Advanced

Den andra våldtäkten Målsägandes situation under rättegången

Granat, Sofia (2008)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar målsägandens situation under rättegången i våldtäktsmål och belyser hur målsägandens upplevelse av processen kan förändras. Rättegångar i våldtäktsmål blir ofta uppmärksammade i media, kanske för att en våldtäkt är en typ av brott som inte lämnar någon oberörd och som ofta engagerar hela samhället. Syftet med uppsatsen är att utifrån de lagregler som finns på området undersöka processen i våldtäktsmål och hur utredningen i målet kan påverkas, då fördomar i form av frågor i chikanöst syfte ges plats i målet. Likabehandlingsprincipen och principen om parternas jämlikhet i processen sätter tillsammans med det generella förbudet mot diskriminering upp förhållningsregler angående parternas attityd mot varandra under... (More)
Uppsatsen behandlar målsägandens situation under rättegången i våldtäktsmål och belyser hur målsägandens upplevelse av processen kan förändras. Rättegångar i våldtäktsmål blir ofta uppmärksammade i media, kanske för att en våldtäkt är en typ av brott som inte lämnar någon oberörd och som ofta engagerar hela samhället. Syftet med uppsatsen är att utifrån de lagregler som finns på området undersöka processen i våldtäktsmål och hur utredningen i målet kan påverkas, då fördomar i form av frågor i chikanöst syfte ges plats i målet. Likabehandlingsprincipen och principen om parternas jämlikhet i processen sätter tillsammans med det generella förbudet mot diskriminering upp förhållningsregler angående parternas attityd mot varandra under processen. Bevisning som förs fram i chikanöst syfte för att smutskasta en parts anseende eller karaktär är alltid irrelevant för avgörandet av sakfrågan i ett mål. En persons karaktär och personlighet är inte avgörande för domstolens bedömning av trovärdigheten och särskilt inte för personens förmåga att vara tillförlitlig i sak och i sin utsaga. Centrala delar för uppsatsen är domarens materiella processledning inom vilken bevisvärdering, utsagevärdering och avvisning av irrelevant bevisning ryms. Sexualbrott är en brottstyp med särskilda bevissvårigheter som bottnar i den bevisvärdering som rätten måste göra av utsagor och övrig bevisning i ett mål. De våldtäktsmål som är svårast att utreda är de mål där målsägandens utsaga står mot den tilltalades utsaga och målet är låst i vad som brukar kallas ord-mot-ord-situationen. I dessa mål saknas fysiska bevis i form av DNA eller annan teknik som kan innebära ett avgörande bevis för domstolens avgörande. Bevisvärderingen handlar i dessa fall om en bedömning av utsagepersonens generella trovärdighet men tyngdpunkten ligger vid bedömningen av en utsagas specifika tillförlitlighet i sak. Det råder emellertid en begreppsförvirrig i landets domstolar som resulterar i att begreppen trovärdighet och tillförlitlighet inte används konsekvent vid domstolarnas bedömning av en utsaga. För en fällande dom räcker det inte i praktiken att målsägandens uppgifter framstår som mer tillförlitliga än den tilltalades, alla utsagor måste inför domstolen kunna bekräftas genom någon form av stödbevisning. Detta innebär att en ensam utsaga inte kan leda till en fällande dom. Beviskraven kan inte ändras eftersom intresset av en materiellt korrekt dom aldrig får inskränkas med hänsyn till rättssäkerheten. Domaren ska alltid förhålla sig objektiv och neutral och kan avvisa eller bortse från bevisning och omständigheter som saknar relevans för sakfrågan i målet och den påstådda brottsliga gärning som ska prövas. Utredningen i uppsatsen tyder på att det med hänsyn till den fria bevisprövningens princip sällan sker att domaren avvisar bevis. Det går inte att förutse vilken verkan ett bevis kan komma att få i processen och varje nytt mål väcker nya frågor som alla måste avgöras individuellt. Det är inte möjligt att skapa allmängiltiga regler för vilka bevis som är relevanta och irrelevanta, men allmänna riktlinjer för bevisshanteringen i domstolarna är ett tänkbart alternativ. Uppsatsens slutsats är att det finns ett behov av att markera att det är sakfrågan och det föreliggande händelseförloppet som ska utredas och att en materiellt korrekt utgång av ett mål är beroende av att fokus ligger på saken och inget annat. Det finns ett behov av en beskrivning av de fördomar som finns ute i samhället angående kvinnor och kvinnors sexualitet och hur dessa ges plats i processen i form av frågor i chikanöst syfte. En sådan beskrivning skulle fungera som ett hjälpmedel för yrkesverksamma jurister att känna igen fördomarna och på så sätt undvika att använda sig av dem. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Granat, Sofia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1557798
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557798,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar målsägandens situation under rättegången i våldtäktsmål och belyser hur målsägandens upplevelse av processen kan förändras. Rättegångar i våldtäktsmål blir ofta uppmärksammade i media, kanske för att en våldtäkt är en typ av brott som inte lämnar någon oberörd och som ofta engagerar hela samhället. Syftet med uppsatsen är att utifrån de lagregler som finns på området undersöka processen i våldtäktsmål och hur utredningen i målet kan påverkas, då fördomar i form av frågor i chikanöst syfte ges plats i målet. Likabehandlingsprincipen och principen om parternas jämlikhet i processen sätter tillsammans med det generella förbudet mot diskriminering upp förhållningsregler angående parternas attityd mot varandra under processen. Bevisning som förs fram i chikanöst syfte för att smutskasta en parts anseende eller karaktär är alltid irrelevant för avgörandet av sakfrågan i ett mål. En persons karaktär och personlighet är inte avgörande för domstolens bedömning av trovärdigheten och särskilt inte för personens förmåga att vara tillförlitlig i sak och i sin utsaga. Centrala delar för uppsatsen är domarens materiella processledning inom vilken bevisvärdering, utsagevärdering och avvisning av irrelevant bevisning ryms. Sexualbrott är en brottstyp med särskilda bevissvårigheter som bottnar i den bevisvärdering som rätten måste göra av utsagor och övrig bevisning i ett mål. De våldtäktsmål som är svårast att utreda är de mål där målsägandens utsaga står mot den tilltalades utsaga och målet är låst i vad som brukar kallas ord-mot-ord-situationen. I dessa mål saknas fysiska bevis i form av DNA eller annan teknik som kan innebära ett avgörande bevis för domstolens avgörande. Bevisvärderingen handlar i dessa fall om en bedömning av utsagepersonens generella trovärdighet men tyngdpunkten ligger vid bedömningen av en utsagas specifika tillförlitlighet i sak. Det råder emellertid en begreppsförvirrig i landets domstolar som resulterar i att begreppen trovärdighet och tillförlitlighet inte används konsekvent vid domstolarnas bedömning av en utsaga. För en fällande dom räcker det inte i praktiken att målsägandens uppgifter framstår som mer tillförlitliga än den tilltalades, alla utsagor måste inför domstolen kunna bekräftas genom någon form av stödbevisning. Detta innebär att en ensam utsaga inte kan leda till en fällande dom. Beviskraven kan inte ändras eftersom intresset av en materiellt korrekt dom aldrig får inskränkas med hänsyn till rättssäkerheten. Domaren ska alltid förhålla sig objektiv och neutral och kan avvisa eller bortse från bevisning och omständigheter som saknar relevans för sakfrågan i målet och den påstådda brottsliga gärning som ska prövas. Utredningen i uppsatsen tyder på att det med hänsyn till den fria bevisprövningens princip sällan sker att domaren avvisar bevis. Det går inte att förutse vilken verkan ett bevis kan komma att få i processen och varje nytt mål väcker nya frågor som alla måste avgöras individuellt. Det är inte möjligt att skapa allmängiltiga regler för vilka bevis som är relevanta och irrelevanta, men allmänna riktlinjer för bevisshanteringen i domstolarna är ett tänkbart alternativ. Uppsatsens slutsats är att det finns ett behov av att markera att det är sakfrågan och det föreliggande händelseförloppet som ska utredas och att en materiellt korrekt utgång av ett mål är beroende av att fokus ligger på saken och inget annat. Det finns ett behov av en beskrivning av de fördomar som finns ute i samhället angående kvinnor och kvinnors sexualitet och hur dessa ges plats i processen i form av frågor i chikanöst syfte. En sådan beskrivning skulle fungera som ett hjälpmedel för yrkesverksamma jurister att känna igen fördomarna och på så sätt undvika att använda sig av dem.},
  author       = {Granat, Sofia},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Den andra våldtäkten Målsägandes situation under rättegången},
  year         = {2008},
}