Bosal Holding - och de svenska koncernbidragsreglernas förenlighet med EG-rätten
(2004)Department of Law
- Abstract
- Ett av de främsta målen inom Europeiska Unionen är att upprätta en gemensam marknad. Principen om etableringsfrihet i artikel 43 EGF är ett viktigt instrument i strävan att uppnå detta mål. Etableringsfrihetens huvudsyfte är att integrera marknaden genom att underlätta för medborgare och företag att etablera sig i ett annat medlemsland. De svenska koncernbidragsreglerna har i doktrin varit föremål för diskussion under en längre tid. Efter X och Y AB-målet ändrades reglerna och att ge koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag blev tillåtet under förutsättning att dotterbolaget genererar inkomst i Sverige genom ett fast driftställe. Mycket tyder på att utformningen av reglerna fortfarande står i strid mot etableringsfriheten i artikel 43... (More)
- Ett av de främsta målen inom Europeiska Unionen är att upprätta en gemensam marknad. Principen om etableringsfrihet i artikel 43 EGF är ett viktigt instrument i strävan att uppnå detta mål. Etableringsfrihetens huvudsyfte är att integrera marknaden genom att underlätta för medborgare och företag att etablera sig i ett annat medlemsland. De svenska koncernbidragsreglerna har i doktrin varit föremål för diskussion under en längre tid. Efter X och Y AB-målet ändrades reglerna och att ge koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag blev tillåtet under förutsättning att dotterbolaget genererar inkomst i Sverige genom ett fast driftställe. Mycket tyder på att utformningen av reglerna fortfarande står i strid mot etableringsfriheten i artikel 43 EGF. I Bosal-målet vägrades det nederländska bolaget Bosal Holding BV avdrag för kostnader för andelsinnehav i utländska dotterbolag. Lagstiftningen i Nederländerna medgav endast avdrag för andelsinnehav för inhemska dotterbolag samt för utländska dotterbolag med ett fast driftställe i Nederländerna. EG-domstolen diskvalificerade den nederländska regeringens argument om att reglerna var rättfärdigade utifrån territorialitetsprincipen, behovet av att bevara koherensen i skattesystemet samt risken för urholkning av skattebasen. Trots att den prövade regeln i Bosal-fallet skiljer sig från koncernbidragsreglerna anser jag att domen kan vara av principiellt värde. Båda reglerna villkorar den skattemässiga behandlingen av moderbolag beroende på var deras dotterbolag genererar inkomst. Domen bidrar således med viktiga pusselbitar i tolkningen av territorialitetsprincipen och koherensargumentet. Vid en eventuell tvist om koncernbidragsreglerna kommer det troligtvis bli svårt att rättfärdiga reglerna utifrån dessa grunder. Härnäst väntas ett avgörande i Marks &&semic Spencer-fallet. Detta fall har en närmare koppling till koncernbidragsreglerna än Bosal-fallet. Marks &&semic Spencer rör frågan om gränsöverskridande förlustutjämning mellan koncernbolag i olika medlemsländer. Underkänns Storbritanniens argumentation i detta fall blir det troligtvis näst intill omöjligt att rättfärdiga koncernbidragsreglerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558196
- author
- Hedvall, Matilda
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1558196
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558196,
abstract = {{Ett av de främsta målen inom Europeiska Unionen är att upprätta en gemensam marknad. Principen om etableringsfrihet i artikel 43 EGF är ett viktigt instrument i strävan att uppnå detta mål. Etableringsfrihetens huvudsyfte är att integrera marknaden genom att underlätta för medborgare och företag att etablera sig i ett annat medlemsland. De svenska koncernbidragsreglerna har i doktrin varit föremål för diskussion under en längre tid. Efter X och Y AB-målet ändrades reglerna och att ge koncernbidrag till ett utländskt dotterbolag blev tillåtet under förutsättning att dotterbolaget genererar inkomst i Sverige genom ett fast driftställe. Mycket tyder på att utformningen av reglerna fortfarande står i strid mot etableringsfriheten i artikel 43 EGF. I Bosal-målet vägrades det nederländska bolaget Bosal Holding BV avdrag för kostnader för andelsinnehav i utländska dotterbolag. Lagstiftningen i Nederländerna medgav endast avdrag för andelsinnehav för inhemska dotterbolag samt för utländska dotterbolag med ett fast driftställe i Nederländerna. EG-domstolen diskvalificerade den nederländska regeringens argument om att reglerna var rättfärdigade utifrån territorialitetsprincipen, behovet av att bevara koherensen i skattesystemet samt risken för urholkning av skattebasen. Trots att den prövade regeln i Bosal-fallet skiljer sig från koncernbidragsreglerna anser jag att domen kan vara av principiellt värde. Båda reglerna villkorar den skattemässiga behandlingen av moderbolag beroende på var deras dotterbolag genererar inkomst. Domen bidrar således med viktiga pusselbitar i tolkningen av territorialitetsprincipen och koherensargumentet. Vid en eventuell tvist om koncernbidragsreglerna kommer det troligtvis bli svårt att rättfärdiga reglerna utifrån dessa grunder. Härnäst väntas ett avgörande i Marks &&semic Spencer-fallet. Detta fall har en närmare koppling till koncernbidragsreglerna än Bosal-fallet. Marks &&semic Spencer rör frågan om gränsöverskridande förlustutjämning mellan koncernbolag i olika medlemsländer. Underkänns Storbritanniens argumentation i detta fall blir det troligtvis näst intill omöjligt att rättfärdiga koncernbidragsreglerna.}},
author = {{Hedvall, Matilda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bosal Holding - och de svenska koncernbidragsreglernas förenlighet med EG-rätten}},
year = {{2004}},
}