EU:s avfall - en studie av EG-domstolens praxis påverkan på avfallslagstiftningens utveckling
(2005)Department of Law
- Abstract
- 550 kilo. Så mycket uppskattas mängden hushållsavfall per person och år uppgå till inom EU. På ca 20 år har mängden hushållsavfall per capita inom unionen ökat med 250 kilo. Avfall är ett gränsöverskridande problem där trenden pekar på en fortsatt ökning trots åtgärder från många håll. Vikten av att stora sammanslutningar som exempelvis EU jobbar med olika miljö-problem är därför stor. Trots detta fick inte gemenskapen uttrycklig kompetens att anta handlingsprogram på miljöskyddsområdet förrän 1987 då den europeiska enhetsakten trädde i kraft. Enligt ett avgörande från EG-domstolen saknar därför de fem första miljöhandlingsprogrammen rättslig effekt, men har för den saken inte varit utan inverkan på eller saknat betydelse för utvecklingen... (More)
- 550 kilo. Så mycket uppskattas mängden hushållsavfall per person och år uppgå till inom EU. På ca 20 år har mängden hushållsavfall per capita inom unionen ökat med 250 kilo. Avfall är ett gränsöverskridande problem där trenden pekar på en fortsatt ökning trots åtgärder från många håll. Vikten av att stora sammanslutningar som exempelvis EU jobbar med olika miljö-problem är därför stor. Trots detta fick inte gemenskapen uttrycklig kompetens att anta handlingsprogram på miljöskyddsområdet förrän 1987 då den europeiska enhetsakten trädde i kraft. Enligt ett avgörande från EG-domstolen saknar därför de fem första miljöhandlingsprogrammen rättslig effekt, men har för den saken inte varit utan inverkan på eller saknat betydelse för utvecklingen av gemenskapens miljölagstiftning. De ger istället ett starkt uttryck för åtgärder som bör vidtas inom gemenskapen. Inställningen till miljön och miljöarbete har ändrat sig över tiden från att i första hand försöka lösa de mest akuta, redan existerande, problemen inom gemenskapen till att istället satsa på preventiva åtgärder och en hållbar utveckling globalt. Inom miljöområdet hör avfallsfrågorna till de frågor som ofta kommit upp till bedömning i EG-domstolen. Sedan 1980 har ett fyrtiotal mål avgjorts av domstolen. Till de viktigaste frågorna för domstolen hör definitionen av begreppet avfall, vilken har behandlats i en rad mål. Vad gäller lagstiftningen på avfallsområdet härstammar den tidigaste från mitten av 1970-talet. Det mest centrala direktivet på området är direktiv 75/442/EEG om avfall, ofta kallat ramdirektivet om avfall, vari definitionen av vad avfall är anges, men även andra centrala begrepp. Direktivet, och särskilt de centrala avfallsbegreppen, genomgick en betydande förändring 1991 varvid definitionen av begreppet avfall ändrades. En förändring och en utvidgning var nödvändiga och önskvärda dels med tanke på den avfalls-definition som hade vuxit fram i praxis, dels med anledning av att avfalls-branschen som sådan hade ändrats, vilket hade lett till att den existerande lagstiftningen var otillräcklig. Genom det samspel som finns mellan gemenskapens miljöhandlings-program, EG-domstolens rättspraxis och lagstiftningen har en utveckling skett på avfallsområdet, vilken har lett till en mer detaljerad, utvidgad och heltäckande lagstiftning där det är möjligt och önskvärt, samtidigt som EG-domstolen har givits en möjlighet att utveckla avfallsbegreppet allt eftersom det behövs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1558233
- author
- Hellström, Christina
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Miljörätt
- language
- Swedish
- id
- 1558233
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:22
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:22
@misc{1558233,
abstract = {{550 kilo. Så mycket uppskattas mängden hushållsavfall per person och år uppgå till inom EU. På ca 20 år har mängden hushållsavfall per capita inom unionen ökat med 250 kilo. Avfall är ett gränsöverskridande problem där trenden pekar på en fortsatt ökning trots åtgärder från många håll. Vikten av att stora sammanslutningar som exempelvis EU jobbar med olika miljö-problem är därför stor. Trots detta fick inte gemenskapen uttrycklig kompetens att anta handlingsprogram på miljöskyddsområdet förrän 1987 då den europeiska enhetsakten trädde i kraft. Enligt ett avgörande från EG-domstolen saknar därför de fem första miljöhandlingsprogrammen rättslig effekt, men har för den saken inte varit utan inverkan på eller saknat betydelse för utvecklingen av gemenskapens miljölagstiftning. De ger istället ett starkt uttryck för åtgärder som bör vidtas inom gemenskapen. Inställningen till miljön och miljöarbete har ändrat sig över tiden från att i första hand försöka lösa de mest akuta, redan existerande, problemen inom gemenskapen till att istället satsa på preventiva åtgärder och en hållbar utveckling globalt. Inom miljöområdet hör avfallsfrågorna till de frågor som ofta kommit upp till bedömning i EG-domstolen. Sedan 1980 har ett fyrtiotal mål avgjorts av domstolen. Till de viktigaste frågorna för domstolen hör definitionen av begreppet avfall, vilken har behandlats i en rad mål. Vad gäller lagstiftningen på avfallsområdet härstammar den tidigaste från mitten av 1970-talet. Det mest centrala direktivet på området är direktiv 75/442/EEG om avfall, ofta kallat ramdirektivet om avfall, vari definitionen av vad avfall är anges, men även andra centrala begrepp. Direktivet, och särskilt de centrala avfallsbegreppen, genomgick en betydande förändring 1991 varvid definitionen av begreppet avfall ändrades. En förändring och en utvidgning var nödvändiga och önskvärda dels med tanke på den avfalls-definition som hade vuxit fram i praxis, dels med anledning av att avfalls-branschen som sådan hade ändrats, vilket hade lett till att den existerande lagstiftningen var otillräcklig. Genom det samspel som finns mellan gemenskapens miljöhandlings-program, EG-domstolens rättspraxis och lagstiftningen har en utveckling skett på avfallsområdet, vilken har lett till en mer detaljerad, utvidgad och heltäckande lagstiftning där det är möjligt och önskvärt, samtidigt som EG-domstolen har givits en möjlighet att utveckla avfallsbegreppet allt eftersom det behövs.}},
author = {{Hellström, Christina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{EU:s avfall - en studie av EG-domstolens praxis påverkan på avfallslagstiftningens utveckling}},
year = {{2005}},
}