Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Skatteplanering med underkapitaliserade dotterbolag - nuvarnade och framtida reglering i Sverige

Grundström, Karl-Johan (2003)
Department of Law
Abstract
Multinationella företag som är etablerade i flera olika länder har ökat de senaste årtiondena. Eftersom den skatt som drabbar koncernen är en företags-ekonomisk kostnad är målet självklart att denna skall minimeras. Detta leder till att intresset för skatteplanering oftast är stort hos dessa företag. Det finns en rad olika metoder företagen kan använda sig av för att minimera den totala skatt som drabbar koncernen. I detta arbete har jag undersökt en av dessa metoder, nämligen underkapitalisering av utländska dotterbolag. I korthet kan sägas att man genom denna skatteplaneringsåtgärd kan flytta de obeskattade vinsterna i ett dotterföretag från dess värdstat till en annan. Detta är självklart ett hot för dotterbolagsstaten som ogärna ser... (More)
Multinationella företag som är etablerade i flera olika länder har ökat de senaste årtiondena. Eftersom den skatt som drabbar koncernen är en företags-ekonomisk kostnad är målet självklart att denna skall minimeras. Detta leder till att intresset för skatteplanering oftast är stort hos dessa företag. Det finns en rad olika metoder företagen kan använda sig av för att minimera den totala skatt som drabbar koncernen. I detta arbete har jag undersökt en av dessa metoder, nämligen underkapitalisering av utländska dotterbolag. I korthet kan sägas att man genom denna skatteplaneringsåtgärd kan flytta de obeskattade vinsterna i ett dotterföretag från dess värdstat till en annan. Detta är självklart ett hot för dotterbolagsstaten som ogärna ser att obeskattade medel flyttas utanför landets beskattningsområde. För att förhindra denna skatteflykt har en mängd stater infört speciella underkapitaliserings-regler, s.k. debt to equity ratio-regler, som förhindrar att beskattningsunderlaget försvinner utomlands. Sverige är dock ett av de länder som hittills valt att inte införa en sådan reglering. Vad andledningen är kan vara svårt att besvara, men troligtvis upplever inte svenska staten i dagsläget det som ett så pass stort problem att en reglering behövs. RSV har dock tagit upp frågan om inte Sverige borde ta efter andra länder och införa en underkapitaliseringsregel. Även om Sverige saknar en reglering som tar sikte på denna skatteplan-erings-åtgärd, har det förts en diskussion i vilken mån nuvarande regler kan appliceras på underkapitaliseringsfall. I denna framställning har jag undersökt en rad olika angreppspunkter. Slutsatsen är att det troligtvis blir svårt att med intern svensk lagstiftning komma till rätta med problemet. Det finns dock, enligt min mening, en möjlighet att genom tillämpning av dubbelbeskattningsavtal åstadkomma ett visst skydd. Denna slutsats är dock långt ifrån självklar. Anledningen är att det råder delade meningar, dels om tolkningen av dubbelbeskattningsavtalen och dels om förhållandet mellan intern rätt och dubbelbeskattningsavtal. Därför har en stor del av denna uppsats behandlat dessa problem. Jag har även undersökt om Sverige borde ta efter övriga länder och införa underkapitaliseringsregler. Denna del av framställningen inleddes med en diskussion huruvida det föreligger ett behov av en reglering. Även om denna fråga förtjänar ett stort utrymme, har genomgången gjorts relativt översiktlig. Skälet till detta är att dels bristen på utrymme och dels bristen på bakgrundsfakta. Det har nämligen, så vitt jag vet, inte gjorts någon riktig undersökning på detta område. Avslutningsvis har jag undersökt vilka problem en eventuell reglering skulle stöta på. Det finns nämligen anti-diskrimineringsregler både i våra dubbelbeskattningsavtal och i RomF som kan förhindra en reglering. Slutsatsen från denna undersökning är att om Sverige vill införa en reglering måste hänsyn tas först och främst till EG-rätten. EG-domstolen har nämligen kommit med ett avgörande där Tysklands underkapitaliseringsregel befanns oförenligt med art 43 i RomF. Vidare måste Sverige beakta vissa bestämm-elser i våra dubbelbeskattningsavtal för att inte riskera att bryta mot dessa. Till sist kan sägas att denna framställning har inte givit något förslag på hur en reglering borde se ut. Däremot har de väsentligaste problemen med en reglering lyfts fram. Mitt önskemål är att det tillsätts en utredning som dels ser över behovet av en reglering, dels undersöker hur en reglering skall utformas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Grundström, Karl-Johan
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1557846
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557846,
  abstract     = {Multinationella företag som är etablerade i flera olika länder har ökat de senaste årtiondena. Eftersom den skatt som drabbar koncernen är en företags-ekonomisk kostnad är målet självklart att denna skall minimeras. Detta leder till att intresset för skatteplanering oftast är stort hos dessa företag. Det finns en rad olika metoder företagen kan använda sig av för att minimera den totala skatt som drabbar koncernen. I detta arbete har jag undersökt en av dessa metoder, nämligen underkapitalisering av utländska dotterbolag. I korthet kan sägas att man genom denna skatteplaneringsåtgärd kan flytta de obeskattade vinsterna i ett dotterföretag från dess värdstat till en annan. Detta är självklart ett hot för dotterbolagsstaten som ogärna ser att obeskattade medel flyttas utanför landets beskattningsområde. För att förhindra denna skatteflykt har en mängd stater infört speciella underkapitaliserings-regler, s.k. debt to equity ratio-regler, som förhindrar att beskattningsunderlaget försvinner utomlands. Sverige är dock ett av de länder som hittills valt att inte införa en sådan reglering. Vad andledningen är kan vara svårt att besvara, men troligtvis upplever inte svenska staten i dagsläget det som ett så pass stort problem att en reglering behövs. RSV har dock tagit upp frågan om inte Sverige borde ta efter andra länder och införa en underkapitaliseringsregel. Även om Sverige saknar en reglering som tar sikte på denna skatteplan-erings-åtgärd, har det förts en diskussion i vilken mån nuvarande regler kan appliceras på underkapitaliseringsfall. I denna framställning har jag undersökt en rad olika angreppspunkter. Slutsatsen är att det troligtvis blir svårt att med intern svensk lagstiftning komma till rätta med problemet. Det finns dock, enligt min mening, en möjlighet att genom tillämpning av dubbelbeskattningsavtal åstadkomma ett visst skydd. Denna slutsats är dock långt ifrån självklar. Anledningen är att det råder delade meningar, dels om tolkningen av dubbelbeskattningsavtalen och dels om förhållandet mellan intern rätt och dubbelbeskattningsavtal. Därför har en stor del av denna uppsats behandlat dessa problem. Jag har även undersökt om Sverige borde ta efter övriga länder och införa underkapitaliseringsregler. Denna del av framställningen inleddes med en diskussion huruvida det föreligger ett behov av en reglering. Även om denna fråga förtjänar ett stort utrymme, har genomgången gjorts relativt översiktlig. Skälet till detta är att dels bristen på utrymme och dels bristen på bakgrundsfakta. Det har nämligen, så vitt jag vet, inte gjorts någon riktig undersökning på detta område. Avslutningsvis har jag undersökt vilka problem en eventuell reglering skulle stöta på. Det finns nämligen anti-diskrimineringsregler både i våra dubbelbeskattningsavtal och i RomF som kan förhindra en reglering. Slutsatsen från denna undersökning är att om Sverige vill införa en reglering måste hänsyn tas först och främst till EG-rätten. EG-domstolen har nämligen kommit med ett avgörande där Tysklands underkapitaliseringsregel befanns oförenligt med art 43 i RomF. Vidare måste Sverige beakta vissa bestämm-elser i våra dubbelbeskattningsavtal för att inte riskera att bryta mot dessa. Till sist kan sägas att denna framställning har inte givit något förslag på hur en reglering borde se ut. Däremot har de väsentligaste problemen med en reglering lyfts fram. Mitt önskemål är att det tillsätts en utredning som dels ser över behovet av en reglering, dels undersöker hur en reglering skall utformas.},
  author       = {Grundström, Karl-Johan},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skatteplanering med underkapitaliserade dotterbolag - nuvarnade och framtida reglering i Sverige},
  year         = {2003},
}