Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Predatory Innovation - Kan en forsknings- och utvecklingsstrategi utgöra missbruk av dominerande ställning?

Hamrin, Tobias (2003)
Department of Law
Abstract
Att företag satsar på forskning och utveckling av nya produkter och processer är normalt sett önskvärt i ett samhälle. Ett dominerande företag kan emellertid genom en strategi baserad på forskning och utveckling missbruka sin ställning för att stärka sitt grepp om marknaden eller för att utsträcka denna ställning till andra marknader. Denna form av konkurrensbegränsande missbruk kallas ''predatory innovation''. Predatory innovation kan yttra sig på flera sätt, men det som har fått mest uppmärksamhet i rättspraxis är olika varianter av teknologiska kopplingsförbehåll. När denna typ av kopplingsförbehåll utnyttjas i samband med utveckling av nya produkter, kan ett dominerande företag kringgå den legala svårigheten att använda sig av... (More)
Att företag satsar på forskning och utveckling av nya produkter och processer är normalt sett önskvärt i ett samhälle. Ett dominerande företag kan emellertid genom en strategi baserad på forskning och utveckling missbruka sin ställning för att stärka sitt grepp om marknaden eller för att utsträcka denna ställning till andra marknader. Denna form av konkurrensbegränsande missbruk kallas ''predatory innovation''. Predatory innovation kan yttra sig på flera sätt, men det som har fått mest uppmärksamhet i rättspraxis är olika varianter av teknologiska kopplingsförbehåll. När denna typ av kopplingsförbehåll utnyttjas i samband med utveckling av nya produkter, kan ett dominerande företag kringgå den legala svårigheten att använda sig av kontraktuella kopplingsförbehåll. Teknologiska i likhet med andra kopplingsförbehåll kan rättfärdigas enligt europeisk konkurrensrätt på objektivt rättfärdigande grunder, och är då inte att anse som olagliga. Emellertid kan kraven på rättfärdigande grunder ställas högt. För att ett kopplingsförbehåll ska strida mot artikel 82 krävs förutom en dominerande ställning någon form av tvång. Ekonomisk teori har bidragit till insikten om att ett sådant tvång kan skapas genom utnyttjandet av s.k. nätverksexternaliteter. I EU finns inte mycket underlag från praxis för att dra slutsatser om myndigheters och domstolars attityd till predatory innovation, men kommissionens agerande tyder på en viss medvetenhet om effekterna av ett sådant agerande. Vänder man sig till amerikansk konkurrensrättspraxis kan man iaktta hur trenden har gått från en negativ syn från domstolarna på möjligheten av att använda predatory innovation som konkurrensbegränsande strategi, till att monopolister nu kan hållas konkurrensrättsligt ansvariga för utformningen av nya produkter. Risken med att alltför beredvilligt ingripa mot utvecklandet och lanseringen av nya produkter är att företagens incitament till forskning och utveckling undergrävs, och att välståndshöjande innovationer som en följd härav aldrig blir gjorda. För att undvika att ett ingripande gör mer skada än nytta är det nödvändigt att domstolar och myndigheter vid tillämpningen av konkurrensrätten använder sig av relevant ekonomisk teori på ett omdömesfullt sätt. Detta kan kanske i vissa fall och särskilt på högteknologiska marknader innebära ett omprövande av gamla ståndpunkter, såsom att monopolvinster även om de bara är tillfälliga alltid är av ondo. Predatory innovation är ett nytt och ännu tämligen oprövat koncept i konkurrensrätten, men det nyligen avgjorda Microsoftfallet i USA och det pågående i EU tyder på att domstolarna kommer att behöva ta ställning till dessa frågor oftare inom en inte alltför snar framtid. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hamrin, Tobias
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Konkurrensrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1558091
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558091,
  abstract     = {Att företag satsar på forskning och utveckling av nya produkter och processer är normalt sett önskvärt i ett samhälle. Ett dominerande företag kan emellertid genom en strategi baserad på forskning och utveckling missbruka sin ställning för att stärka sitt grepp om marknaden eller för att utsträcka denna ställning till andra marknader. Denna form av konkurrensbegränsande missbruk kallas ''predatory innovation''. Predatory innovation kan yttra sig på flera sätt, men det som har fått mest uppmärksamhet i rättspraxis är olika varianter av teknologiska kopplingsförbehåll. När denna typ av kopplingsförbehåll utnyttjas i samband med utveckling av nya produkter, kan ett dominerande företag kringgå den legala svårigheten att använda sig av kontraktuella kopplingsförbehåll. Teknologiska i likhet med andra kopplingsförbehåll kan rättfärdigas enligt europeisk konkurrensrätt på objektivt rättfärdigande grunder, och är då inte att anse som olagliga. Emellertid kan kraven på rättfärdigande grunder ställas högt. För att ett kopplingsförbehåll ska strida mot artikel 82 krävs förutom en dominerande ställning någon form av tvång. Ekonomisk teori har bidragit till insikten om att ett sådant tvång kan skapas genom utnyttjandet av s.k. nätverksexternaliteter. I EU finns inte mycket underlag från praxis för att dra slutsatser om myndigheters och domstolars attityd till predatory innovation, men kommissionens agerande tyder på en viss medvetenhet om effekterna av ett sådant agerande. Vänder man sig till amerikansk konkurrensrättspraxis kan man iaktta hur trenden har gått från en negativ syn från domstolarna på möjligheten av att använda predatory innovation som konkurrensbegränsande strategi, till att monopolister nu kan hållas konkurrensrättsligt ansvariga för utformningen av nya produkter. Risken med att alltför beredvilligt ingripa mot utvecklandet och lanseringen av nya produkter är att företagens incitament till forskning och utveckling undergrävs, och att välståndshöjande innovationer som en följd härav aldrig blir gjorda. För att undvika att ett ingripande gör mer skada än nytta är det nödvändigt att domstolar och myndigheter vid tillämpningen av konkurrensrätten använder sig av relevant ekonomisk teori på ett omdömesfullt sätt. Detta kan kanske i vissa fall och särskilt på högteknologiska marknader innebära ett omprövande av gamla ståndpunkter, såsom att monopolvinster även om de bara är tillfälliga alltid är av ondo. Predatory innovation är ett nytt och ännu tämligen oprövat koncept i konkurrensrätten, men det nyligen avgjorda Microsoftfallet i USA och det pågående i EU tyder på att domstolarna kommer att behöva ta ställning till dessa frågor oftare inom en inte alltför snar framtid.},
  author       = {Hamrin, Tobias},
  keyword      = {Konkurrensrätt,EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Predatory Innovation - Kan en forsknings- och utvecklingsstrategi utgöra missbruk av dominerande ställning?},
  year         = {2003},
}