Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Beskattning av inkomst i samband med konkurs

Guldstrand Lundgren, Ulrika (2003)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar ett område inom den svenska rätten som inte är lagreglerat, istället är det praxis som styr. Som framgår av titeln handlar uppsatsen om beskattning av inkomst i samband med konkurs. För att läsaren skall ha större glädje av ämnet har jag valt att presentera konkursinstitutet för sig och skatterätten för sig. Inom dessa båda ämnen har jag valt att behandla det som jag har ansett vara relevant för ämnet. RÅ 1955 ref 21 är det rättsfall som har varit avgörande för den praxis som har utvecklats inom svensk rätt alltsedan dess. Rättsfallet är ett plenimål Pleni innebär att en domstols alla ledamöter är på plats vid avgörandet. ifrån Regeringsrätten. Jag har i mitt arbete beskrivit detta rättsfall och redogjort för... (More)
Uppsatsen behandlar ett område inom den svenska rätten som inte är lagreglerat, istället är det praxis som styr. Som framgår av titeln handlar uppsatsen om beskattning av inkomst i samband med konkurs. För att läsaren skall ha större glädje av ämnet har jag valt att presentera konkursinstitutet för sig och skatterätten för sig. Inom dessa båda ämnen har jag valt att behandla det som jag har ansett vara relevant för ämnet. RÅ 1955 ref 21 är det rättsfall som har varit avgörande för den praxis som har utvecklats inom svensk rätt alltsedan dess. Rättsfallet är ett plenimål Pleni innebär att en domstols alla ledamöter är på plats vid avgörandet. ifrån Regeringsrätten. Jag har i mitt arbete beskrivit detta rättsfall och redogjort för rättspraxis både före och efter målet. I RÅ 1955 ref 21 enades ledamöterna i Regeringsrätten med knapp majoritet, att ett konkursbo inte är skattskyldigt för inkomst som inflyter till boet. Som kommer att framgå av mitt arbete var praxis dessförinnan vacklande. Ibland beskattades konkursgäldenären och ibland beskattades konkursboet. I de rättsfall som har varit uppe för prövning efter RÅ 1955 ref 21 har Regeringsrätten fastställt den slutsats som ledamöterna enades om i målet. Detta innebär således att inkomst av näringsverksamhet varken beskattas hos konkursgäldenären eller hos konkursboet. Däremot är det så att en konkursgäldenär beskattas för inkomst av tjänst och inkomst av kapital under konkurstillståndet, även om inkomster kommer konkursboet tillgodo. Jag har även försökt mig på att redogöra för konkursboets juridiska status. Detta har inte varit lätt eftersom ämnet inte direkt är behandlat. Jag tycker dock att mycket talar för att ett konkursbo kan utgöra en juridisk person. Bland annat gäller inom skatterätten att ett konkursbo betraktas som skattesubjekt och är skattskyldig till mervärdesskatt om verksamheten drivs vidare av konkursförvaltaren. Likaså är konkursboet skattesubjekt och skattskyldig till arbetsgivaravgifter om konkursförvaltaren väljer att ha personal anställd i konkursboet. Carl Olivecrona och Lars Welamson anser att man får acceptera att konkursboet är en haltande juridisk person. Sture Bergström menar att det beror på vilka kriterier som uppställs för begreppet juridisk person, om ett konkursbo skall anses som juridisk person eller ej. Andra anser att ett konkursbo endast är en förvaltningsform för att kunna realisera konkursgäldenärens tillgångarna och dela ut medlen som inflyter till konkursborgenärerna. När det gäller skatterätten så saknas bestämmelser om undantag från skattskyldighet för konkursbo. Trots detta betalar konkursboet ingen inkomstskatt, vilket beror på RÅ 1955 ref 21. En stor brist i detta rättsfall är att det saknas någon motivering till ledamöternas beslut, att konkursbo inte är skattskyldigt. Orsaken till att det saknas motivering vet jag inte men i många rättsfall från denna tiden återfinns endast ledamöternas beslut. Jag tror dock att ledamöterna har ansett att de tillgångar som inflyter under ett konkurstillstånd helt skall tillfalla konkursborgenärerna. Under 1990-talet var det många som försattes i konkurs. I samband med detta har kritiska röster höjts mot att staten har förmånsrätt på skattefordringar i konkurser. Denna kritik har lett fram till proposition 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler som troligen i dagarna skall behandlas i riksdagen (den 4 juni 2003). Jag har studerat utredningen SOU 1999:1 som ligger till grund för propositionen och har i mitt arbete valt att redogöra för de förslag som kommer att beröra skatteförmånsrätten. Utredarna i SOU 1999:1 föreslår att skatteförmånsrätten skall avskaffas. Som en konsekvens av detta ville utredarna att även de undantag från återvinning av skatter som finns i konkurslagen skulle avskaffas. Regeringen anser dock att det i nuläget räcker med att skatteförmånsrätten avskaffas. Efter att ha studerat både konkursrättsliga och skatterättsliga regler har jag kommit fram till att antigen behövs en lagreglering på området eller så bör praxis ändras. Detta kommer säkerligen att möta hårt motstånd ifrån de som arbetar med konkurser men för att skapa enhetliga regler för alla typer av personer inom skatterätten är en ändring nödvändig. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Guldstrand Lundgren, Ulrika
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1557864
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557864,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar ett område inom den svenska rätten som inte är lagreglerat, istället är det praxis som styr. Som framgår av titeln handlar uppsatsen om beskattning av inkomst i samband med konkurs. För att läsaren skall ha större glädje av ämnet har jag valt att presentera konkursinstitutet för sig och skatterätten för sig. Inom dessa båda ämnen har jag valt att behandla det som jag har ansett vara relevant för ämnet. RÅ 1955 ref 21 är det rättsfall som har varit avgörande för den praxis som har utvecklats inom svensk rätt alltsedan dess. Rättsfallet är ett plenimål Pleni innebär att en domstols alla ledamöter är på plats vid avgörandet. ifrån Regeringsrätten. Jag har i mitt arbete beskrivit detta rättsfall och redogjort för rättspraxis både före och efter målet. I RÅ 1955 ref 21 enades ledamöterna i Regeringsrätten med knapp majoritet, att ett konkursbo inte är skattskyldigt för inkomst som inflyter till boet. Som kommer att framgå av mitt arbete var praxis dessförinnan vacklande. Ibland beskattades konkursgäldenären och ibland beskattades konkursboet. I de rättsfall som har varit uppe för prövning efter RÅ 1955 ref 21 har Regeringsrätten fastställt den slutsats som ledamöterna enades om i målet. Detta innebär således att inkomst av näringsverksamhet varken beskattas hos konkursgäldenären eller hos konkursboet. Däremot är det så att en konkursgäldenär beskattas för inkomst av tjänst och inkomst av kapital under konkurstillståndet, även om inkomster kommer konkursboet tillgodo. Jag har även försökt mig på att redogöra för konkursboets juridiska status. Detta har inte varit lätt eftersom ämnet inte direkt är behandlat. Jag tycker dock att mycket talar för att ett konkursbo kan utgöra en juridisk person. Bland annat gäller inom skatterätten att ett konkursbo betraktas som skattesubjekt och är skattskyldig till mervärdesskatt om verksamheten drivs vidare av konkursförvaltaren. Likaså är konkursboet skattesubjekt och skattskyldig till arbetsgivaravgifter om konkursförvaltaren väljer att ha personal anställd i konkursboet. Carl Olivecrona och Lars Welamson anser att man får acceptera att konkursboet är en haltande juridisk person. Sture Bergström menar att det beror på vilka kriterier som uppställs för begreppet juridisk person, om ett konkursbo skall anses som juridisk person eller ej. Andra anser att ett konkursbo endast är en förvaltningsform för att kunna realisera konkursgäldenärens tillgångarna och dela ut medlen som inflyter till konkursborgenärerna. När det gäller skatterätten så saknas bestämmelser om undantag från skattskyldighet för konkursbo. Trots detta betalar konkursboet ingen inkomstskatt, vilket beror på RÅ 1955 ref 21. En stor brist i detta rättsfall är att det saknas någon motivering till ledamöternas beslut, att konkursbo inte är skattskyldigt. Orsaken till att det saknas motivering vet jag inte men i många rättsfall från denna tiden återfinns endast ledamöternas beslut. Jag tror dock att ledamöterna har ansett att de tillgångar som inflyter under ett konkurstillstånd helt skall tillfalla konkursborgenärerna. Under 1990-talet var det många som försattes i konkurs. I samband med detta har kritiska röster höjts mot att staten har förmånsrätt på skattefordringar i konkurser. Denna kritik har lett fram till proposition 2002/03:49 Nya förmånsrättsregler som troligen i dagarna skall behandlas i riksdagen (den 4 juni 2003). Jag har studerat utredningen SOU 1999:1 som ligger till grund för propositionen och har i mitt arbete valt att redogöra för de förslag som kommer att beröra skatteförmånsrätten. Utredarna i SOU 1999:1 föreslår att skatteförmånsrätten skall avskaffas. Som en konsekvens av detta ville utredarna att även de undantag från återvinning av skatter som finns i konkurslagen skulle avskaffas. Regeringen anser dock att det i nuläget räcker med att skatteförmånsrätten avskaffas. Efter att ha studerat både konkursrättsliga och skatterättsliga regler har jag kommit fram till att antigen behövs en lagreglering på området eller så bör praxis ändras. Detta kommer säkerligen att möta hårt motstånd ifrån de som arbetar med konkurser men för att skapa enhetliga regler för alla typer av personer inom skatterätten är en ändring nödvändig.},
  author       = {Guldstrand Lundgren, Ulrika},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Beskattning av inkomst i samband med konkurs},
  year         = {2003},
}