Advanced

Öresundsregionen och skatterna på tjänsteinkomster

Gustafsson, Helene (2001)
Department of Law
Abstract
En person som pendlar mellan Sverige och Danmark är obegränsat skatt-skyldig i sitt bosättningsland och begränsat skattskyldig i arbetslandet. Han skall således erlägga skatt för sin tjänsteinkomst i arbetslandet. För att undvika dubbelbeskattning av inkomsten så använder Sverige full exemption-metoden där inkomsten från utlandet helt undandras svensk beskattning. Danmark använder ordinary credit-metoden eller exemption with progression beroende på om personen tillhör den danska socialförsäkringen eller inte. Både den svenska och den danska skatten på inkomst av tjänst är progressiva och uppdelade i kommunal och statlig skatt. Den särskilda inkomstskatten (som erläggs av begränsat skattskyldiga) i Sverige är dock ett undantag. Den största... (More)
En person som pendlar mellan Sverige och Danmark är obegränsat skatt-skyldig i sitt bosättningsland och begränsat skattskyldig i arbetslandet. Han skall således erlägga skatt för sin tjänsteinkomst i arbetslandet. För att undvika dubbelbeskattning av inkomsten så använder Sverige full exemption-metoden där inkomsten från utlandet helt undandras svensk beskattning. Danmark använder ordinary credit-metoden eller exemption with progression beroende på om personen tillhör den danska socialförsäkringen eller inte. Både den svenska och den danska skatten på inkomst av tjänst är progressiva och uppdelade i kommunal och statlig skatt. Den särskilda inkomstskatten (som erläggs av begränsat skattskyldiga) i Sverige är dock ett undantag. Den största skillnaden mellan den svenska och den danska inkomstskatten är möjlig-heterna till avdrag. Det är visserligen ungefär samma utgifter som är avdrags-gilla, skillnaden består främst i hur avdragen beräknas och begränsas. Till exempel är kostnader för transport mellan hem och arbete avdragsgillt i Sverige till den del kostnaderna överstiger 7.000 SEK/år och i Danmark om resans längd överstiger 24 km./dag. Var de sociala avgifterna skall betalas och vilket socialför-säkrings-system en person skall tillhöra avgörs av förordning (EEG) 1408/71. Förordning 1408/71 samordnar EU-staternas socialförsäkringssystem utan att påverka staternas möjligheter att bestämma hur deras nationella system skall vara uppbyggt. Enligt en av förordningens huvudprinciper skall en person tillhöra socialförsäkringssystemet i det land han/hon arbetar. I Sverige betalas de sociala avgifterna till största delen av arbets-givaren genom arbetsgivaravgifter. I Danmark är det arbetstagaren som får stå för en stor del av de sociala avgifterna genom arbets-marknads-bidraget. Det leder till att det vid lägre inkomster är mer fördelaktigt att bli beskattad i Danmark eftersom man då slipper de höga arbetsgivaravgifterna i Sverige. Vid högre löner är det emellertid mer fördelaktigt att vara begränsat skattskyldig i Sverige (t.ex. genom att bo i Danmark) eftersom man då inte beskattas progressivt. Enligt min mening är skillnaderna i avdragsrätten det största problemet för integrationen i Öresundsregionen. Här kan nämnas att broavgiften för att köra över Öresundsbron är avdragsgill i Sverige men inte i Danmark. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafsson, Helene
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1557916
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1557916,
  abstract     = {En person som pendlar mellan Sverige och Danmark är obegränsat skatt-skyldig i sitt bosättningsland och begränsat skattskyldig i arbetslandet. Han skall således erlägga skatt för sin tjänsteinkomst i arbetslandet. För att undvika dubbelbeskattning av inkomsten så använder Sverige full exemption-metoden där inkomsten från utlandet helt undandras svensk beskattning. Danmark använder ordinary credit-metoden eller exemption with progression beroende på om personen tillhör den danska socialförsäkringen eller inte. Både den svenska och den danska skatten på inkomst av tjänst är progressiva och uppdelade i kommunal och statlig skatt. Den särskilda inkomstskatten (som erläggs av begränsat skattskyldiga) i Sverige är dock ett undantag. Den största skillnaden mellan den svenska och den danska inkomstskatten är möjlig-heterna till avdrag. Det är visserligen ungefär samma utgifter som är avdrags-gilla, skillnaden består främst i hur avdragen beräknas och begränsas. Till exempel är kostnader för transport mellan hem och arbete avdragsgillt i Sverige till den del kostnaderna överstiger 7.000 SEK/år och i Danmark om resans längd överstiger 24 km./dag. Var de sociala avgifterna skall betalas och vilket socialför-säkrings-system en person skall tillhöra avgörs av förordning (EEG) 1408/71. Förordning 1408/71 samordnar EU-staternas socialförsäkringssystem utan att påverka staternas möjligheter att bestämma hur deras nationella system skall vara uppbyggt. Enligt en av förordningens huvudprinciper skall en person tillhöra socialförsäkringssystemet i det land han/hon arbetar. I Sverige betalas de sociala avgifterna till största delen av arbets-givaren genom arbetsgivaravgifter. I Danmark är det arbetstagaren som får stå för en stor del av de sociala avgifterna genom arbets-marknads-bidraget. Det leder till att det vid lägre inkomster är mer fördelaktigt att bli beskattad i Danmark eftersom man då slipper de höga arbetsgivaravgifterna i Sverige. Vid högre löner är det emellertid mer fördelaktigt att vara begränsat skattskyldig i Sverige (t.ex. genom att bo i Danmark) eftersom man då inte beskattas progressivt. Enligt min mening är skillnaderna i avdragsrätten det största problemet för integrationen i Öresundsregionen. Här kan nämnas att broavgiften för att köra över Öresundsbron är avdragsgill i Sverige men inte i Danmark.},
  author       = {Gustafsson, Helene},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Öresundsregionen och skatterna på tjänsteinkomster},
  year         = {2001},
}