Advanced

Idrottsrörelsens autonomi med fotbollsfamiljen i fokus

Hajee, Yashin (2009)
Department of Law
Abstract
Fotbollen är inte bara en av de mest anrika och populära sporterna världen över, utan även föregångare vad gäller struktur, organisation och kommersialisering. Kanske kan vi därför idag dra lärdom av tidigare skeenden i historien eftersom den har en tendens att upprepa sig själv. Idrottsrörelsen har traditionellt sett hanterat de flesta tvister på egen hand som en del av sin självständighet. Presumtionen om ideella föreningars självbestämmanderätt kan brytas först om ett beslut som har fattats har en viss kommersiell prägel. Svensk rätt och EG-rätt är ganska snarlika även om terminologin skiljer sig åt något mellan de båda. Dagens idrott bygger ej lika mycket på de premisser som tidigare har rått inom idrottsrörelsen, såsom idealism och... (More)
Fotbollen är inte bara en av de mest anrika och populära sporterna världen över, utan även föregångare vad gäller struktur, organisation och kommersialisering. Kanske kan vi därför idag dra lärdom av tidigare skeenden i historien eftersom den har en tendens att upprepa sig själv. Idrottsrörelsen har traditionellt sett hanterat de flesta tvister på egen hand som en del av sin självständighet. Presumtionen om ideella föreningars självbestämmanderätt kan brytas först om ett beslut som har fattats har en viss kommersiell prägel. Svensk rätt och EG-rätt är ganska snarlika även om terminologin skiljer sig åt något mellan de båda. Dagens idrott bygger ej lika mycket på de premisser som tidigare har rått inom idrottsrörelsen, såsom idealism och amatörism, utan den styrs numera av andra krafter som t ex kommersialism och internationalisering. Detta är särskilt tydligt inom elitidrotten där de aktiva numera även blir att betrakta som anställda, medan föreningarna blir att se som arbetsgivare. Detta har t ex medfört att idrotten och juridiken har närmat sig varandra idag mer än vad som tidigare var fallet. Den nya utvecklingen har även medfört att många regleringar har blivit eftersatta, vilket resulterat i att rättssäkerheten ej längre kan garanteras på samma sätt som tidigare, vilket bidragit till fler antal tvister. Eftersom specifik lagstiftning saknas liksom praxis ej är särskilt rikhaltig är det svårt att säga vad som verkligen är gällande rätt beträffande idrottens självbestämmanderätt. Det något oklara rättsläget beror även på att man inom idrottsrörelsen använder sig av skiljeförfaranden, vilka normalt sett ej blir offentliga. Skiljeförfarande fyller en funktion så som tidsbesparande, men bidrar även till saker såsom sakkunskap och sekretess. Dessvärre finns det även en del saker som kan ifrågasättas vad gäller rättssäkerheten, där framförallt kostnadsaspekten är av betydelse. Detta gör att risken ökar för att domstolen underkänner en skiljeklausul med motiveringen att den anses oskälig med stöd av 36 § AvtL, särskilt när den ena parten dessutom befinner sig i en underlägsen ställning. Givetvis går det att råda bot på detta genom att företa en del förändringar i de olika regelverk som finns inom idrottsrörelsen. Att ställa sådana krav är inte på något sätt orimligt, särskilt med tanke på att idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och även är sanktionerad av både stat och kommun. Om idrottsrörelsen företar en del förändringar vad gäller tvistelösningssystemet, så att man på ett bättre sätt tillvaratar den underlägsna partens intressen finns det en hel del som talar för ett ökat självstyre, vilket även är ett av idrottens självändamål. Om man inom fotbollsfamiljen, i egenskap av den största och mäktigaste organisationen inom idrottsrörelsen, tog det första steget är jag ganska övertygad att många andra mindre organisationer hade följt i samma spår som den föregångare fotbollsrörelsen är. Historien hade då upprepat sig själv och till det bättre förstås. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hajee, Yashin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
1558045
date added to LUP
2010-03-08 15:55:21
date last changed
2010-03-08 15:55:21
@misc{1558045,
  abstract     = {Fotbollen är inte bara en av de mest anrika och populära sporterna världen över, utan även föregångare vad gäller struktur, organisation och kommersialisering. Kanske kan vi därför idag dra lärdom av tidigare skeenden i historien eftersom den har en tendens att upprepa sig själv. Idrottsrörelsen har traditionellt sett hanterat de flesta tvister på egen hand som en del av sin självständighet. Presumtionen om ideella föreningars självbestämmanderätt kan brytas först om ett beslut som har fattats har en viss kommersiell prägel. Svensk rätt och EG-rätt är ganska snarlika även om terminologin skiljer sig åt något mellan de båda. Dagens idrott bygger ej lika mycket på de premisser som tidigare har rått inom idrottsrörelsen, såsom idealism och amatörism, utan den styrs numera av andra krafter som t ex kommersialism och internationalisering. Detta är särskilt tydligt inom elitidrotten där de aktiva numera även blir att betrakta som anställda, medan föreningarna blir att se som arbetsgivare. Detta har t ex medfört att idrotten och juridiken har närmat sig varandra idag mer än vad som tidigare var fallet. Den nya utvecklingen har även medfört att många regleringar har blivit eftersatta, vilket resulterat i att rättssäkerheten ej längre kan garanteras på samma sätt som tidigare, vilket bidragit till fler antal tvister. Eftersom specifik lagstiftning saknas liksom praxis ej är särskilt rikhaltig är det svårt att säga vad som verkligen är gällande rätt beträffande idrottens självbestämmanderätt. Det något oklara rättsläget beror även på att man inom idrottsrörelsen använder sig av skiljeförfaranden, vilka normalt sett ej blir offentliga. Skiljeförfarande fyller en funktion så som tidsbesparande, men bidrar även till saker såsom sakkunskap och sekretess. Dessvärre finns det även en del saker som kan ifrågasättas vad gäller rättssäkerheten, där framförallt kostnadsaspekten är av betydelse. Detta gör att risken ökar för att domstolen underkänner en skiljeklausul med motiveringen att den anses oskälig med stöd av 36 § AvtL, särskilt när den ena parten dessutom befinner sig i en underlägsen ställning. Givetvis går det att råda bot på detta genom att företa en del förändringar i de olika regelverk som finns inom idrottsrörelsen. Att ställa sådana krav är inte på något sätt orimligt, särskilt med tanke på att idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse och även är sanktionerad av både stat och kommun. Om idrottsrörelsen företar en del förändringar vad gäller tvistelösningssystemet, så att man på ett bättre sätt tillvaratar den underlägsna partens intressen finns det en hel del som talar för ett ökat självstyre, vilket även är ett av idrottens självändamål. Om man inom fotbollsfamiljen, i egenskap av den största och mäktigaste organisationen inom idrottsrörelsen, tog det första steget är jag ganska övertygad att många andra mindre organisationer hade följt i samma spår som den föregångare fotbollsrörelsen är. Historien hade då upprepat sig själv och till det bättre förstås.},
  author       = {Hajee, Yashin},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Idrottsrörelsens autonomi med fotbollsfamiljen i fokus},
  year         = {2009},
}