Advanced

Barnets rätt i familjetvister

Gustafson, Hanna (2006)
Department of Law
Abstract
Begreppet barnets bästa inte är ett nytt påfund i svensk rätt. 1920 års lag om barn i äktenskap uttryckte följande när det gällde barnets bästa ''Om det för barnets uppfostran var nödigt ägde föräldrarna tukta barnet på sätt som med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter fick anses lämpligt''. Genom 1998 års reform stärktes begreppet barnets bästa och gav domstolen ökat handlingsutrymme och möjlighet att fatta beslut med hänsyn till barnets bästa. Internationellt sett är Konventionen om barnens rättigheter (Barnkonventionen) av stor betydelse i svensk rätt. Konventionen är inte bindande såsom svensk lag men används likväl vid tolkningsarbetet. Många av dess artiklar skyddar barn från övergrepp och utnyttjande. Relevanta... (More)
Begreppet barnets bästa inte är ett nytt påfund i svensk rätt. 1920 års lag om barn i äktenskap uttryckte följande när det gällde barnets bästa ''Om det för barnets uppfostran var nödigt ägde föräldrarna tukta barnet på sätt som med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter fick anses lämpligt''. Genom 1998 års reform stärktes begreppet barnets bästa och gav domstolen ökat handlingsutrymme och möjlighet att fatta beslut med hänsyn till barnets bästa. Internationellt sett är Konventionen om barnens rättigheter (Barnkonventionen) av stor betydelse i svensk rätt. Konventionen är inte bindande såsom svensk lag men används likväl vid tolkningsarbetet. Många av dess artiklar skyddar barn från övergrepp och utnyttjande. Relevanta artiklar för denna uppsats är artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att komma till tals. I svensk rätt regleras de grundläggande bestämmelserna om vårdnad, boende och umgänge i föräldrabalkens sjätte kapitel. Barnets bästa har uttryckts i förarbeten som ett medvetet vagt begrepp för att upprätthålla en nödvändig flexibilitet. Frågor om vårdnad, boende och umgänge skall enligt lag alltid avgöras med utgångspunkt i barnets bästa. I praktiken förekommer dessvärre många avgöranden som förtjänar kritik när det gäller bedömningen av barnets bästa. Tanken är att bedömningar alltid skall ske utifrån ett barnperspektiv med fokus kring barnet. Barnet skall alltid säkras en individuell prövning. Det finns fall där domstolen uppenbart tillämpat en generell bedömning om vad som anses vara barnets bästa. Detta har uppmärksammats och Sverige har nyligen genomgåt ett stort reformarbete inom detta område. Lagändringen syftar till att stärka barnets rättigheter och poängtera att barnets intresse framför föräldrarnas skall beaktas. Det innebär bland annat att det i lagen klart och tydligt fastställs att det är barnets bästa som skall vara avgörande vid beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Barn har sedan år 1996 en rätt att komma till tals i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Någon specifik åldersgräns finns inte uttalat utan barnets mognad är av avgörande betydelse. Dock har det genom Lotta Dahlstrands undersökningar framkommit att det i praktiken finns en åldersgräns kring sex år. I mål om vårdnad, boende och umgänge är det föräldrarna som är part och innehar talerätt. Barnet har en möjlighet att komma till tals i dessa mål genom utförda vårdnadsutredningar. Dessa vårdnadsutredningar kan senare ligga till grund för domstolens avgörande. I vissa fall hörs även barnet i domstolen. Vad som kritiseras är dock att det i dagsläget är utredarens beslut huruvida framkommen slutsats i vårdnadsutredningen skall redovisas för domstolen. Det bör även tilläggas att det är domstolen som beslutar om vårdnadsutredning skall inhämtas samt att domstolen inte på något vis är tvungen att beakta utredningen och framkommen slutsats. Nyligen har en lagändring trätt ikraft som innebär att utredaren skall redovisa sin slutsats för domstolen såvida detta inte är olämpligt. Vidare får barnet numera en möjlighet att komma till tals via samarbetssamtalen och vid snabbyttranden. Vad gäller snabbyttranden har barn tidigare hörts mycket sällan vid dessa tillfällen, detta trots att snabbyttranden har en stor påverkan på det slutliga avgörandet. Större delen av de slutliga avgörandena går i linje med de tidigare snabbyttrandena. Även om barn får komma till tals är det av intresse att analysera huruvida barnets vilja verkligen beaktas i domstolen. Två perspektiv framhålls. Dels bör barnet ha en roll i avgörandet om dess framtid, samtidigt som barnet bör hållas utanför föräldrarnas konflikt. Ofta beror beaktandet av barnets vilja på barnet ålder. Föräldrarnas påverkan på barnet är också av stor betydelse när domstolen bedömer värdet av barnets uttryckta vilja. I samband med föräldrars separation ställs många frågor och situationer på sin spets. Ett svårt dilemma är ofta var barnet skall bo. Det är viktigt för ett barn att känna samhörighet med båda föräldrarna och därför är umgängesrätten med den förälder som inte är boförälder betydelsefull. Ofta är det föräldrarna själv som tillsammans med barnet löser umgängesfrågan. Men i vissa separationer uppstår en mycket komplex situation i familjen med svåra konflikter. Det kan då vara viktigt att få hjälp utifrån för att skapa nya fungerande rutiner. Det finns barn som motsätter sig umgänge med en förälder. Denna ovilja till umgänge kan grunda sig i påverkan från boföräldern. Barnets känsla kan dock fortfarande vara en genuin rädsla vilken är ett resultat av förälderns beteende. Det finns tyvärr fall i praktiken då domstolar har beslutat om umgänge trots att barnet motsatt sig detta starkt. Barnet har ingen möjlighet att motsätta sig beslut om umgänge. Jämförelsevis bör nämnas föräldrars umgängessabotage. Det finns situationer då det är umgängesföräldern som inte har intresse av att träffa barnet och därmed inte respekterar de umgängestillfällen som fastställts. Det finns ingen sanktionsåtgärd eller liknande kopplat till dessa situationer. Förälderns inställning till umgänge verkar därmed vara avgörande för huruvida umgänge kan ske eller inte. Sverige har nyligen genomgått en hel del förändringar i FB där tanken är att barnen skall gynnas i familjerättsliga komplikationer. Genomförandet av dessa lagändringar är definitivt ett steg i rätt riktning. Intressant blir att följa de avgöranden som kommer att ställa de nya lagreglerna på sin spets och se huruvida dessa fyller sin funktion i godtagbar utsträckning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafson, Hanna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1557898
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557898,
  abstract     = {Begreppet barnets bästa inte är ett nytt påfund i svensk rätt. 1920 års lag om barn i äktenskap uttryckte följande när det gällde barnets bästa ''Om det för barnets uppfostran var nödigt ägde föräldrarna tukta barnet på sätt som med hänsyn till barnets ålder och övriga omständigheter fick anses lämpligt''. Genom 1998 års reform stärktes begreppet barnets bästa och gav domstolen ökat handlingsutrymme och möjlighet att fatta beslut med hänsyn till barnets bästa. Internationellt sett är Konventionen om barnens rättigheter (Barnkonventionen) av stor betydelse i svensk rätt. Konventionen är inte bindande såsom svensk lag men används likväl vid tolkningsarbetet. Många av dess artiklar skyddar barn från övergrepp och utnyttjande. Relevanta artiklar för denna uppsats är artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att komma till tals. I svensk rätt regleras de grundläggande bestämmelserna om vårdnad, boende och umgänge i föräldrabalkens sjätte kapitel. Barnets bästa har uttryckts i förarbeten som ett medvetet vagt begrepp för att upprätthålla en nödvändig flexibilitet. Frågor om vårdnad, boende och umgänge skall enligt lag alltid avgöras med utgångspunkt i barnets bästa. I praktiken förekommer dessvärre många avgöranden som förtjänar kritik när det gäller bedömningen av barnets bästa. Tanken är att bedömningar alltid skall ske utifrån ett barnperspektiv med fokus kring barnet. Barnet skall alltid säkras en individuell prövning. Det finns fall där domstolen uppenbart tillämpat en generell bedömning om vad som anses vara barnets bästa. Detta har uppmärksammats och Sverige har nyligen genomgåt ett stort reformarbete inom detta område. Lagändringen syftar till att stärka barnets rättigheter och poängtera att barnets intresse framför föräldrarnas skall beaktas. Det innebär bland annat att det i lagen klart och tydligt fastställs att det är barnets bästa som skall vara avgörande vid beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Barn har sedan år 1996 en rätt att komma till tals i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Någon specifik åldersgräns finns inte uttalat utan barnets mognad är av avgörande betydelse. Dock har det genom Lotta Dahlstrands undersökningar framkommit att det i praktiken finns en åldersgräns kring sex år. I mål om vårdnad, boende och umgänge är det föräldrarna som är part och innehar talerätt. Barnet har en möjlighet att komma till tals i dessa mål genom utförda vårdnadsutredningar. Dessa vårdnadsutredningar kan senare ligga till grund för domstolens avgörande. I vissa fall hörs även barnet i domstolen. Vad som kritiseras är dock att det i dagsläget är utredarens beslut huruvida framkommen slutsats i vårdnadsutredningen skall redovisas för domstolen. Det bör även tilläggas att det är domstolen som beslutar om vårdnadsutredning skall inhämtas samt att domstolen inte på något vis är tvungen att beakta utredningen och framkommen slutsats. Nyligen har en lagändring trätt ikraft som innebär att utredaren skall redovisa sin slutsats för domstolen såvida detta inte är olämpligt. Vidare får barnet numera en möjlighet att komma till tals via samarbetssamtalen och vid snabbyttranden. Vad gäller snabbyttranden har barn tidigare hörts mycket sällan vid dessa tillfällen, detta trots att snabbyttranden har en stor påverkan på det slutliga avgörandet. Större delen av de slutliga avgörandena går i linje med de tidigare snabbyttrandena. Även om barn får komma till tals är det av intresse att analysera huruvida barnets vilja verkligen beaktas i domstolen. Två perspektiv framhålls. Dels bör barnet ha en roll i avgörandet om dess framtid, samtidigt som barnet bör hållas utanför föräldrarnas konflikt. Ofta beror beaktandet av barnets vilja på barnet ålder. Föräldrarnas påverkan på barnet är också av stor betydelse när domstolen bedömer värdet av barnets uttryckta vilja. I samband med föräldrars separation ställs många frågor och situationer på sin spets. Ett svårt dilemma är ofta var barnet skall bo. Det är viktigt för ett barn att känna samhörighet med båda föräldrarna och därför är umgängesrätten med den förälder som inte är boförälder betydelsefull. Ofta är det föräldrarna själv som tillsammans med barnet löser umgängesfrågan. Men i vissa separationer uppstår en mycket komplex situation i familjen med svåra konflikter. Det kan då vara viktigt att få hjälp utifrån för att skapa nya fungerande rutiner. Det finns barn som motsätter sig umgänge med en förälder. Denna ovilja till umgänge kan grunda sig i påverkan från boföräldern. Barnets känsla kan dock fortfarande vara en genuin rädsla vilken är ett resultat av förälderns beteende. Det finns tyvärr fall i praktiken då domstolar har beslutat om umgänge trots att barnet motsatt sig detta starkt. Barnet har ingen möjlighet att motsätta sig beslut om umgänge. Jämförelsevis bör nämnas föräldrars umgängessabotage. Det finns situationer då det är umgängesföräldern som inte har intresse av att träffa barnet och därmed inte respekterar de umgängestillfällen som fastställts. Det finns ingen sanktionsåtgärd eller liknande kopplat till dessa situationer. Förälderns inställning till umgänge verkar därmed vara avgörande för huruvida umgänge kan ske eller inte. Sverige har nyligen genomgått en hel del förändringar i FB där tanken är att barnen skall gynnas i familjerättsliga komplikationer. Genomförandet av dessa lagändringar är definitivt ett steg i rätt riktning. Intressant blir att följa de avgöranden som kommer att ställa de nya lagreglerna på sin spets och se huruvida dessa fyller sin funktion i godtagbar utsträckning.},
  author       = {Gustafson, Hanna},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Barnets rätt i familjetvister},
  year         = {2006},
}