Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Facklig arbetsrätt - fackförbundens makt

Hansson, Anders (2003)
Department of Law
Abstract
Ett kännetecken för den svenska arbetsrätten är dess inslag av fackliga rättigheter. Fackföreningsanslutningen är väldigt hög i Sverige, vilket har lett till inflytelserika fackförbund. Utomlands prisas den ''svenska modellen'' för sitt symbiosförhållande mellan arbetsmarknadens parter. Flertalet länder har på långa vägar inte kommit så lång i medbestämmandet i arbetslivet som i Sverige. Statsmakten och fackföreningarna har under åren tillsammans utarbetat och anpassat lagstiftningen för att möta arbetsrättens krav. Tillsammans har man försökt förbättra den enskilde arbetstagarens situation på arbetsmarknaden och även försökt stärka dennes roll och inflytande gentemot arbetsgivaren. Redan runt sekelskiftet 1900 grundades det första... (More)
Ett kännetecken för den svenska arbetsrätten är dess inslag av fackliga rättigheter. Fackföreningsanslutningen är väldigt hög i Sverige, vilket har lett till inflytelserika fackförbund. Utomlands prisas den ''svenska modellen'' för sitt symbiosförhållande mellan arbetsmarknadens parter. Flertalet länder har på långa vägar inte kommit så lång i medbestämmandet i arbetslivet som i Sverige. Statsmakten och fackföreningarna har under åren tillsammans utarbetat och anpassat lagstiftningen för att möta arbetsrättens krav. Tillsammans har man försökt förbättra den enskilde arbetstagarens situation på arbetsmarknaden och även försökt stärka dennes roll och inflytande gentemot arbetsgivaren. Redan runt sekelskiftet 1900 grundades det första fackförbundet för arbetare. Åren efter grundades som svar på detta även ett fackförbund för arbetsgivarna. Inledningsvis var arbetsgivarnas makt stor och arbetstagarna fick finna sig i att arbetsgivarna kunde anställa och avskeda personal efter egen vilja enligt sina 23§- befogenheter, sedermera 32§, i arbetsgivarorganisationens stadgar. Olika samarbetsavtal slöts under årens lopp mellan arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarna. Syftet med dessa avtal var för arbetsgivarna att kunna kontrollera arbetstagarnas möjligheter att använda stridsåtgärder. Arbetstagarna vann visst inflytande gentemot arbetsgivaren. Decemberkompromissen och Saltsjöbadenavtalet var avtal som skulle säkerställa lugnet på arbetsmarknaden. På grund av arbetarnas misstänksamhet gentemot de allmänna domstolarna bildades en särskild domstol, som hade till uppgift att lösa arbetstvister. Den kallades Arbetsdomstolen. Både arbetstagare och arbetsgivare var representerade i domstolen, vilket gav den respekt och acceptans från båda parter. Under 1970-talet påbörjades ett arbetsrättsligt reformeringsarbete för att uppdatera arbetstagarens möjlighet till påverkan och inflytande. Fackförbunden gavs den viktiga lagstiftade rätten till medbestämmande genom förhandlingsrätten och informationsrätten. Fackliga företrädare hade rätt att verka och finnas på arbetsplatsen för att föra kollektivets talan mot arbetsgivaren. De fackliga organisationerna gavs möjlighet att bli delaktiga i besluten som togs i de privata företagens styrelser genom lagar som stadgade skyldighet för företaget att bereda plats i sin styrelse för arbetstagarrepresentanter. Genom löntagarfondernas grundande gavs fackförbunden associationsrättslig rätt att medverka och föra sin talan på företagens bolagsstämmor. Anställningsskyddet förbättrades för de anställda genom införandet av LAS. Den sociala tryggheten att inneha ett jobb stärktes. Arbetsgivarens gamla 32§-befogenheter avskaffades och uppsägningar kunde inte ske utan att arbetsgivaren förhandlade med fackförbunden och följde reglerna om anställningsskydd. Kollektivavtal slöts både på central och lokal nivå, vari arbetsgivarens befogenheter inskränktes och arbetstagarnas allmänna arbetsvillkor fastlogs. Arbetstagarna ingick i ett kollektiv som kunde sätta press på arbetsgivarna genom sitt stora medlemsantal. Kollektivet förde de enskilda medlemmarnas talan och förhandlade fram arbetstagarnas krav på inflytande och makt. De lyckades. Fackförbunden är idag en stor maktfaktor inom svensk arbetsrätt. Arbetsgivarna börjar dock på senare tid göra gällande att fackförbunden erhållit för mycket makt. Den svenska arbetsrätten anses vara för trögrörlig och oflexibel. Det sociala skyddet för arbetstagarna har gjorts så starkt att handlingsfriheten för arbetsgivarna har försvunnit. Utan handlingsfriheten kan inte företagen möta de krav på effektivitet och flexibilitet, som ställs på ett företag i dagens samhälle. Arbetstagarorganisationerna vill dock inte försämra skyddet för de anställda utan anser att kapitalet kommer i andra hand gentemot den social tryggheten för arbetstagarna. Organisationerna varnar istället för att många arbetsgivare försöker kringgå anställningsskyddet genom att använda sig av allehanda visstidsanställningar och personal från bemanningsföretag. Lösningen torde ligga i en gyllene medelväg, men frågan är omtvistad och ingen lösning har presenterats ännu.... (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hansson, Anders
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1558106
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558106,
  abstract     = {Ett kännetecken för den svenska arbetsrätten är dess inslag av fackliga rättigheter. Fackföreningsanslutningen är väldigt hög i Sverige, vilket har lett till inflytelserika fackförbund. Utomlands prisas den ''svenska modellen'' för sitt symbiosförhållande mellan arbetsmarknadens parter. Flertalet länder har på långa vägar inte kommit så lång i medbestämmandet i arbetslivet som i Sverige. Statsmakten och fackföreningarna har under åren tillsammans utarbetat och anpassat lagstiftningen för att möta arbetsrättens krav. Tillsammans har man försökt förbättra den enskilde arbetstagarens situation på arbetsmarknaden och även försökt stärka dennes roll och inflytande gentemot arbetsgivaren. Redan runt sekelskiftet 1900 grundades det första fackförbundet för arbetare. Åren efter grundades som svar på detta även ett fackförbund för arbetsgivarna. Inledningsvis var arbetsgivarnas makt stor och arbetstagarna fick finna sig i att arbetsgivarna kunde anställa och avskeda personal efter egen vilja enligt sina 23§- befogenheter, sedermera 32§, i arbetsgivarorganisationens stadgar. Olika samarbetsavtal slöts under årens lopp mellan arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarna. Syftet med dessa avtal var för arbetsgivarna att kunna kontrollera arbetstagarnas möjligheter att använda stridsåtgärder. Arbetstagarna vann visst inflytande gentemot arbetsgivaren. Decemberkompromissen och Saltsjöbadenavtalet var avtal som skulle säkerställa lugnet på arbetsmarknaden. På grund av arbetarnas misstänksamhet gentemot de allmänna domstolarna bildades en särskild domstol, som hade till uppgift att lösa arbetstvister. Den kallades Arbetsdomstolen. Både arbetstagare och arbetsgivare var representerade i domstolen, vilket gav den respekt och acceptans från båda parter. Under 1970-talet påbörjades ett arbetsrättsligt reformeringsarbete för att uppdatera arbetstagarens möjlighet till påverkan och inflytande. Fackförbunden gavs den viktiga lagstiftade rätten till medbestämmande genom förhandlingsrätten och informationsrätten. Fackliga företrädare hade rätt att verka och finnas på arbetsplatsen för att föra kollektivets talan mot arbetsgivaren. De fackliga organisationerna gavs möjlighet att bli delaktiga i besluten som togs i de privata företagens styrelser genom lagar som stadgade skyldighet för företaget att bereda plats i sin styrelse för arbetstagarrepresentanter. Genom löntagarfondernas grundande gavs fackförbunden associationsrättslig rätt att medverka och föra sin talan på företagens bolagsstämmor. Anställningsskyddet förbättrades för de anställda genom införandet av LAS. Den sociala tryggheten att inneha ett jobb stärktes. Arbetsgivarens gamla 32§-befogenheter avskaffades och uppsägningar kunde inte ske utan att arbetsgivaren förhandlade med fackförbunden och följde reglerna om anställningsskydd. Kollektivavtal slöts både på central och lokal nivå, vari arbetsgivarens befogenheter inskränktes och arbetstagarnas allmänna arbetsvillkor fastlogs. Arbetstagarna ingick i ett kollektiv som kunde sätta press på arbetsgivarna genom sitt stora medlemsantal. Kollektivet förde de enskilda medlemmarnas talan och förhandlade fram arbetstagarnas krav på inflytande och makt. De lyckades. Fackförbunden är idag en stor maktfaktor inom svensk arbetsrätt. Arbetsgivarna börjar dock på senare tid göra gällande att fackförbunden erhållit för mycket makt. Den svenska arbetsrätten anses vara för trögrörlig och oflexibel. Det sociala skyddet för arbetstagarna har gjorts så starkt att handlingsfriheten för arbetsgivarna har försvunnit. Utan handlingsfriheten kan inte företagen möta de krav på effektivitet och flexibilitet, som ställs på ett företag i dagens samhälle. Arbetstagarorganisationerna vill dock inte försämra skyddet för de anställda utan anser att kapitalet kommer i andra hand gentemot den social tryggheten för arbetstagarna. Organisationerna varnar istället för att många arbetsgivare försöker kringgå anställningsskyddet genom att använda sig av allehanda visstidsanställningar och personal från bemanningsföretag. Lösningen torde ligga i en gyllene medelväg, men frågan är omtvistad och ingen lösning har presenterats ännu....},
  author       = {Hansson, Anders},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Facklig arbetsrätt - fackförbundens makt},
  year         = {2003},
}