Advanced

Ekonomiska avvägningar i skadeståndsrätten

Hellsing, Gustav (2004)
Department of Law
Abstract
Skadeståndets ekonomiska avvägningar grundar sig bland annat på antaganden om individer som rationella maximerare av sin egen nytta. Detta kommer till uttryck i teorin om the economic man, en fiktiv ekonomisk gestalt som fått personifiera de anonyma individerna. Grundläggande är att alla val görs rationellt utifrån syftet att öka sin egen nytta, vilket i sin tur anses rationellt. Vid osäkra val kommer den högsta förväntade nyttan att identifieras och väljas. Följaktligen kommer alternativ som leder till lägre, eller minskad nytta att undvikas. Individers strävan att öka den egna nyttan leder i framgångsrika fall till att den totala nyttan ökas, det ligger därför i samhällets intresse att underlätta detta. Att främja en nyttoökning i alla... (More)
Skadeståndets ekonomiska avvägningar grundar sig bland annat på antaganden om individer som rationella maximerare av sin egen nytta. Detta kommer till uttryck i teorin om the economic man, en fiktiv ekonomisk gestalt som fått personifiera de anonyma individerna. Grundläggande är att alla val görs rationellt utifrån syftet att öka sin egen nytta, vilket i sin tur anses rationellt. Vid osäkra val kommer den högsta förväntade nyttan att identifieras och väljas. Följaktligen kommer alternativ som leder till lägre, eller minskad nytta att undvikas. Individers strävan att öka den egna nyttan leder i framgångsrika fall till att den totala nyttan ökas, det ligger därför i samhällets intresse att underlätta detta. Att främja en nyttoökning i alla individers transaktioner kan i monetära termer likställas med ekonomisk effektivitet, vilket kommer till uttryck i Pareto och Kaldor-Hicks kriterierna samt Coase-teoremet. Handlingar förenade med kostnader som överstiger nyttan av dem är inte önskvärda för samhället, varför dessa bör minimeras och effektiviseras. Detta görs genom att bidra med incitament till individer att själva vidta åtgärder för att minska kostnaderna. Incitamentens funktion bygger på antagandet att individerna inser förtjänsten av dessa, eftersom de då kan minska sina kostnader och följaktligen öka sin och samhällets nytta. I de fall incitamenten misslyckas med att helt undvika kostnader erbjuder skadeståndsreglerna ett färdigt system för att ekonomiskt effektivt förenkla och minska kostnaden för fördelningen av ansvar och resurser. Antagandet om den rationella, nyttomaximerande individen har kritiserats från flera håll. Det beskylls för att vara förenklat och dåligt överensstämmande med verkligheten. En alternativ och kompletterande teori, Prospekt theory, som bygger på undersökningar och observerat beteende identifierar och beskriver ett flertal avvikelser från de antaganden som gjorts tidigare. Det framhålls som osannolikt att individer kan analysera och kalkylera utgången av val i den utsträckningen som tidigare antaganden bygger på. Individer visar i stället en slående benägenhet att förenkla sina alternativ, att inte vara konsekventa i sina val som dessutom inte alltid styrs av det högsta förväntade värdet. Att oönskade händelser uppkommer till följd av felaktiga val är säkert, Prospect theory redovisar en möjlig förklaring. En stor del av individers handlande grundar sig faktiskt på ett ekonomiskt tänkande, även om det sällan är direkt uttalat. I praxis framgår att framför allt domstolens tillämpning av rätten präglas av ekonomiska avvägningar, vilket kommer till uttryck i domar påfallande i linje med rättsekonomiska teorier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hellsing, Gustav
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt, Rättsekonomi, Skadeståndsrätt
language
Swedish
id
1558224
date added to LUP
2010-03-08 15:55:22
date last changed
2010-03-08 15:55:22
@misc{1558224,
  abstract     = {Skadeståndets ekonomiska avvägningar grundar sig bland annat på antaganden om individer som rationella maximerare av sin egen nytta. Detta kommer till uttryck i teorin om the economic man, en fiktiv ekonomisk gestalt som fått personifiera de anonyma individerna. Grundläggande är att alla val görs rationellt utifrån syftet att öka sin egen nytta, vilket i sin tur anses rationellt. Vid osäkra val kommer den högsta förväntade nyttan att identifieras och väljas. Följaktligen kommer alternativ som leder till lägre, eller minskad nytta att undvikas. Individers strävan att öka den egna nyttan leder i framgångsrika fall till att den totala nyttan ökas, det ligger därför i samhällets intresse att underlätta detta. Att främja en nyttoökning i alla individers transaktioner kan i monetära termer likställas med ekonomisk effektivitet, vilket kommer till uttryck i Pareto och Kaldor-Hicks kriterierna samt Coase-teoremet. Handlingar förenade med kostnader som överstiger nyttan av dem är inte önskvärda för samhället, varför dessa bör minimeras och effektiviseras. Detta görs genom att bidra med incitament till individer att själva vidta åtgärder för att minska kostnaderna. Incitamentens funktion bygger på antagandet att individerna inser förtjänsten av dessa, eftersom de då kan minska sina kostnader och följaktligen öka sin och samhällets nytta. I de fall incitamenten misslyckas med att helt undvika kostnader erbjuder skadeståndsreglerna ett färdigt system för att ekonomiskt effektivt förenkla och minska kostnaden för fördelningen av ansvar och resurser. Antagandet om den rationella, nyttomaximerande individen har kritiserats från flera håll. Det beskylls för att vara förenklat och dåligt överensstämmande med verkligheten. En alternativ och kompletterande teori, Prospekt theory, som bygger på undersökningar och observerat beteende identifierar och beskriver ett flertal avvikelser från de antaganden som gjorts tidigare. Det framhålls som osannolikt att individer kan analysera och kalkylera utgången av val i den utsträckningen som tidigare antaganden bygger på. Individer visar i stället en slående benägenhet att förenkla sina alternativ, att inte vara konsekventa i sina val som dessutom inte alltid styrs av det högsta förväntade värdet. Att oönskade händelser uppkommer till följd av felaktiga val är säkert, Prospect theory redovisar en möjlig förklaring. En stor del av individers handlande grundar sig faktiskt på ett ekonomiskt tänkande, även om det sällan är direkt uttalat. I praxis framgår att framför allt domstolens tillämpning av rätten präglas av ekonomiska avvägningar, vilket kommer till uttryck i domar påfallande i linje med rättsekonomiska teorier.},
  author       = {Hellsing, Gustav},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt,Rättsekonomi,Skadeståndsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ekonomiska avvägningar i skadeståndsrätten},
  year         = {2004},
}