall rörande plagiering inom musikens område har varit föremål för prövning i HD. Detta avgörande, det så kallade Regattaavgörandet, lämnar en del frågetecken efter sig och den rättsliga situationen kan därför inte sägas vara helt klar. I domen uttalar HD att variationsmöjligheterna inom populärmusiken... (More)
- Den övergripande fråga som diskuteras i uppsatsen är hur den svenska rättsliga regleringen i fråga om skyddsomfång för populärmusikverk ser och bör se ut. Med skyddsomfång avses då hur lika två stycken kan tillåtas vara utan att det senare alstret av de två kan anses göra intrång i det tidigare. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig på så sätt att såväl den traditionella juridiska metoden som en mer musikvetenskaplig metod används. Endast ett fall rörande plagiering inom musikens område har varit föremål för prövning i HD. Detta avgörande, det så kallade Regattaavgörandet, lämnar en del frågetecken efter sig och den rättsliga situationen kan därför inte sägas vara helt klar. I domen uttalar HD att variationsmöjligheterna inom populärmusiken är begränsade och som en följd av detta sänker domstolen kraven i fråga om upphovsrättslig originalitet. I uppsatsen riktas en del kritik mot domstolens uttalande och bedömning. Vidare diskuteras om inte det upphovsrättsliga skyddet för musikverk till viss del bör omdefinieras eller omvärderas - något som bör kunna ske inom ramen för gällande lagstiftning. Det har hänt mycket och nya sätt att producera har tillkommit sedan URL författades på 50-talet. I uppsatsen görs gällande att skyddet skulle kunna vara mer slagkraftigt och användbart än vad det är idag. Vidare förs resonemang om hur detta skydd bör se ut. Bland annat konstateras att sound bör kunna åtnjuta upphovsrättsligt skydd på så sätt att det skall kunna tillmätas stor betydelse vid såväl originalitets- som likhetsbedömning. En annan fråga som ventileras i uppsatsen är hur musikverks skyddsomfång skall definieras och analyseras i det ''nya'' musikaliska klimat vi har idag. I uppsatsen förespråkas en avvägd blandning av intrycksbaserad bedömning och musikteoretisk analys utförd av sakkunniga, där den musikteoretiska analysen utgör en form av kontrollmekanism. På så sätt kan förhindras att enskilda domares personliga kunskaper eller fördomar gentemot olika musikgenrer (såsom exempelvis populärmusiken) får genomslag i den juridiska bedömningen. Det upphovsrättsliga skyddet har även en ideell sida, vari inbegrips paternitetsrätten och respekträtten. Paternitetsrätten medför en rätt för upphovsmannen att bli angiven som upphovsman då verket används. Respekträtten innebär att verket eller exemplar av verket inte får ändras på ett sådant sätt att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. Gränsen för vad som skall anses innebära ett intrång i den ideella rätten, och då framförallt respekträtten, är inte helt uppenbar och diskuteras i uppsatsen. En annan del av den ideella rätten är det så kallade klassikerskyddet i 51 § URL. I uppsatsen förs resonemang om klassikerskyddet har spelat ut sin roll eller åtminstone fått en annan innebörd än som var avsedd vid bestämmelsens tillkomst. Det är idag relativt vanligt att klassiska verk används i nya verk och frågan är om detta måste ses som något negativt. Genom ''återanvändning'' sprids ju dessa musikverk till nya generationer, som kanske inte annars hade upptäckt de klassiska verken. Det förefaller dessutom inte omöjligt att riktigt grova förvanskningar ändå skulle kunna komma att bli föremål för prövning. Ytterligare en fråga som ventileras i uppsatsen är hur en citaträtt avseende musikverk kan se ut och när den kan åberopas. I litterära sammanhang är citaträtten allmänt använd och erkänd och även avseende musikverk finns en sådan rätt, framför allt inom jazzkretsar. Möjligen kan en sådan citaträtt ha uppkommit även inom andra genrer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557732
- author
- Gilborne, Linn
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förmögenhetsrätt, Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1557732
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557732,
abstract = {{Den övergripande fråga som diskuteras i uppsatsen är hur den svenska rättsliga regleringen i fråga om skyddsomfång för populärmusikverk ser och bör se ut. Med skyddsomfång avses då hur lika två stycken kan tillåtas vara utan att det senare alstret av de två kan anses göra intrång i det tidigare. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig på så sätt att såväl den traditionella juridiska metoden som en mer musikvetenskaplig metod används. Endast ett fall rörande plagiering inom musikens område har varit föremål för prövning i HD. Detta avgörande, det så kallade Regattaavgörandet, lämnar en del frågetecken efter sig och den rättsliga situationen kan därför inte sägas vara helt klar. I domen uttalar HD att variationsmöjligheterna inom populärmusiken är begränsade och som en följd av detta sänker domstolen kraven i fråga om upphovsrättslig originalitet. I uppsatsen riktas en del kritik mot domstolens uttalande och bedömning. Vidare diskuteras om inte det upphovsrättsliga skyddet för musikverk till viss del bör omdefinieras eller omvärderas - något som bör kunna ske inom ramen för gällande lagstiftning. Det har hänt mycket och nya sätt att producera har tillkommit sedan URL författades på 50-talet. I uppsatsen görs gällande att skyddet skulle kunna vara mer slagkraftigt och användbart än vad det är idag. Vidare förs resonemang om hur detta skydd bör se ut. Bland annat konstateras att sound bör kunna åtnjuta upphovsrättsligt skydd på så sätt att det skall kunna tillmätas stor betydelse vid såväl originalitets- som likhetsbedömning. En annan fråga som ventileras i uppsatsen är hur musikverks skyddsomfång skall definieras och analyseras i det ''nya'' musikaliska klimat vi har idag. I uppsatsen förespråkas en avvägd blandning av intrycksbaserad bedömning och musikteoretisk analys utförd av sakkunniga, där den musikteoretiska analysen utgör en form av kontrollmekanism. På så sätt kan förhindras att enskilda domares personliga kunskaper eller fördomar gentemot olika musikgenrer (såsom exempelvis populärmusiken) får genomslag i den juridiska bedömningen. Det upphovsrättsliga skyddet har även en ideell sida, vari inbegrips paternitetsrätten och respekträtten. Paternitetsrätten medför en rätt för upphovsmannen att bli angiven som upphovsman då verket används. Respekträtten innebär att verket eller exemplar av verket inte får ändras på ett sådant sätt att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. Gränsen för vad som skall anses innebära ett intrång i den ideella rätten, och då framförallt respekträtten, är inte helt uppenbar och diskuteras i uppsatsen. En annan del av den ideella rätten är det så kallade klassikerskyddet i 51 § URL. I uppsatsen förs resonemang om klassikerskyddet har spelat ut sin roll eller åtminstone fått en annan innebörd än som var avsedd vid bestämmelsens tillkomst. Det är idag relativt vanligt att klassiska verk används i nya verk och frågan är om detta måste ses som något negativt. Genom ''återanvändning'' sprids ju dessa musikverk till nya generationer, som kanske inte annars hade upptäckt de klassiska verken. Det förefaller dessutom inte omöjligt att riktigt grova förvanskningar ändå skulle kunna komma att bli föremål för prövning. Ytterligare en fråga som ventileras i uppsatsen är hur en citaträtt avseende musikverk kan se ut och när den kan åberopas. I litterära sammanhang är citaträtten allmänt använd och erkänd och även avseende musikverk finns en sådan rätt, framför allt inom jazzkretsar. Möjligen kan en sådan citaträtt ha uppkommit även inom andra genrer.}},
author = {{Gilborne, Linn}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Upphovsrättsligt skyddsomfång för populärmusik}},
year = {{2005}},
}