Den svenska inkomstskatterättens förenlighet med EG-rätten - ur ett öresundsperspektiv
(1999)Department of Law
- Abstract
- Området för direkta skatter är främst en angelägenhet för unionens medlemsstater. Dock får de nationella beskattningsreglerna inte stå i strid med diskrimineringsförbuden i bestämmelserna om fri rörlighet. Genom EG-domstolens praxis har diskrimineringsförbudet kommit att innefatta även indirekt diskriminering. I viss mån kan man även se att domstolen tillämpat restriktionsprincipen på inkomstbeskattningens område&semic nationella administrativa regler som ej är diskriminerande har ansett stå i strid med EG-rätten. Nationella regler med diskriminerande eller restriktiv effekt kan dock tillåtas av de är motiverande av allmänna tvingande hänsyn. Genom praxis har EG-domstolen utvecklat i vilka situationer en gränsarbetare har rätt till samma... (More)
- Området för direkta skatter är främst en angelägenhet för unionens medlemsstater. Dock får de nationella beskattningsreglerna inte stå i strid med diskrimineringsförbuden i bestämmelserna om fri rörlighet. Genom EG-domstolens praxis har diskrimineringsförbudet kommit att innefatta även indirekt diskriminering. I viss mån kan man även se att domstolen tillämpat restriktionsprincipen på inkomstbeskattningens område&semic nationella administrativa regler som ej är diskriminerande har ansett stå i strid med EG-rätten. Nationella regler med diskriminerande eller restriktiv effekt kan dock tillåtas av de är motiverande av allmänna tvingande hänsyn. Genom praxis har EG-domstolen utvecklat i vilka situationer en gränsarbetare har rätt till samma avdragsmöjligheter och skatteförmåner som den i nationen bosatte. Domstolen ställer här upp ett krav på att det ska vara frågan om jämförbara situationer. Både den svenska kupongskattelagen och SINK tillämpas endast på utomlands bosatta. Bägge lagarna medför en beskattning utan möjligheter till avdrag. I vissa situationer kan detta leda till diskriminering av den utländske skattskyldige. För grundavdrag krävs också att den skattskyldige är bosatt i Sverige, och även denna bestämmelse kan i vissa situationer leda till att diskriminering föreligger. Delägare i utländska fåmansföretag beskattas enligt mindre förmånliga regler än aktieägare i svenska fåmansbolag. Reglerna riktar sig mot utländska medborgare och därmed står en del av bestämmelserna i fåmansföretagsregleringen i strid med EG rättens diskrimineringsförbud. De svenska koncernbidragsreglerna utesluter avdragsrätt om mottagaren eller är ett utländskt bolag. Bestämmelsen motverkar etableringar av utländska bolag i Sverige. Nekad avdragsrätt vid koncernbidrag från Sverige till ett annat medlemsland kan rättfärdigas med stöd av koherensen i det svenska skattesystemet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557870
- author
- Gunnarsson, Pontus and Hintze, Gustaf
- supervisor
- organization
- year
- 1999
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1557870
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:21
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:21
@misc{1557870,
abstract = {{Området för direkta skatter är främst en angelägenhet för unionens medlemsstater. Dock får de nationella beskattningsreglerna inte stå i strid med diskrimineringsförbuden i bestämmelserna om fri rörlighet. Genom EG-domstolens praxis har diskrimineringsförbudet kommit att innefatta även indirekt diskriminering. I viss mån kan man även se att domstolen tillämpat restriktionsprincipen på inkomstbeskattningens område&semic nationella administrativa regler som ej är diskriminerande har ansett stå i strid med EG-rätten. Nationella regler med diskriminerande eller restriktiv effekt kan dock tillåtas av de är motiverande av allmänna tvingande hänsyn. Genom praxis har EG-domstolen utvecklat i vilka situationer en gränsarbetare har rätt till samma avdragsmöjligheter och skatteförmåner som den i nationen bosatte. Domstolen ställer här upp ett krav på att det ska vara frågan om jämförbara situationer. Både den svenska kupongskattelagen och SINK tillämpas endast på utomlands bosatta. Bägge lagarna medför en beskattning utan möjligheter till avdrag. I vissa situationer kan detta leda till diskriminering av den utländske skattskyldige. För grundavdrag krävs också att den skattskyldige är bosatt i Sverige, och även denna bestämmelse kan i vissa situationer leda till att diskriminering föreligger. Delägare i utländska fåmansföretag beskattas enligt mindre förmånliga regler än aktieägare i svenska fåmansbolag. Reglerna riktar sig mot utländska medborgare och därmed står en del av bestämmelserna i fåmansföretagsregleringen i strid med EG rättens diskrimineringsförbud. De svenska koncernbidragsreglerna utesluter avdragsrätt om mottagaren eller är ett utländskt bolag. Bestämmelsen motverkar etableringar av utländska bolag i Sverige. Nekad avdragsrätt vid koncernbidrag från Sverige till ett annat medlemsland kan rättfärdigas med stöd av koherensen i det svenska skattesystemet.}},
author = {{Gunnarsson, Pontus and Hintze, Gustaf}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Den svenska inkomstskatterättens förenlighet med EG-rätten - ur ett öresundsperspektiv}},
year = {{1999}},
}