På fast mark? Samiska markrättighetsfrågor i historisk belysning. Politik och juridik under kolonisationsepoken och idag.
(2003)Department of Law
- Abstract
- Detta arbete behandlar den rättsliga utvecklingen vad gäller samernas markrättigheter i Sverige under 1700- och 1800-talet med en anknytning till dagsläget. Syftet är att ur ett samiskt rättighetsperspektiv, ge en översiktlig beskrivning av rättsutvecklingen, samt lyfta fram några relevanta frågeställningar. Utgångspunkten för arbetet är att jämföra det rättsliga läget mellan två tidpunkter, nämligen 1700-talets början och 1800-talets slut, samt att skildra utvecklingen mellan dessa båda tidpunkter. De grundläggande dragen för rättsläget vid 1800-talets slut kvarstår än idag och har därför fått utgöra utgångspunkten för anknytningen till dagens situation. I arbetet tas också upp den debatt som under de senaste årtiondena förts angående... (More)
- Detta arbete behandlar den rättsliga utvecklingen vad gäller samernas markrättigheter i Sverige under 1700- och 1800-talet med en anknytning till dagsläget. Syftet är att ur ett samiskt rättighetsperspektiv, ge en översiktlig beskrivning av rättsutvecklingen, samt lyfta fram några relevanta frågeställningar. Utgångspunkten för arbetet är att jämföra det rättsliga läget mellan två tidpunkter, nämligen 1700-talets början och 1800-talets slut, samt att skildra utvecklingen mellan dessa båda tidpunkter. De grundläggande dragen för rättsläget vid 1800-talets slut kvarstår än idag och har därför fått utgöra utgångspunkten för anknytningen till dagens situation. I arbetet tas också upp den debatt som under de senaste årtiondena förts angående samiska markrättigheter. Omkring år 1700 hade samerna en stark individuell rätt till sina markområden. Samernas starka ställning erkändes och skyddades av rättsordningen. I samband med den ökande inflyttningen av svenska bönder och upptagandet av nyodlingar kom samernas ställning att starkt försvagas. Frågor rörande markrättigheterna kom att överflyttas från domstolarna till den statliga administrationen, och jordbrukets krav kom att få företräde framför de samiska näringarna. Utvecklingen kan ses i ljuset av då rådande ideologiska strömningar. Fokuseringen kring jordbruket i fysiokratisk anda, följt av den ekonomiska liberalismen kom att i hög grad bidra till samernas försvagade ställning. Vid slutet av 1800-talet kom den samiska markanvändningen att regleras i lagar som tillerkände de renskötande samerna en kollektiv bruksrätt till vissa områden. Delvis motiverades dessa lagar som ett skydd för samerna, men samernas rätt till mark och vatten hade kommit att kraftigt försämras. Dagens lagreglering bygger på grunderna för det sena 1800-talets lagar och de förändringar som skett har till största delen varit preciseringar och anpassningar till tidens krav. Under de senaste decennierna har frågan om samernas markrättigheter fått ny aktualitet. En stor civilprocess, det så kallade skattefjällsmålet, avgjordes av HD 1981. Samerna förlorade i sak, men viktiga erkännanden gjordes av HD angående samernas civilrättsliga ställning. Sedan dess har en politisk och juridisk debatt angående samernas rättigheter förts. Kontroversiella förändringar, avseende småviltsjakten i fjällvärlden, har genomförts och en diskussion pågår om ett eventuellt svenskt tillträde till en konvention om ursprungsfolk. Dessa frågor är ofta mycket laddade och politiskt känsliga. Statens agerande har i vissa fall fått utstå stor kritik från flera håll. Klart är dock att dagens tvistigheter och debatt har ett mycket nära samband med den tidigare utvecklingen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558072
- author
- Hall, Håkan
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Rättshistoria
- language
- Swedish
- id
- 1558072
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558072,
abstract = {{Detta arbete behandlar den rättsliga utvecklingen vad gäller samernas markrättigheter i Sverige under 1700- och 1800-talet med en anknytning till dagsläget. Syftet är att ur ett samiskt rättighetsperspektiv, ge en översiktlig beskrivning av rättsutvecklingen, samt lyfta fram några relevanta frågeställningar. Utgångspunkten för arbetet är att jämföra det rättsliga läget mellan två tidpunkter, nämligen 1700-talets början och 1800-talets slut, samt att skildra utvecklingen mellan dessa båda tidpunkter. De grundläggande dragen för rättsläget vid 1800-talets slut kvarstår än idag och har därför fått utgöra utgångspunkten för anknytningen till dagens situation. I arbetet tas också upp den debatt som under de senaste årtiondena förts angående samiska markrättigheter. Omkring år 1700 hade samerna en stark individuell rätt till sina markområden. Samernas starka ställning erkändes och skyddades av rättsordningen. I samband med den ökande inflyttningen av svenska bönder och upptagandet av nyodlingar kom samernas ställning att starkt försvagas. Frågor rörande markrättigheterna kom att överflyttas från domstolarna till den statliga administrationen, och jordbrukets krav kom att få företräde framför de samiska näringarna. Utvecklingen kan ses i ljuset av då rådande ideologiska strömningar. Fokuseringen kring jordbruket i fysiokratisk anda, följt av den ekonomiska liberalismen kom att i hög grad bidra till samernas försvagade ställning. Vid slutet av 1800-talet kom den samiska markanvändningen att regleras i lagar som tillerkände de renskötande samerna en kollektiv bruksrätt till vissa områden. Delvis motiverades dessa lagar som ett skydd för samerna, men samernas rätt till mark och vatten hade kommit att kraftigt försämras. Dagens lagreglering bygger på grunderna för det sena 1800-talets lagar och de förändringar som skett har till största delen varit preciseringar och anpassningar till tidens krav. Under de senaste decennierna har frågan om samernas markrättigheter fått ny aktualitet. En stor civilprocess, det så kallade skattefjällsmålet, avgjordes av HD 1981. Samerna förlorade i sak, men viktiga erkännanden gjordes av HD angående samernas civilrättsliga ställning. Sedan dess har en politisk och juridisk debatt angående samernas rättigheter förts. Kontroversiella förändringar, avseende småviltsjakten i fjällvärlden, har genomförts och en diskussion pågår om ett eventuellt svenskt tillträde till en konvention om ursprungsfolk. Dessa frågor är ofta mycket laddade och politiskt känsliga. Statens agerande har i vissa fall fått utstå stor kritik från flera håll. Klart är dock att dagens tvistigheter och debatt har ett mycket nära samband med den tidigare utvecklingen.}},
author = {{Hall, Håkan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{På fast mark? Samiska markrättighetsfrågor i historisk belysning. Politik och juridik under kolonisationsepoken och idag.}},
year = {{2003}},
}